Finns villor med över 2000 kvm som kräver mycket arbete eller villor med 400 kvm där villaägaren bygger trall över hela förutom uppfarten.
Köper man en villa med ”rätt” tomt så är det ingen större skillnad kring hantering av tomten.
Detta beror ju också på, om det är en tegelfasad så är fasaden i princip underhållsfri. Om det är putsfasad så går det markant snabbare att måla än ett radhus med träfasad osv.
Typ alla villor byggda efter 1970 har standard mått på det mesta. Vad som är bäst planlösning är en individuell fråga och beror ju på fall till fall.
Håller med om att det är en skillnad om man köper en brf radhus eller brf samfällighet när man delar underhållskostnader med granarna. Blir billigare men man måste även vara beredd på att gå in som styrelseledamot/ordförande i föreningen om man vill kunna påverka standarden av sitt boende.
Gällande värmesystem så är det inte så mycket som kan gå sönder om man exempelvis har fjärrvärme.
Summerar så är fortfarande min åsikt att om man köper rätt villa så kräver det inte något mer jobb än ett radhus.
Det går förstås att välja villa utifrån ambitionen att hålla nere underhåll och kostnader. Sedan vet jag inte hur lätt det är i praktiken. Allt beror rimligen på vilken typ av område man tänkt sig bo i. På många platser dominerar vissa typer av villor och det brukar sällan vara den underhållsminimala sorten som dominerar.
En annan grej som är bra med radhus är att de oftare än villor har kvar sin ursprungliga planering. Många villor har inredda källare och andra arrangemang som innebär risker. Sådana saker förekommer förstås i radhus också men är jämförelsevis mer ovanliga.
Om man vill ha lite avstånd till sina grannar både ekonomiskt och fysiskt köper man en villa.
Om man tycker att det är en bra idé med delat ansvar köper man ett radhus.
Varför skulle man ha delat ansvar? Vad är det konkret frågan handlar om?
Jag skulle inte säga att det är så entydigt. Det finns många nybyggda villor som ligger extremt kompakt och är ”villor på pappret”. Sedan finns det radhus där man har en granne på vardera sidan och för det mesta tyst och lugnt.
Samfälligheter i de fall radhuset står på friköpt mark och inte är BRF.
Delat ansvar för infrastruktur såsom VA, elektrisitet, parkeringslösningar, internetanslutning, sophantering, snöröjning …
De allra flesta radhusområden har någon form av kollektiv lösning för detta oavsett organisationsform.
(Observera ordet kollektiv)
Skillnaden mellan ett brf radhus och friköpt radhus (tolkar det som att det är äganderätt som menas i detta fall) är inte så jättestor i praktiken. Oavsett hamnar man i någon form av föreningsförvaltning för de anläggningar som är gemensamma, såsom körytor, soprum, grönytor/lekplatser, el/vattenledningar etc.
Fördelen med ett brf-radhus är:
ingen stämpelskatt
ingen kostnad för att ta ut pantbrev
allt yttre underhåll sköts av föreningen (= borde bli billigare i längden om det är en kompetent styrelse).
Nackdelen är att man inte själv får besluta om förändringar på fasad och yttre installationer såsom markiser. Inte heller hyra ut i andrahand utan godkännande från styrelsen.
Fördelen med äganderätt är att man själv får bestämma vilken nivå man vill ligga på gällande underhåll och vilka som ska bo i huset.
Oavsett om man bor i en brf eller äganderätt får man räkna med att behöva engagera sig i styrelsearbete under någon period.
Ja, ok. Vad är problemet som du tycker dig se? Jag ser inte riktigt det ”kollektiva” i meningen att det skulle finnas ett problem.
Den enda egentliga begränsningen är att man är fastlåst i en viss lösning. Om jag skulle tycka att bergvärme känns mycket bättre och roligare än fjärrvärme så kan jag inte bara hux flux byta. Det behöver vara extremt tydligt att det verkligen är mer fördelaktigt på längre sikt för att något ska göras av en samfällighet.
Bortsett från ovanstående är det hela ”kollektivt” i ungefär samma mening som att elnätet är kollektivt. Man kan ju tycka att det är kommunism och vilja bygga sitt eget privata elnät istället. Själv har jag svårt att tro att det skulle bli bättre.
Det lär absolut bli dyrare. Om du äger huset själv kan du utföra jobbet själv, ta hjälp av någon släkting eller betala några ukrainare. Du bestämmer själv.
Nu verkar det ju som att ts inte är jätteintresserad av att lägga massa tid och energi på underhåll så det var det jag utgick ifrån i mitt svar.
Man får räkna på vad ens tid är värd. Tycker man det är kul att måla fasad kan man så klart lägga det på nöjeskontot och då kan man komma billigt undan. Som konsult utan intresse för underhåll likställer jag det med icke fakturerbar tid och då blir det rätt dyrt ändå om jag skulle göra det själv.
Att göra en gemensam upphandling för takbyte lär bli billigare än att var och en ska sköta det själva. Men det är klart. Äger man sitt boende har man ju själv rådighet över sina utgifter och kan välja vart man vill lägga krutet.
Hur menar du att problemet skulle se ut? Det går bra att installera en snabbladdare om man behöver det. Man bestämmer det själv.
Man har en enklare internetuppkoppling med ett gruppabonnemang. Behöver man ett snabbare abonnemang kan man betala extra för det. Man kan också teckna helt separata abonnemang med andra leverantörer om det av någon anledning skulle vara intressant. Jag har hört om dem som gjort det men vet inte riktigt varför.
Är det någon som djupdykt och jämför vad det blir för skillnader i driftskostnad mellan friköpt rad/kedjehus kontra motsvarande byggnadstyp i Brf-form?
Känslan är, som någon var inne på, att det kan vara cirka 20% skillnad i pris beroende på om det är Brf eller friköpt.
Normal avgift till Brf om det är runt 120 kvm verkar variera mellan 5-8000kr/mån.