Jag vill köpa ett BR radhus och har budat på flera men i slutändan fegat ur. Priserna ligger på 3,6-3,8 mkr. Jag kan lägga in 1,4-1,5 i insats och har då ca 60% belåningsgrad. Jag kommer att ha ca 10.000kr kvar i månaden när allt är betalt. Inkl försäkringar, mat, drivmedel, bil abonnemang, dvs rubbet. Jag är ensamstående med 1 barn. Är det rimligt eller bör jag avvakta och sparar lite till innan jag köper i ungefär samma prisklass?
1 gillning
Kalkylen håller väl för denna prisklass.
Priserna kommer väl gå ner närmsta tiden så då kanske du hittar ett objekt med samma standard men med lägre pris.
1 gillning
Nu har jag inte hela bilden men när jag själv köpte radhus hade jag som urvalskriterium att helt välja bort BR-radhus och alla objekt utan friköpt tomt.
De värden du anger låter som att din ekonomi inte är helt olik min egen.
Det kan förstås se olika ut med lokalt utbud. Vill man bo på en viss gata så får man välja det som finns där. Om man kan är det annars bäst att välja det långsiktigt ekonomiskt bästa alternativet.
1 gillning
Ja, dom är väldigt populära dessa radhus men jag skall nog avvakta lite och se vad som dyker upp. Vi vet ju inte vad som händer med räntorna heller så det känns lite läskigt. För mig passar BR radhus bra, så slipper jag fundera på tak, fasad, fönster, värme osv.
Det är ju ändå bra, tycker jag. Om du anser att huset skulle skänka dig och ditt barn mer livskvalitet!
Men passa dig för föreningens ekonomi och syna underhållsplanen i sömmarna. Oavsett en förenings ekonomiska hälsa bör man ha gjort minst en avgiftshöjning senaste året.
Nackdelarna med BR-radhus är betydande. Föreningens lån är inte avdragsgilla. Det ger en permanent högre boendekostnad som inte är obetydlig. Dessutom finns åtminstone i Stockholm stora problem med höga tomträttsavgälder. Privata husägare har kunnat köpa loss sina tomter med stor rabatt medan BRF:er inte kunnat göra motsvarande. Det innebär att det i BRF:ers kostnadsmassa ingår en betydande kostnad för markhyra. Hur hög den är kan förstås variera men om läget är bra är risken uppenbar för långsiktigt ökade kostnader.
BR-radhus finns till för att fattiga hushåll ska lättare ha råd med att köpa hus. Är man “fattig” är det alltså ett alternativ man bör titta på. Med fattig menar jag nu att man helt enkelt inte har råd med något annat.
Många vanliga radhus ingår i samfälligheter och de fungerar ofta på liknande sätt som BRF:er. Med det menar jag att det finns en styrelse och att man betalar en månadsavgift som täcker en lång rad gemensamma kostnader. Samfälligheter är dock i högre grad än BRF:er “ekonomiskt optimala”, i meningen att ett radhus med samfällighet är ett smart boendealternativ för den som bryr sig om driftkostnader och prisvärt boende mer än snickarglädje och sjöutsikt. BRF:er är dubbelt dåliga iom att du både får ett boende med begränsningar och utan att det blir tydligt billigt över tid.
Det är sannolikt att ett radhus med friköpt tomt i en samfällighet kan kosta mer att köpa än motsvarande BRF-radhus. Dock är det här kostnader som du kan ta bort genom att amortera ner lånen. BRF:ens lån sitter du fast med och kostnaden för markhyran minskar inte med tiden, tvärtom.
Det här med att slippa tänka på olika investeringar är relevant för radhus i samfälligheter på samma sätt som för BRF:er. Däremot har samfälligheter typiskt sett ansvar för färre områden än vad BRF:er har. I den samfällighet jag bor i har vi värmesystemet gemensamt. Det gör att jag inte behöver ha någon egen värmepanna i huset. Jag slipper den stora klumpen som tar plats och för oväsen och behöver inte lägga undan pengar för att byta ut den på sikt. Det här är hanterat gemensamt och för mig räcker det att betala månadsavgiften.
Tak, fasad och fönster finns inga betydande vinster med att sköta gemensamt, om vi pratar strikt ekonomiskt. Skillnaden blir bara att du inte kan välja leverantör själv och att lånen som oftast finansierar de olika åtgärderna inte är avdragsgilla. Det ger en stor långsiktig fördyring av boendet.
I sak finns fördelar med samfälligheter ändå när det gäller dessa områden. Ofta finns betydande kunskap hos grannarna om “hur husen fungerar” i olika avseenden. Om du ska byta till något nytt behöver du inte själv ha koll på allt utan du kan prata med andra och höra om deras erfarenheter. Det är väldigt bra att ha det så.
1 gillning
Håller med andra här om att Brf radhus ofta bör undvikas om man har möjlighet. Ofta ovettigt höga priser på dom och visst du slipper fundera över en hel del underhåll men pengar för det som lånas av föreningen får du betala 1.4 ggr högre ränta på pga att föreningens räntor inte är avdragsgilla och du kan inte påverka tidpunkt etc eller hur det görs eller löptid på lånet eller något annat.
Även andra nackdelar. Som husägare kan man ofta skjuta på underhåll och slippa lägga ut mycket pengar säg 5 år om man får det knapert ( så gjorde vi när bara jag jobbade ) Och man kan om shit happens och man måste flytta pga arbetslöshet eller ? och priserna är för låga hyra ut sitt hus flera år och hitta något billigt så länge. När vi köpte sist fick säljaren en restskuld på 20% av huspriset pga dåliga tider. Måttligt kul med blancolånsränta man då får. Blev inte bra.
Ett gott råd till den som är ovan är att skaffa sig några bra vänner man kan fråga om husunderhåll/investeringar mm. Det går ofta att hitta riktigt bra råd. Det här forumet är inte en dålig början. Många kloka råd kan fås här.
1 gillning
Nåja, BRFer har oftast lägre räntesatser än privatpersoner, så det är inte säkert att räntekostnaderna blir högre. Och de allra flesta föreningar äger väl ändå sin mark.
Det jag däremot håller med om är att man ofta inte fullt ut räknar med föreningens skuldsättning i priset för BRFen. Förhoppningsvis blir det iaf lite bättre nu när det är krav på att redovisa det aktuella objektets andel av föreningsskulden i marknadsföringen.
Kort svar på ursprungsfrågan. Det verkar absolut som att du har “råd”. Men hur bor ni idag, och varför vill ni flytta? Klart du kan vänta och spara mer, men gissar att det är för barnets skull så det har kanske lite med ålder där att göra?
1 gillning
Varifrån har du fått bilden att BRF:er skulle ha lägre räntesatser? Det låter som en konstig idé. Däremot är det givet att BRF:er ofta har längre bindningstider. Det gör att högre räntor inte slår igenom direkt utan att det tar lite tid. De längre bindningstiderna innebär samtidigt en kostnad i form av något högre räntor över tid så i reda pengar är det en merkostnad, inte en besparing.
En reservation kan möjligen göras för att BRF-radhus som modell är till för “fattiga” hushåll. Det innebär att man inte har råd att köpa ett “ekonomiskt smart” objekt utan att BRF-konstruktionen möjliggör för även dessa grupper att bo i hus. För specifikt dessa hushåll kan det stämma att BRF-lånen har lägre räntesats än de man kan få själv, givet att man har halvdålig ekonomi. För hushåll som har bättre ekonomi och kan få de bästa villkoren på marknaden stämmer det inte.
Det har de utan tvekan. Pga att i princip alla BRF:er är en så liten kreditrisk för banken bland annat. Min förening har ett bundet lån på 0,4% tex.
Men räntan är ju dessvärre inte avdragsgill för medlemmarna via avgiften, till skillnad från bolån. Det tenderar nog ändå att bli något billigare.
2 gillningar
De räntesatser jag såg när jag själv bodde i BRF var inte markant lägre än annat. Däremot kan det förstås ha varit så då att de hade äldre lån och att räntesatserna under tiden gått ner. Samtidigt kan det vara så att BRF:er idag har extremt låga räntesatser tagna tidigare. Det mest intressanta för jämförelse är ju vilka räntesatser som BRF:er kan få här och nu. Jag antar att det också finns en koppling till belåningsgraden hos BRF:en. Där finns det ju stor variation.
Har i ärlighetens namn inte sett någon sammanställning, men alla föreningar jag bott i (ett fåtal i sammanhanget såklart) har haft räntenivåer klart under vad privatpersoner kan få på bolånet. Motivationen för bankerna att göra såhär gissar jag är för de vanligtvis större summorna och lägre risken jmf. privatpersoner.