Hej!
Har själv som mål med mitt sparande att kunna välja att gå i pension vid 55 års ålder, på 20 års sikt. Har med intresse följt bloggen och satt sikte mot ett hinksparande enligt Jans modell med nybörjar- och barnportföljer som inspiration.
Mycket förenklat har jag förstått det som att
- man måste ställa upp på grundantagandet om att börsen alltid går upp på lång sikt
- riskjusterat sparande (typ räntefonder) är viktigt för att stora nedgångar är svåra att hämta upp
Nu när jag läser senaste blogginläggen låter det som att JB själv börjar bli lite ängslig inför en eventuell krasch. Så min fråga till JB och er andra som hängett er åt denna sparform är, hur tryggt vilar ni i förvissningen om att ni sitter med en stabil långsiktig tillväxt på 6-7%? Det vill säga, när kraschen är ett faktum, med 60% nedgång på börsen under 2 år, kommer ni då att fortsätta som om ingenting hänt?
Tack för svar! 