Skolan bör ta större ansvar för att lära oss privatekonomi

I dagens samhälle, där priserna på allt från mat till hyra bara går upp och fler unga hamnar i skulder, är det dags att fråga sig om inte skolan borde ta ett större ansvar för att lära oss om privatekonomi? Många ungdomar går ut gymnasiet eller högstadiet, utan att ha koll på hur man hanterar pengar. Inom de flesta inriktningarna på gymnasiet får vi inte lära oss mycket om hur man sparar, hur ränta fungerar eller hur man planerar ekonomiskt inför framtiden. Så när vi sedan möter verkligheten är det lätt att göra misstag som kan ge stora problem, som att ta onödiga lån eller handla för mycket.

Pengar påverkar oss hela livet, och att förstå privatekonomi är grundläggande för att klara sig själv. Många unga får inte så mycket ekonomisk kunskap hemifrån, kanske för att föräldrarna själva inte har koll eller för att man helt enkelt inte pratar om pengar hemma. Därför vore det rättvist att skolan ser till att alla får lära sig det här. Och att det är ett ämne som prioriteras. Om alla får samma ekonomiska grund att stå på blir det lättare för fler att undvika skulder och ekonomisk stress.

Jag tycker att skolan bör prioritera budget planeringar och undervisning i olika sätt att spara pengar, istället för att lära ut om saker och ting som skett för tusen år sedan, som man exempelvis lär sig i historiekurser, är det inte viktigare att klara sig ekonomiskt i sin framtid än att veta vem som var kung på 1200-talet?

En del tycker att det här inte är skolans ansvar, utan att det är något vi ska lära oss hemifrån. De menar att skolan redan har för mycket att täcka och att tiden bör läggas på grundämnen som svenska, matte och engelska. Om skolan ska täcka allt från hälsa till livskunskap och privatekonomi, riskerar det att bli för spretigt och att eleverna inte får tillräcklig tid för att fokusera på ämnen som är viktiga för betygen och vidare studier.

Men samtidigt har skolan redan idag ansvar för att förbereda oss för vuxenlivet. Vi läser samhällskunskap för att förstå hur samhället fungerar och får lära oss om matlagning och näringslära i hemkunskapen. Så varför inte också ge oss kunskap om hur man hanterar pengar? Att kunna sköta sin ekonomi är ju en lika viktig del av att klara sig själv.

När många unga går in i vuxenlivet utan att förstå grundläggande ekonomi leder det till problem för fler än bara individen. Det kan skapa ekonomiska svårigheter som i sin tur påverkar samhället, med ökad psykisk ohälsa och fler som behöver hjälp av välfärdssystemet. Genom att ge oss unga bättre kunskaper i privatekonomi skulle vi få en stabilare framtid och fler möjligheter att stå på egna ben.

Att förstå hur man hanterar pengar är en viktig del av att klara sig som vuxen. Vi lär oss om samhällsstrukturer, historia och naturvetenskap, varför inte också hur man sköter sin ekonomi? Det står visserligen i läroplanen i samhällskunskap 1b att en del av privatekonomi ska undervisas. Men enligt min erfarenhet prioriteras det inte, då lärare anser att samhällsekonomi är viktigare. Genom att skolan tar ett större ansvar för undervisningen i privatekonomi kan vi bättre förberedas för livet efter skolan. Det skulle hjälpa oss att undvika onödiga skulder och ekonomisk stress, och det skulle gynna hela samhället i längden. Så ja, skolan borde absolut ta ett större ansvar för att lära oss om privatekonomi. Det skulle göra att fler unga är redo för det vuxenliv som väntar, och ge oss en tryggare och stabilare framtid.

1 gillning

Hela syftet är ju att lyfta den privatekonomiska lägstanivån i samhället.

Vare sig civilekonomprogrammet eller civilingenjörsprogrammet tar upp detta grundläggande - på universitetet! :exploding_head: (Jo - liknande saker i andra sammanhang, men inte som du beskriver det.)

@Erik71 räknar du sms-lån, inflationsjusterad livsinkomst och hävstång på bolån med eleverna på matten? Du har ju ändå inluerats av RT.

Hej! Jobbar som högstadielärare, kan tyvärr inte hålla med om skolan ska lära mer privatekonomi. Orsaken är att det finns en tendens i samhället tro att skolan ska lösa ALLA samhällsproblem och samhällstrender.

Jag som högstadielärare har det redan tufft på min arbetsplats. Exempel på vad som ska göras under en termin: dokumentering, samtal hem till vårdnadshavare, planera undervisning, sitta på möten och planera en aktivitetsdag, innan jullov och sommarlov.

Vi hade en nyss en socialminister som vill att vi lärare skulle undervisa psykisohälsa. Jag är verken inte psykolog eller terapeut. Låt min profession avgöra vad som behövs undervisas i skolan, inte några lekmen eller politiker.

Det jag vill komma med mitt inlägg, att vi lärare ska ständigt ska följa med olika samhällstrender. Sen när en myndighet, regering eller skolhuvudman utvärderar trenden och upptäcker brister så är det lärarna som har missförstått samhällstrenden eller vi såg det inte komma. Exempelvis ser jag trender som: digitalseriag av skolan, lyssneläsning, lågaffektivbemöttande, kommunalisering av skolan, extra anpassningar osv.

Det jag vill komma med inlägget, är att skolsektorn är trötta på massa förändringar som inte gynnar skolan, utan skapar istället fler problem.

9 gillningar

Under min gymnasietid (drygt 20år sedan :grinning:) så kom kommunens konsumenvägledare till vår klass och informerade. Han drog det viktigaste om privatekonomi. Det kanske kan vara en lösning om man inte vill belasta skolan som redan har det tufft.

För övrigt kan man börja med att förbjuda telefonförsäljare och smslån/snabblån.

5 gillningar

Till skillnad från när? Att man har inflation innebär per definition att pengar tappar x% i värde per år där Sverige har ett mål på 2%.

Men ja, man kan diskutera ifall man bör ändra på skolplanen eller inte men då måste något annat bort. Då ska sådant som inte behövs tas bort. Men allt har väl vid något tillfälle ansetts vara viktigt och lagts till?

Personligen hade jag flyttat in Religionskunskap under Historia och lärt ut att det finns ett antal religioner och hur de påverkat mänskligheten. Gett hopp, varit grund för krig etc etc
Men finns säkert väldigt många som inte skulle hålla med mig :grin:
Det är alltså inte enkelt att ändra hur som helst i läroplanen.

Får ni inte det delvis? Om du lär ut matte, svenska eller engelska så har du väl fria händer att väva in privatekonomi?

Misstänker att det är någon form av opartisk samlad info anpassad för olika årskullar som fattas. Något för läraren att luta sig mot.

Sedan görs det väl besök av olika lobbyorganisationer ibland… :thinking:

1 gillning

Det är sant, men beroende på mottagaren (eleven) så är inte eleverna alltid intresserad av privatekonomi och detsamma gäller undervisande lärare. Jag som hänger här på forumet, pratar glatt om privatekonomi i undervisningen andra anser inte ha intresset att undervisa privatekonomi.

Jag blev intresserad av privatekonomi med hjälp av TINK appen, när jag fick bra kassaflödde och detta var vid 19 årsåldern. Innan dess spenderande jag en heldel pengar på nöje.

1 gillning

Att tro ungdomar ska bry sig om privatekonomi under skolåldern är otroligt naivt :joy:. Sånt behövs inte i skolan.

Privatekonomi är inte så svårt, spara mer än vad du slösar så enkelt är det. Behöver inte göra det mer avancerat.

2 gillningar

Jag förstår att skolan lätt kan ses som en lösning på samhällsproblem, men det går inte att komma ifrån att det är en plats där barn tillbringat typ 1/3 av sin vakna tid.

Varför ska det vara givet att bild, syslöjd, svensk poesi har en plats bara för att det haft det tidigare?

Samhället förändras och då borde även det som lärs ut göra det.

2 gillningar

Som med alla ämnen

Skillnaden är väl att privatekonomi gör praktisk skillnad i elevens liv

1 gillning

Knappast.

Sen finns redan hem och konsumentkunskap där privat ekonomi tas upp. Behövs knappast mer av det.

1 gillning

Ärligt så lär sig folk ekonomi bästa när de är i ekonomisk katastrof.

Läste någon dynga på aftonbladet om barnfamiljer som behöver ta lån för julmust. Såklart en tråkig situation. Men är orsakad av att man ta tex lån på 5 mille och skaffar barn. Med en inkomst på 24 tusen före skatt.

Garanterat att de lär sig från detta om de reder ut det. Mer än vad skolan hade kunnat

1 gillning

Nej. Jag jobbar på lågstadiet och har lite annat att jobba med.

Jag menar alltså att innan alla förstår positionssystemet, procent och ränta så är det inte aktuellt att lära ut mer komplicerade saker.

2 gillningar

I hemkunskapen lär sig högstadieelever att planera en näringsrik veckomatsedel utifrån en given budget. De får även lära sig lite om konsumenträtt och en del annat som drar åt privatekonomihållet. Dock håller jag med andra om att skolan varken kan eller ska lösa precis allt.

Jag förringar inte det, men jämfört med sms-lån, buffertsparande, karriärvägar och blancolån för kontantinsats är effekten av den kunskapen marginell räknat i kronor.

Skolan uppfanns ju just för detta. Lite märkligt att utelämna grundsyftet.

Jag har alltid upplevt det som en omvänd ordning att först få verktyg och 20 år senare få reda på vad de används till. Det är väl i lågstadiet man börjar prata om division och bråk. Man sitter där och undrar; Varför?

Ett problem är att det förmodligen skulle uppstå olika uppfattning om vad som ska läras ut.
För att få alla nöjda skulle ämnet behöva urvattnas och inte fylla sin funktion fullt ut.

Det räcker med att titta på det här forumet, det är inte direkt så att alla är överens om hur en privatekonomi ska skötas på ett bra sätt.

Det förutsätter också en skaplig kunskapsnivå hos läraren, det tar ett tag att få bra grepp om privatekonomi som är ett väldigt brett område.

Kan ta några kontroversiella saker som jag personligen ser som självklara men som förmodligen inte skulle kunna gå att lära ut i skolan utan att många skulle tycka att det är kontroversiellt:

  • Låna pengar om lånet är billigt för att få hävstång i din ekonomi. Exempel är CSN, billig värdepapperskredit med låg belåning, bolån, kreditkort som betalas i tid etc.
    Många i Sverige är totalt fientliga mot lån och skadar egentligen sin privatekonomi p.g.a. det.

  • Placera pengar i riskfyllda tillgångar (aktier i form av t.ex. indexfonder) för att få bra avkastning över tid, gärna tidigt i livet.
    Här tror jag att det skulle uppstå problem eftersom lärare inte är rådgivare och det skulle bli rubriker om någon femtonåring gick all-in i indexfonder och tappar 50% av värdet nästa dag.
    “Läraren sade: köp indexfonder - Pelle, 15 år, förlorade 50 000kr i mega-kraschen!!!”.

  • Rekommenderad sparkvot eller att det kan vara bra att öka sin inkomst. Det kommer alltid direkt att komma ett argument om att alla minsann inte har råd att spara eller kan få en hög lön.
    Det är ett känsligt ämne, speciellt om det ska vara påtvingat i skolan.

Annars håller jag med @OBWN:

Jag tyckte att matematik var ett fruktansvärt tråkigt ämne i skolan och jag var dålig på det.
Det var först på högskolan när jag läste en del kurser som innehöll matematik men där det inte var huvudfokuset som jag började förstå poängen med det, detta fortsatte sedan i arbetslivet.

Det hade nog hjälpt mig om matten hade stoppats in i en givande kontext tidigare och inte bara var en oändlig mängd räkneexempel utan kontext eller förklaring kring vad det ens ska användas till.
Det var väldigt sparsmakat med förklaringar från lärare och böckerna om vad det ens skulle användas till, vad jag kan minnas i alla fall.

Skräddarsydd AI-utlärning blir säkert en bra grej där eleverna själva kan välja exempel och projekt som känns givande för dem.
Vi hade tyvärr bara torra gamla böcker i svartvitt.

2 gillningar

De som inte vet skillnaden mellan ental och tiotal har nog svårt att förstå vad man menar om man börjar prata om inflationsjusterad livsinkomst.

2 gillningar

På lågstadiet är det en mycket mer givande kontext att prata om hur mycket pengar man får tillbaka på en tjugokronorssedel om man köper godis för tolv kronor än inflationsjusterad livsinkomst som de struntar helt i.

2 gillningar