Kanske sprids masspsykogena sjukdomar via sociala medier?
Alex och Sigges podcast handlar t.ex. till stor del om navelskådning och att vrida på känslor och måenden. Trauma var länge ett återkommande begrepp i podden. Självklart väcks liknande tankar hos lyssnare. Ett annat exempel kanske kan vara emotrenden (emotional hardcore) som i princip verkar ha gått ut på att överdriva känslor. Jag gick själv till sjukvården för några år sedan efter att P1 sagt att män är underrepresenterade i dåligt mående och är sega på att söka vård. Hur skulle jag veta ifall jag kunde mått ännu bättre, bara det att jag var seg på att söka hjälp pga att jag är man?
En reflektion är väl att må “bra” varkar vara mångfacetterat och inte så binärt som det kan verka. För att ha kul måste man ibland ha tråkigt. Är man glad jämt blir man manisk. Man kan ju må bra genom att skratta rätt ut, bara vara harmonisk eller rent av melankolisk. Man kan ju må bra av att sörja och gråta eller av anspänning och fysisk ansträngning. Att bli glad av att uppnå ett mål beror ju mest på att man tidigare kämpat hårt. Bra kanske är att må 99% “halvdåligt” och möjligen 1% euforisk när man uppnår något eftersträvansvärt?