Jag minns att vi hade den här diskussionen på ett aktieforum …fast tvärtom. Tror det var under finanskrisen där typ “Faster Agda” som kan noll om aktier och ligger all-in i en Sverigefond hade lyckats prestera bättre än många skribenter som sysslat aktivt med aktier i flera år. Man upplevde nu en slags orättvisa i marknaden.
Att försöka läxa upp nyblivna kryptomiljonärer med att indexfonder minsann är bättre tror jag inte kommer gå något vidare. Det är knappast personer som är mottagliga för den typen av argumentation. Glauber Contessoto (a.k.a The Dogecoin Millionaire) fick under hela sin resas gång höra att han borde sälja och inte ligga belånad i en enskild memecoin. Han menar att om han lyssnat på alla dessa människor hade han varit i samma sits nu som för ett år sedan. Nu är hans Dogecoin-portfölj värd över en miljon dollar och hur har det gått för alla dessa? Så brukar hans argumentation låta och ingenting biter.
Men visst, det kan vara både imponerande och skrattretande att lyssna på någon som berättar om sin “fingertoppskänsla” på börsen. Någon som kanske gjort hundratals procent genom att ligga nästintill all-in i en aktieraket. Sedan framkommer det att personen i fråga aldrig har öppnat bolags finansiella rapporter eller ens vet vad P/E-tal är. Med andra ord hade det inte gjort någon skillnad för strategin om bolaget handlats till P/E 10 eller 10 000 för värdering är ingenting man fäster någon vikt vid. 
Med det sagt så finns det ju inte en riskprofil som marknaden måste straffa. En person som ligger all-in i en enskild aktie utan att för den delen kunna något om bolaget kan ju rent teoretisk ändå få en bättre avkastning än någon som diversifierar sin portfölj. Hade själv en kollega som under sin sparkarriär enbart köpt Amgen. Ett bolag som gjort 121 123,53 % exklusive utdelningar sedan 80-talet. Att försöka argumentera med honom slutade mest upp i att man saknade tillräcklig kunskap om Amgen och därför inte kunde yttra sig. Det här var många år sedan nu men han har ännu inte bränt sig på sin strategi.