Hej!
Kom att tänka på en sak efter att ha lyssnat på avsnittet om pension.
Om jag förstått det rätt så avsätts det 18,5% till Allmän pension och 4,5% till Tjänstepensionen om man har kollektivavtal.
Kan man alltså egentligen räkna det som att man har 23% (18,5+4,5)sparkvot automatiskt? Tex om jag sparar 20% av nettolönen så har jag en sparkvot på 43% förenklat?
Med den formeln rakt av så blandar du procentsatser som är på bruttolön med procentsatser på nettolön.
Hur du än gör räkningen så kommer du få problem eftersom den effektiva skattesatsen kommer påverka slutresultatet om du jämför två personer med olika bruttolön, så man får nog börja med frågan
vad siffran skall användas för, innan man kan ge en lämplig definition på en sådan här pseudo-sparkvot.
Frågan har dock en relevant bakgrund, många missar nog hur mycket man egentligen tvångs"sparar".
Det är bara 2.5% av de där 18% som är dina. Resten går in i ett svart hål och är inte dina. Så jag hade bara räknat med 2.5% samt 4.5% i så fall.
Men nej, det är inte normalt att räkna sådant till sin sparkvot. Vanligtvis räknar man hur stor andel av sin nettolön man sparar. Dessutom är det ju teoretiskt möjligt att komma upp i en sparkvot på över 100% om man skulle räkna så; exempelvis om man sparar 80% av sin lön och lägger på 23%. Jag säger som Johan; vad ska du ha siffran till?
Omvänd Pomperipossa effekt 
Nej, sparkvot för mig innebär hur stor andel av nettolönen du sparar.
Om man löneväxlar eller hittar på speciallösningar som egenföretagare får det vara asterisker som får stå för sig. “Vanlig” pension inkl premie- och tjänstepension skulle jag inte inkludera i sparkvoten.
Men du kan koka korv och kalla det för carbonara också.
16% till allmän pension och 2.5% till PPM. De 16% ger ju pensionsrätter som man på nått sätt äger, så jag tycker inte att det ett svart hål direkt. Däremot är det ju urkass värdeökning på dem, de räknas bara upp enligt inflationen.
Inte riktigt så. Inkomstpensionen räknas upp med kollektiva löneökningarna i Sverige.
Även om historik inte är någon garanti för framtiden så gick jag tillbaka och kollade sen tidigt 1990 tal.
I absoluta tal har tillväxten varit 3%. Sannolikt något mer än inflationen. Men visst det är mer åt en sunkig trad än en fond pension 
Se mer i tråden nedan
Precis, runt 1.6% över inflation räknar man med över tid.
Det kan låta uselt, men man måste ta i beaktande att man måste vara enorm riskaversiv då det handlar om den absoluta grundbulten i ett pensionssystem, och då är det kanske inte lämpligt att basera några större delar på fonderat kapital som kan variera för mycket (det har man istället i premiepension och tjänstepension). Istället är merparten av tillgången helt enkelt den svenska ekonomin och de avgifter som kommer in. Det är liksom hela idén med systemet att det inte ska vara fonderat (och således kan dräneras av kortsiktiga politiker, eller utsättas för kraftig marknadsvolatilitet) utan vara kopplat till realekonomin.
Med det sagt, det finns ju fonderat kapital, som växer, vilket lett till att ett “problem” nu som det måste tas beslut på är vad som ska göras om det blir för mycket pengar i systemet (som det finns nu). Vems är pengarna? Är det de som betalade in avgifter innan (dvs ska man ta kapital nu och indexera upp pensioner, en omvänd balanseringsbroms) eller ska det fortsätta växa och gå till framtida pensionärer/riskbuffert. Av någon anledning skrivs det inte så mycket om detta, utan det är bara skrämselpropagande kring pensionssystemet som får rubriker.
Intressant diskussion här om problemet
Absolut!
De 1.6%en som man räknar med i real tillväxt ligger som jag förstår det sedan också som en förskottsränta för att köpkraften ska vara konstan under åren.
Det är ett kollektivt system där pengar in idag betalas ut idag. Inkomster från framtida generationer betalar vår pension då. Inte så konstigt och inte så olika mot våra andra kollektiva system som betalas via skatt.
Som jag förstår det har inkomstpensions systemet gått ”plus” rätt länge så det finns 800 miljarder i ”reserv” i AP fonderna. Hepp!
Efter att ha satt mig in i det lite mer senaste åren så känns det inte alls så wobbly som jag trodde förr.
Ur ett investerings perspektiv tror jag man ska tänka på inkomstpensionen som en form av obligation / långränta som ger typ 0-2% i real avkastning.
Högre tillväxt än så får man ordna via andra pensioner och eget sparande.
Än bättre, 1700 miljarder finns det i inkomstpensionssystemts AP-fonder.
Ja, så ser jag också inkomstpensionsdelen, en till stora delar obligation utgiven av staten som man köper andelar i, som har en kupong kopplad till realekonomin.
Jag förstår hur du tänker och tycker väl det är rätt sätt att tänka. Många glömmer automatiska sparanden som finns i välfärdssystemen och andra lagar vi har i Sverige … bara för det inte dras på nettolönen.
Sen kan man ju alltid fråga sig om sparkvot räknas på bruttolönen eller nettolönen. Rimligast är väl som du säger på nettolönen.
Om vi säger att du tjänar 100 kr brutto och betalar 30% i löneskatt så får jag det så här
Nettolön 100 kr minus 30% skatt = 70 kr
Privat sparande 20% (som du gav som exempel) av nettolönen 70 kr = 14 kr
Totalt sparande = 23 + 14 = 37 kr
Sparkvot på nettolön = 37 / 70 = 53%
Aldrig tänkt på det på det sättet. Blir en remarkabel sparkvot om man räknar in allt
Precis, totalt 1700 miljarder varav ”överskott” som är för inkomstpensionen är 800 miljarder.
Vad jag förstår så drar svenska pensionssystemet till sig studier utomlands hur vi designat det.
Enligt senaste avsnittet av minpensionpodden, där de intervjuade en av de som var med att designa systemet i början på 90 talet, så beter sig systemet ungefär så som de planerade för 30 år sedan.
Överskottet ska byggas upp i goda år för att användas i sämre år. Och det har ju varit många goda år senaste årtiondena. Så det är väl så det är tänkt.
Exakt. För den som är anställd är det kanske irrelevant information, men för den som är egen företagare och jämför sin uttagna lön med sin anställda kompis nettolön, så kan den siffran vara relevant då den pekar på hur mycket som egentligen sparas undan till pension, och att man kanske borde komma upp i liknande siffror.
Aha, överskott relativt pensionsskulden. Ok
Det har betett sig ungefär som de förväntade sig, förutom att
Väldigt goda nyheter båda två som man skall glädjas åt, men störigt att båda ger negativa effekter på pensionen. Tror ingen vill ha alternativet dock, sämre reallöneökningar och kortare livslängd, som hade gett snyggare siffror i pensionssystemet.
Tänk på att “tvångssparandet” betalas av arbetsgivaren och inte dras från nettolönen. Om du tar med “tvångssparandet” i täljaren bör det även tas med i nämnaren.
Alltså:
Sparkvot inklusive “tvångssparande” = 37 / (70+23) = 40%
Ja det är en bra idé. Man kan nog räkna sparkvot på många sätt. Bara man vet hur man räknar för sig själv och är precis när man kommunicerar det till andra.
Ja så är det absolut. Väldigt dåligt genomtänkt och formulerad fråga. Skrevs lite hastigt.
Egentligen ville jag bara få igång en diskussion om det “tvångssparande” vi har till pension i Sverige och om man på något sätt kan räkna in det i den totala sparkvoten man har. Och i så fall hur mycket man kan räkna med.
Tex om man gör en FIRE kalkyl så bör ju ändå pensionsavsättnigen räknas på något sätt.
Finns flera trådar på forumet där pension och FIRE diskuteras. I korthet så brukar de sluta i att om man har långt till pension, typ 30år+, så måste man ändå ha så mycket kapital att man klarar sig utan pension för att med hög sannolikhet inte få slut på pengar innan pensionen kommer.
Har man närmare pensionen blir den lättare att räkna med, då blir också simuleringar på t.ex. minpension.se mer rättvisande.
Men man skulle väl absolut kunna räkna med pensionavsättningar i en sparkvot, men de kan ju bara tas ut när åldern är uppnådd så “Early” i FIRE försvinner ju.
Och som sagts tidigare, gäller att hålla reda på vad som är % på bruttolön, nettolön och del av arbetsgivaravgifter etc.
Ja, men detta är inte riktiga kronor. Det är hittepåpengar precis som om du skulle fått monopolsedlar. Jag har mer än en gång fått delar av dessa konfiskerade pga “balansering”. Det var en grej som de skulle göra ibland, men kompensera för och återställa ett annat år när det gick bra igen. Har fortfarande inte hänt och lär aldrig få se dessa pengar igen.
"Balansering är en metod för att återställa den finansiella balansen för inkomst- och tilläggspension inom den allmänna pensionen när de inte räknas upp i takt med inkomstindex. Det innebär att pensionerna i det allmänna pensionssystemet inte räknas upp i takt med inkomstindex eller till och med sänks.
Pensionsrätter är virtuella pengar som inte finns. Pengarna är redan utbetalade till dagens pensionärer. De utgör enbart ett “löfte” om att du en annan gång ska få pengar, om det finns några vid det tillfället alltså. Och om de inte hunnit ändra systemet. Och om de inte hunnit ta dem och sänkt dem för dig för att du har så mycket i tjänstepension eller något annat kreativt. Alltså, inte riktiga pengar, och inte dina.
Överskottet är faktiskt 1 200 miljarder enligt Pensionsmyndigheten, se Stort överskott i inkomstpensionssystemet | Pensionsmyndigheten.
De pengarna borde för övrigt delvis delas ut till pensionssparare, eftersom det är vi som bär risken vid underskott då “bromsen” slår till. Det har börjat diskuteras former för hur en “gas” skulle kunna funka, bland annat här: https://www.svd.se/det-behovs-en-gas-i-pensionssystemet.
