Om någon vecka så kommer Pensionsmyndigheten på besök och jag håller på och sammanställer lite data. Så om du har någon fråga som du tycker att jag ska ta upp, skriv den gärna nedan. 
Jag kommer även samla lite rolig data från researchen i denna tråd, då de har sjuuuukt mycket data som aldrig ser dagens ljus, men som jag tror vi kan gilla här i forumet… 
Reserverar denna kommentaren för lite nörddata. Både data som jag visste och inte visste.
Pensionsmyndigheten har cappat avgifterna i premiepensionen till 0.68%
Medianavgift för de 473 fonderna per 1 maj 2023 är: 0,305 %
Snittavgiften är 0,33286 %.
Källor: data från PM
AP7 SÅFA har en avgift på 0.05% fram till 55 års ålder, därefter sjunker den till 0,04% (källa)
Per 230331 hade AP7 en avkastning om 410,6% sedan start 001213, det motsvarar en CAGR på 7,58%
Per 23031 hade de privata fonderna en avkastning om 198,5% vilket ger en CAGR på 5,02%. Källa. ap7.se
I december 2022 sattes ca 44 miljarder av i PPM. Källa.
Exklusive PPM så var nettosparande 2022 bara 19 miljarder. Genomsnittligt nysparande under 2000-talet har varit 79 miljarder per år.
Per 31 mars var totala fondförmögenheten i Sverige 6 341 miljarder kronor. Varav aktiefonder stod för 4 160 miljarder. Källa.
Vet inte hur jag ska formulera mig. 
Är man tvungen att arbeta 100 procent till pensionsåldern, för att få bästa möjliga pension?
Exempelvis Ifall jag börjar arbeta 80 procent i veckan och är ledig 20 procent under en vecka.
Hur mycket kommer detta påverka min pension och hur kompenserar man 20 procent bortfallet av pensionen? Öka sitt privata pensionssparande?
Hur stor är hävstången de använder i AP7 som högst/lägst? När justeras den? Och hur är den konstruerad?
Finns det någon historisk data/underlag för beräkningen om real avkastning på 1,9%?
Många(?) upplever den som låg mot bakgrund av generell utveckling på kapitalmarknaden. Är den beräknad med försiktighet eller är det den nivån PM räknar med är realistisk?
Är inte riktigt en fråga till Pensionsmyndigheten, det är ju en fråga till Sjunde AP-fonden. De använder dessutom inte riktigt hävstång utan gör det syntetiskt med derivat. Jag tror även deras mandat ligger mellan 0 - 25 %.
Tror att det handlar mer om framtida köpkraft. Alltså pengars värde i framtiden minskar över tid.
Så skulle man beräkna med säg 7% avkastning skulle många gå i tron att pensionen blir bättre än vad den egentligen kommer att bli.
Så exempelvis 35 000:- idag i prognosen kan ju verka väldigt bra, men motsvarar kanske bara 25 000:- i köpkraft om 30år.
Men en fråga om detta skulle vara bra, så vi får svart på vitt om varför avkastningen beräknas så låg.
Lite bredare fråga: Kommer vi någonsin få ett pensionssystem i Sverige som inte är så komplicerat att det krävs en PhD för att förstå? Kanske mest relaterat till röran runt tjänstepension med olika upphandlingar, pensioner som ibland kan flyttad ibland inte.
Tänk så enkelt det kunde varit. Alla får ett TjP-ISK, när man byter arbetsgivare så får nya arbetsgivaren kontonummer och börjar betala in. Istället har man 20 slattar på 10 olika banker med dyra avgifter…
Fråga varför de å ena sidan rekommenderar Såfå framför att spekulera ihop en egen portfölj samtidigt som Fondtorgsnämnden ska kunna klara att välja ut de bästa fonderna till fondtorget.
Såfa hade iaf tidigare möjlighet att gå upp till 50% hävstång med hjälp av derivat. Nu ligger de på 25% tror jag, men att de kan justera när de vill.
Inte inflationsjusterat, det görs redan. Men justering för att vi blir rikare och även en viss reell summa i framtiden kommer att upplevas som mindre värd (Va, kan jag bara åka till Thailand tre gånger per år nu när jag gått i pension år 2049?!?)
Enligt deras fondfaktablad gäller följande:
Nuvarande risknivå något över index (hävstång 15% är numer en delkomponent som inte ger helhetsbild av risk, se i stället riskvärden nedan).
Oklart vad Risk-siffran betyder dock.
https://www.pensionsmyndigheten.se/service/fondtorg/fond/581371
Ja, exakt. Men det man är intresserad av är ju köpkraften, jämfört med idag.
Kapitalet borde vara av mindre intresse när man kollar pensionen.
Vet dock inte om det stämmer det jag påstår, men det borde vara rimligt att det är därför det endast är inflationsjusterat i deras prognoser.
En fråga du skulle kunna ställa, något som stört mig länge:
Varför erbjuder ni bara byte där man anger upp till 5 fonder och procentsats? Bankerna har ofta två typer av fondval. Det första som ni har men även något som brukar kallas “avancerat fondbyte” där man kan kan byta en enskild fond mot en eller flera andra. Jag använder det själv ibland just i fallet att det pågår en transaktion för någon av fonderna och som förhindrar ett byte jag vill göra.
Pga kriget i Ukraina blev många låsta för byten under en mycket lång period, vilket skulle kunna drabba dessa personer mycket negativt. Även om man bara hade säg 5% i en Rysslandfond var dessa personer under en mycket lång tidsperiod förhindrade att byta övriga fonder. Jag tycker att det här är mycket illa skött, man borde ha kunnat komma till rätta med problemet mycket snabbare. Jag har inte själv drabbats men det ser jag som delvis tur, medan andra har haft otur.
Det rimliga här är att man ska kunna byta åtminstone övriga fonder om man har en fond som är låst. Ett sätt vore då att man kunde göra “avancerat fondbyte” eller någon liknande lösning. Har ni planer på att införa en sådan möjlighet eller hur kommer ni att hantera problemet i framtiden med att alla fonder i depån blir låsta bara för att en av dem är låst?
Jag skulle gärna veta lite hur den allmänna pensionen byggs upp och hur mycket skillnaden faktiskt blir mellan:
A: en som jobbat heltid hela livet med lön upp till brytpunkt.
B: en som inte jobbat heltid, vi säger med snittlön på 20 brutto pga deltidsarbete, föräldraledighet, sjukskrivningar m.m
Man hör ju i olika sammanhang hur någon som jobbat halvtid kommer upp betydligt med diverse bidrag och garantipension- lönar det sig att ha hög lön länge, eller blir slutprodukten liknande för de olika alternativen till just Inkomstpension?
Ja, premiepensionen och tjänstepension med diverse höjer ju den totala pensionen, men den allmänna är jag intresserad av att veta
En annan sak jag skulle vilja ta upp är att lägga in en funktion som man inte bara byter fonder på ppm, utan en funktion för framtida instättningar, dvs, det sparandet jag har nu berörs inte i framtida insättningar. Störigt att behöva ombalansera när jag bara vill nyspara i någonting annat kanske.
Jag skulle vilja fokusera diskussionen med Pensionsmyndigheten kring helt andra frågor än procentuella avgifter, beräknad avkastning och sådana saker. Inget fel med de frågorna i sig men jag uppfattar att den som har ett bra jobb, en bra lön, börjar jobba som hyfsat ung och jobbar fram till 65-70 årsåldern också är (eller borde vara) garanterad en bra pension. Hur hög pensionsnivå i kronor eller procent av slutlön som ska behövas kan man alltid diskutera men att kunna ha råd att leva “normalbra” i ett hyggligt boende och med hyggliga möjligheter i övrigt borde normalt inte vara något problem. Om man sedan därutöver har råd att ha olika fritidshus, båtar, bilar, privatjet eller annat lull-lull framstår som en ganska oviktig fråga.
Den grupp som borde stå mer i fokus är de som av olika skäl inte får en bra pension. Det fokuseras mycket i media på personer som “jobbar hela livet” och “sliter ut sig” men på grund av externa faktorer ändå inte får en bra pension. Typexemplet handlar då om personer som av olika skäl har låg lön, trots att de jobbar heltid och har lång erfarenhet. Det finns förstås personer som matchar den bilden men jag skulle tycka att det vore relevant att bredda den bilden. Det jag tänker på då är i första hand personer som inte jobbar hela livet. Det beror då på något av följande:
Alla grupperna ovan har den situationen att deras slutliga pensionsuträkning sannolikt kommer att innehålla en mix av inkomstpension och garantipension. Under delar av åldersspannet 20-70 år (motsv. den förmodat yrkesverksamma tiden) har man tjänat in ordentligt med pension, i andra delar av livet har man inte gjort det. Det innebär att man för att kunna göra en vettig pensionsprognos behöver ett verktyg som inkluderar både “bidragspension” och “inkomstpension”. Med bidragspension menar jag nu främst garantipension men det kan även handla om bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och sådana saker. Man behöver förmodligen ett privat sparande för att klara sig och det kan ju också påverka storleken på eventuellt bostadstillägg.
Idag saknas helt vettiga verktyg för att göra den här typen av beräkningar. Jag har pratat direkt med Pensionsmyndigheten om detta själv tidigare. Deras förklaring till varför det saknas är att “bidragsdelen” av pensionen inte är garanterad. Om du idag skulle få 70 kr i pension skulle 50 kr vara inkomstpension och 20 kr “bidragspension”. Dock är bidragspensionen kopplad till politiska beslut och dessa kan ändras. Att skapa ett beräkningsverktyg skulle alltså ge den felaktiga bilden att jag är garanterad en viss pensionsnivå vilket då inte stämmer.
Jag kan förstå argumentet att man inte vill komma med löften eller prognoser som osäkra utifrån politiska faktorer. Däremot uppfattar jag inte det som hållbart utifrån individens perspektiv. När det gäller pensionen handlar de individuella frågeställningarna mycket om marginaleffekter. För den som bara har inkomstpension är det ofta ekonomiskt fördelaktigt att jobba några år extra. Om du väljer att jobba två år mer efter 65 så blir ökningen av pensionen ganska stor. Är du dessutom företagare får du sänkt arbetsgivaravgift som påverkar mycket på marginalen. För den som har spenderat låt säga halva åldersspannet 20-70 år utan att tjäna in inkomstpension så ser det oftast annorlunda ut. Man tjänar ofta inte någonting alls på att jobba några år extra, om vi fokuserar på nivån på pensionen. Däremot kan ju skillnaden mellan inkomstnivån av lön resp. pension vara såpass stor att den i sig motiverar att jobba något längre. I praktiken varierar detta förstås mycket mellan olika individer. Helt säkert finns det individer som ligger “på gränsen”. Jag tänker då i första hand på personer som haft höga löner och bra villkor men som av olika skäl inte jobbat hela livet i Sverige. För dessa personer skulle det vara en stor fördel att kunna simulera sin inkomst som pensionärer och jämföra vilken nettopension de skulle få baserat på olika antaganden. Om de skulle ta ett slitsamt jobb med hög lön eller jobba deltid när de är 50 år - skulle det påverka slutpensionen? Om de skulle välja att jobba 5-10 år extra (till 75 år låt säga), skulle det ge högre pension?
Jag kan till någon del förstå att det kan vara svårt att göra individualiserade uträkningar av det här slaget. Det är helt enkelt för många faktorer och aktörer inblandade för att det ska gå att göra en riktigt exakt uträkning. Däremot borde man kunna använda något enklare verktyg för att göra en mer schabloniserad uträkning. Istället för att få en färdig prognos som i det orange kuvertet skulle man då kunna gå in själv och justera olika antaganden. Det skulle så klart ställa högre krav på den som fyller i siffrorna men det skulle också göra det mer uppenbart att prognosen baserar sig på “egna antaganden”, inte på något färdigt standardpaket som Pensionsmyndigheten står bakom.
Kommer de som är födda -57 att kompenseras för Miljardstölden?
Vet inte om det är rätt ställe att fråga.
Varför har vi ett system där arbetsgivaren/facken äger tjänstepensioner och inte där individen står som ägare?
Ser flera nackdelar, som att man saknar möjlighet att göra egna val och att det ger makt överens ekonomi till andra.
Men vad är fördelen?
Tjänstepensioner är väl å andra sidan inte Pensionsmyndighetens ansvar…
Vet inte men någon har väl ansvar för vad som får vara en tjänstepension.
Det är arbetsmarknadens parter som gör upp om tjänstepensionerna. Krasst sett så sker inlåsningen för att de själva tjänar pengar på förvaltningen. Skulle alla kunna flytta sina tjänstepensioner till Avanza eller andra ställen skulle de tappa stora intäkter. Detta är de alltså helt öppna med.
Även om MinPension och liknande sidor finns, förslag att börja med att tydliggöra den grundläggande frågan hur stor del av slutlön den genomsnittliga svensken får i pension, och vad som gäller för boende utomlands
