Finns säkert flera här som precis som jag sparar (och investerar) 150 000kr/år, har gjort detta länge men säg senaste 5 åren om vi tar dessa som expempel (mellan 2018-2023). Jag borde ju givetvis ha inflationsjusterat mitt sparande och idag borde jag spara runt 25% mer per år m.a.o runt 190 000kr/år. Det gör jag ju inte, utan har forsatt med samma peng, det slår mig nu att detta inte är hållbart.
Jag har inga möjligheter att fortsätta samma liv och nå upp till 190 000kr/år dvs min investeringskraft alternativt köpkraft har försämrats så sjukt mycket?
Ända lösningen är alltså en kraftigt höjd inkomst, nästa steg i karriären upp till management-nivå för att nå detta.
Hur resonerar ni kring det som skett senaste 5 åren med kraftig inflation som ätit upp investeringskraften. Hur har ni lyckats få sparandet att hänga med inflationen UTAN att börja med matlåda på jobbet.
Det viktigaste i livet är inte att spara så mycket som möjligt. Livet händer med allt vad det innebär. Sparande är däremot något att sträva mot. Hur mycket är upp till var och en. Jag sparar på en bekväm nivå för mitt liv.
Precis, du justerar kronorna varje år, sparar du 25% mera detta år jämfört med 2018? Isåfall har du gjort rätt. Ifall dina inkomster inte ökat har du med andra ord skärt ner på livskvalitet (mätt i Kronor) för att få till 25% ökning av sparande under dessa 5 år.
Målet med mitt investerande (inget investerande utan sparande, ingen rök utan eld) är nog att i framtiden försäkra att vår familjs livskvalitet inte sjunker utan hålls stadigt helst ökar. Över de nästkommande 10 åren kommer oundvikligen våra utgifter att öka, då måste det finnas några miljoner som “parerar” denna utgiftsökning och håller oss flytande. Något i den stilen
Efter insikten att skiten (hög inflation) träffat fläkten har jag smått motvilligt genomfört en rad åtgärder för jaga ikapp inflationen, exempelvis bytt arbetsgivare två gånger vilket inneburit att jag lyckats behålla min reallön. Har faktiskt även helt slutat med uteluncher vilket jag planerat sedan länge men varit för lat för att ta tag i. Smärtgränsen nåddes när luncherna började cirkulera runt 150 kr
Mitt FIRE-mål på initialt 6 mkr har dock justerats upp så pass högt att jag trots ett sparande på 25 tkr/mån senaste åren står nominellt längre ifrån målsnöret än för fem år sedan, vilket är rätt sjukt minst sagt. Något av ett uppvaknande kring inflationens destruktiva effekter även under korta tidsperioder.
Jag har dock valt att skippa inflationsjusteringen av mitt månadssparande och istället valt att försöka bli bättre på att leva här och nu och unna mig mer i vardagen. Är således nöjd med att ha kunnat behålla samma nominella månadssparande.
Jag pratar alltså inte om hög sparkvot är bättre jämfört med en lägre. Jag pratar om att spara på samma nivå över ett tidspann, då gäller det att justera Kronorna uppåt så att samma nivå hålls. Och då är faktum det att ifall du investerar 10% år, till exempel 10 000kr/år, så behöver du investera 12 500 kr/år detta år. Dvs 25% högre mätt i Kronor, jämfört med vad du sparade 2018 (nu sparade du inte 10% 2018 men du förstår kanske vad jag menar nu)
10% är fantastiskt, verkligen det är bra jobbat! Jag håller med om målet.
Håller även med dig ifall både du och jag dör imorgon, ångrar inget kring hur jag byggt upp mina investeringar, mina barn och fru ärver och får förhoppningsvis leva ett lyckligt liv.
Målet med mitt investerande (inget investerande utan sparande, ingen rök utan eld) är nog att i framtiden försäkra att vår familjs livskvalitet inte sjunker utan hålls stadigt, helst ökar. Över de nästkommande 10 åren kommer oundvikligen våra utgifter att öka, då måste det finnas några miljoner som “parerar” denna utgiftsökning och håller oss flytande. Något i den stilen
Sparkvoten behöver inte inflationsjusteras. Tvärtom minskar tiden det tar att nå ekonomiskt oberoende om man bibehåller samma sparkvot trots sänkt reallön, eftersom det innebär att ens utgifter minskat. Däremot behöver sparkvoten justeras uppåt när reallönen ökar.
Precis så resonerar jag också. Att bara bibehålla sparkvoten är helt enkelt en spar- eller uppoffrings övning.
Kanske a livsstilen måste justeras ned lite. Så har jag gjort hittills, men i år (2024) kommer det inte stt gå utan sparkvoten minskar. P.g.a. resor som ska göras – alltså investeringar i upplevelser ska öka nu. Efter att ha varit på låg nivå i flera år. Vi hade en pandemi…
Viss inflationslindring kommer lite automatiskt via bättre ränta och/eller avkastning börs och annat.
Sedan sa skall egentligen inflationen räknas pa de basutgifter man har via mat,boende mm.
Den inflation som faktiskt drabbar en själv i vardagen är ju inte lika med det stora inflationstalet som exempelvis riksbanken använder sig av.Det gäller ju mera en makroekonomi emedan varje individ har sin pa mikroniva som dessutom skiljer sig markant at individ för individ.
Exempelvis olika matvaror där det skiljer sig markant at gällande olika prisökningar.
Jag anser att det relevanta inflationstalet att använda sig av över tid bör beräknas efter de sista tio aren exempelvis.Det blir mera rättvisande för en själv som individ.
Om du antar att inflationen i genomsnitt är 2% per år så kanske du hamnar på en mer rimlig summa?
Samt att du fortsätter justera i fortsättningen så du i genomsnitt landar rätt.
I vårt sparande till barnen inflationsjusterar vi med 2% per år men vi gjorde det redan från början, dvs även före pandemin och den efterföljande höga inflationen. Några år har inflationen varit under 2% och nu senast kraftigt över. Men tänker att det över tid i genomsnitt landar nära 2%.
Vi har inte justerat något utan kör på samma, typ 10-12 procent av nettolön i två sparanden vardera. 5-6% pension och 5-6% om vi vill betala bort huslånet om ca 10-15 år(min sambo gillar inte lån, därför la vi upp det så).
Har dessutom varit föräldralediga så är nöjd med att kunna hålla i sparandet.
När bufferten är tillbaka på normal nivå blir de nog att vi höjer de långsiktiga till 14-15%.
Som sagt, skynda långsamt. Du behöver inte höja ditt sparande, må bra istället och gör sånt som du gillar.
Jag justerar då och då baserat på utfallet av föregående år och budgeten för kommande år
Vi översparar jämför med vad vi kan vilket gör att vi behöver ta ut kapital do och då för att fylla på buffert. Men på det sättet tänker vi mer på vara inköp.
Vi har ca 23% i långsiktiga; 9 i kortsiktig buffert (som är en förlängning av vårt fakturakonto) och 20% på amortering. Totalt 52% i teori men i praktiken lite mindre då vi tar ut pengar från våra placeringar.
Vi följer upp varje månad nivån på våra ISK etc och skuld och har en hyvelstrategi för extraamortering vid vissa nivå.
Ambition är att vara lånfria innan pension med en bra kapital placerade.
