Statslåneräntan är tydligen en liten detalj som har väldigt stor betydelse för våra liv men jag vet väldigt lite om den och det pratas väldigt lite om den i media. Vad är det som bestämmer statslåneräntan? Är den på väg upp eller ned? Var tror man den kommer ligga på under det där magiska datumet då den styr skatten för isk nästa år? Vad är “normal” statslåneränta? Påverkas den av styrräntan på något sätt? När jag tittat på hur statslåneräntan fluktuerar så kan det skilja ganska mycket från vecka till vecka. Brukar det vara så? Känns lite random då vad den ligger på just det datum då den bestämmer isk-skatten. Varför tar man inte snittet för året?
Statslåneräntan sätts av marknaden via en genomsnittsränta för obligationer utfärdade av staten med lång löptid (>= 5 år). Den speglar alltså till vilken marknadsränta staten kan finansiera sig över det långa loppet.
Precis.
Obligationsmarknaden är en helt gigantisk, fri marknad som handlar räntor helt oberoende av världens centralbanker varje börsdag.
Det är mycket tjo och tjim kring styrräntan då den i slutändan avgör kort, riskfri ränta. Men vilken avkastning som accepteras från stater på 2, 10, eller 30 års sikt… Ja det siar och förhandlar man om på marknaden hela tiden! Därför svänger det mycket precis som med aktier.
Så är det. Men det kan vara positivt eller negativt för ISK-skatten. Normalt sett har inte räntorna rört sig så mycket som just de senaste åren.
1 gillning
Anledningen att statslåneräntan används som referenspunkt för ISK-skatten är att statslåneräntan kan betraktas som ”riskfri” ränta i SEK dvs staten kan i princip alltid trycka mer pengar i sin egen valuta för att möta sina skyldigheter.
Förväntad avkastning på aktier kan generellt uttryckas som riskfria räntan + riskpremie. Därför ökar schablonbeskattningen av ISK med statslåneräntan eftersom förväntad avkastning är högre.
1 gillning
Tack för info men jag förstår fortfarande inte vad det är som påverkar statslåneräntan upp/ned och åt vilket håll vi är på väg åt.
Statslåneräntan påverkas av ungefär samma faktorer som driver svenska kronans växelkurs dvs centralbankspolitik (däribland styrräntan), statens skuldsättning, inflation, globala marknadsförhållanden etc.
Svenska kronan kan ju på sätt och vis ses som en superkort nollkupongsobligation mot riksbanken (indirekt staten)