Utan att vara expert så förstår jag det som att högre räntor (styrräntan kanske främst) ger lägre förväntad avkastning på risktillgångar så som aktier. Givet att det antagandet stämmer, vart är det lämpligast att investera?
Frågan rör lång sikt (10år eller mer)
Medellång sikt (ca 5år)
Kort sikt (ca 1år)
Själv tänker jag lite såhär:
Fastigheter påverkas ju också negativt så där finns det kanske nåt att hämta främst på lång sikt?
Svenska stadsobligationer? Kanske på medellång sikt?
Guld och andra ädelmetaller? Främst kanske på kort sikt?
Indexfonder bör väl ändå vara lämpligt fast då på lång sikt?
Det är nuvarande räntor som är det normala, inte den extremt konstigta period med minusränta som vi har bakom oss. Aktier är fortfarande nr 1. Dock kommer det fortsättningsvis inte bli fullt så illa att satsa på räntor.
Du menar väl statsobligationer, inte stadsobligationer? Ja, här får man titta på landrisken. Hellre Sverige än Somalia…
Räntefonder är absolut intressant på en marknad med höga räntor. Det finns perioder där räntefonder slagit aktier. Oavsett så är det en bra balans att kombinera båda.
Jag kör följande:
Långsikt: 90% Aktier och 10% Globala statsobligationer
Mellanlång sikt: 60% Aktier och 20% Svenska statsobligationer och 20% Globala statsobligationer
Kort sikt: 100% Sparkonto med fria uttag och insättningsgaranti.
Jag har valt statsobligationer för att de är säkra och okorrelerade med aktierna. Durationen på dessa är medellånga ca 3-5 år. Notera att det klassas som “short term government bonds” i Amerikanska mått.
En annan fördel med räntefonder är att då kan du ha hela portförljen i ett ISK konto. Istället för att dela upp portföljen på två konton, ISK och sparkonto.
Det antagandet är fel. Det är tvärtom. Hög riskfri ränta → högre förväntad avkastning på risktillgångar.
Däremot så när räntan rör sig (obs rör sig) uppåt så minskar priset på risktillgång så att förväntad avkastning går upp. Helt enkelt för att riskpremien ska vara där för riskkapital. När (riskfri)ränta går från låg till hög, då behöver förväntad avkastning på risktillgång gå upp. Vilket är samma sak som lägre pris på risktillgång.
@ToreSkog menar för aktier. När räntan går upp så minskar också aktier. Och i ett högränteläge (konstant) borde aktier ha en lägre förväntad avkastning, till skillnad från ett lågränteläge där man har stark tillväxt. Det är de senaste 10 åren ett bevis på. Eller?
Nej. Det gäller specifikt för aktier i en konstant högräntemiljö.
Senaste 10 åren är en långsamt sjunkande ränta. Eller icke stigande när marknaden förväntat sig stigande räntor.
Riskpremien (alltså förväntad avkastning över riskfri ränta) är på lång sikt relativt konstant. Hela anledningen till att aktier (som tillgångsslag) går ner i pris när riskfri ränta ökar (rör sig uppåt) är för att riskpremien ska behållas som relativt konstant.
Nja, orsakssambandet är tvärtom. Stark tillväxt → högre inflation → riskbanken driver upp riskfri ränta. Låg tillväxt → låg inflation → riksbanken driver ner räntan.
Riskfri ränta är bara det som styr nuvärdet på framtida pengar (nominellt).
Nja, det vete fåglarna. Nominellt borde förväntad avkastning på aktier gått upp med ett par procentenheter sen lågräntan för nåt år sen.
Sen om det är förväntad nominell avkastning på 5% eller 12% finns inte något bra svar på.
7-9% över mycket lång tid är inte hela sanningen utan har varit utfallet de senaste 100 åren typ. Tar man hänsyn till ett par standardavikelser så är förväntad avkastning på aktier som tillgångslag snarare i spannet 3-15 % eller nåt i den stilen. Osäkerheten är alltså väldigt stor.
Jag har också förstått det som att förväntad överavkastning ska vara ganska konstant i procentenheter. Men har alltid undrat vad det får för effekt då det skiljer väldigt mycket i procent. Alltså när vi har nollräntepolitik så ger aktier nästan oändligt mycket mer avkastning än räntepapper, så undrar vilken påverkan det får med tanke på hävstång och liknande. Tänker lite högt nu, så kanske är ute och cyklar
Jag tror inte det finns nog historisk data för att kunna dra slutsatsen om förväntad överavkastning för aktier är i procent eller procentenheter.
I en rent statistisk värld vad gäller människors tidshorisont (förväntad livslängd o.s.v.) är det nog relativt nära mellan konstant i procentheter eller konstant procentuell. I en mer föränderlig värld skulle jag tro att procent är rimligare tolkning. Kruxet här är variansen i datan är extremt stor i förhållande till datamängden när man vill separera dessa två modeller.
