Varför har Sverige valt att ISK-skatten ska bero på räntan? Varför har vi inte en fast procentsats?
Därför att vad som är en bra skatt beror på räntan. Att “bara” betala 1% skatt när inflationen är 10% per år och värdet på allt går upp med 10% blir fel, men när inflationen och räntan snurrar kring 0-2% är en skatt på 1% mer rimlig.
Man kan se det tvärt om också; om skatten hade varit konstant hade det funnits perioder där det vore jättehögt eller jättelågt, beroende på vad som hände i samhället i övrigt eftersom det påverkar den förväntade avkastningen på ISK:t.
Ett cornercase hade ju varit om skatten på ISK:t är lägre än vad du kan få i riskfri ränta.
Hmmmm, ok… Men i dagens system är det så att hög ränta = dålig börs = hög skatt. Och vice versa. Det kan väl inte vara statens mening? Vad säger finansmarknadsminister Niklas Wyman?
Nej det är faktiskt inte riktigt rätt.
Hög ränta → hög börsavkastning. Låg ränta → låg börsavkastning.
Däremot finns ett transient fenomen. Ökande ränta → dålig börs, minskande ränta → bra börs.
Tanken med ISK skatten från början var att den skulle motsvara kapitalskatten, “problemet” för staten med kapitalskatten är folk som sitter på sina aktier/fonder länge och inte realiserar vinst. Så då uppfann man ISK som ett sätt att få in pengarna löpande. Tanken var inte att ISK beskattningen skulle vara extremt förmånligt, det var någon som gjorde bort sig när de skapade modellen och nu har en stor väljarbas ISK och dagens politiker vågar inte peta, men antar att de är nöjda att skatteintäkterna ökar så smått p.g.a. statslåneräntan.
ISK-konstruktionen kan se helt godtycklig ut om man ser den idag, särskilt när man läser Skatteverkets regler som beskriver det i termer av procentsats av en procentsats, men läser man debatten från när den infördes så fanns det en logik bakom.
Tanken är att om du tar dina pengar och placerar “riskfritt”, vilket här innebär svenska statslånepapper, och varje år får ränta och skattar för kapitalintäkter på denna ränta, då betalar du precis lika mycket skatt som för ett ISK-konto.
Vill man förstå varför så måste man tänka utifrån statens synvinkel. I och med att skatten betalas varje år och inte när fonden säljs så blir skatteflödet jämnare. Försäkringsprodukter har länge beskattats på liknande sätt.
Tyvärr har politikerna skruvat på reglerna i efterhand till oigenkännlighet och både lagt på en godtycklig extraränta, skattegolv, och nu var det på förslag att dessutom skattebefria en del av innehavet. Det sistnämnda tycks vi slippa, men klart är att ISK-konton medför viss politisk risk då reglerna kan ändras när som helst. Än så länge finns väl dock inte skäl att ändra tumregeln att om man ska hålla innehavet kortare än 25 år så använd ISK.
Börsen har väl över långa tider en totalavkastning motsvarande inflationen plus 6 procentenheter (reellt). Varje år? Nja, så enkelt är det ju inte. Men över längre tider med hög inflation kan du räka med att värdetillväxten I ABSOLUTA TAL (alltså utan hänsyn till inflation) är högre än under längre perioder av låg inflation. Investerare vill ju ha ersättning för inflationen givetvis. och kommer i sitt agerande eftersträva det.
Således är det ganska logiskt att koppla en schablonskatt till ränteläge eller inflation.
Schabloninkomsten i ISK 2024 landar alltså på 3,6%. Jag har givetvis ingen aning om hur mina värdepapper kommer att utvecklas just under 2024, men om jag inte trodde att de över tid skulle utvecklas betydligt bättre än 3,6% per år så skulle jag inte investera i aktier från första början… Har inte cash, räntebärande etc på ISK.
Man kan tycka att betala skatt på inflation inte är rimligt. Dvs har vi en inflation på 10% och en ränta på 11% kan man tycka att rimlig ränta borde vara på realökningen 1%*30% = 0.3%.
Samma vid 1% inflation och 2% ränta. 1%*30% = 0.3%
Det skulle vara mera rimligt.
Kapitalskatten har traditionellt beskattat inflation. När kronorna blir mindre värda, så krävs det fler kronor för att köpa samma värdepapper. Detta räknas som en uppgång som beskattas 30%.
ISK är tänkt som en årlig skatt som över tid blir lika hög som kapitalskatten. Genom att koppla den till räntan, som är högre när det är hög inflation, så blir ISK-skatten och skatten på en traditionell depå den samma.
Jag håller med dig i sak, men det gör inte vissa politiker. Inflationen är skattens sjunde underverk.
Det är en möjlighet att skatta på en vinst som man i praktiken (realt) inte haft. Det drabbar ju ingen fattig utan någon med tillgångar…