Idag blev det klart att ISK-skatten blir högre från och med 1 januari 2024. Det beror på att statslåneräntan höjs från 2,62 procent till 3,62 procent. En ökning på en procentenhet.
Hur påverkar detta vårt sparande? Jag tänker särskilt på räntefonder. Ska dessa ligga på ISK nästa år? Är det värt att ha dem på vanlig depå eller är det bättre med sparkonto nu när den rörliga och fasta räntan är så hög?
Som en start på diskussionen:
Jag har förstått det som att räntefonder gör sig bäst på aktie- och fondkonto pga lägre förväntad avkastning. Meeen… sedan har jag satt dem på ISK pga fasar så för att behöva deklarera dem själv.
Tvärtom, räntefonder är bättre (mindre dåligt) på ISK ju högre räntan är. Detta pga att det läggs på +1% på schablonen och att lägsta schablonen är 1.25% efter förra regeringens försämring. Beror också på vilken typ av räntefonder, men korta räntor är nog för det mesta bättre på vanlig depå.
Fast samtidigt så har ju den framtida förväntade avkastningen på räntefonder blivit högre än på mycket länge. Och skulle räntan framöver börja gå neråt så kommer räntefonderna gynnas ännu mer.
Den stora höjningen var väl 2022 till 2023 från 0,38% till 0,88% i skatt. Om jag kommer ihåg rätt. Nu blir höjningen till 1,09%. Så inte så blodigt i min mening och inget som förändrar mina placeringar.
Småspararguiden la ut en artikel om det idag också som kan vara intressant
Vi rekommenderar att spara i en kombination av aktiefonder på ISK och sparkonto. Om du av någon anledning ändå vill ha räntefonder eller blandfonder är det inte självklart att de skall vara på ISK eftersom deras förväntade avkastning är lägre. Förmodligen gör du bäst i att ha dem på ett VP-konto.
Så byta räntedelen till depå? (Småspararguiden sågar dock alltid räntefonder och fondrobot, det är global aktieindexfond på ISK eller sparkonto i deras värld.)
Nog för att jag skulle gilla att få lite rabatt så kan jag nog ändå anse att det finns bättre ställen att lägga de slantarna. (Och behövs fler så finns ju alltid ränteavdraget.)
Så är det väl inte riktigt. Sverige har bland de lägsta statsskulderna i världen (tom lägre än Norge såg jag nu), så nog finns det pengar. Före valet var det en gnäll från läktarna av högern rörande isk-skatten som man lovade man inför valet lovade att sänka men direkt efter valet blev det knäpptyst kring frågan. Det enda man verkar vilja satsa pengar på är vapen, snus och bensin/diesel.
Utan att dra tråden i en helt skev riktning, men pengarna behövs ändå till annat, om inte annat andra utfärdade löften.
Sedan tycker jag det är simpelt röstfiskeri med sådana löften. Om vi avrundar och säger 1% i ISK-skatt (vilket det inte nått upp till hittills) så är det 3000 kronor på årsbasis eller 250 kronor i månaden för gemene man om det nu skulle vara fritt under 300k givet att man maxar det. För Svensson som sparar kanske en femtedel på ISK handlar det om två chipspåsar i månaden.
Tillbaka till ämnet. ISK är fortfarande mest lönsamt i de flesta lägen. Jag stannar iaf kvar, men har å andra sidan inga räntefonder eller kontanter på ISK.
Förlänger man resonemanget så att vi pratar om decennier kommer det visa sig att det faktiskt blir skattemässigt billigare att investera på VP-konto än ISK. Enligt mina beräkningar handlar det om runt 20-30 år med nuvarande regler. Längre tidsperioder ger kraftig skattefördel för VP-kontot som alternativ till ISK. Det här förutsätter dock att du kan och vill ligga kvar i samma fond eller aktie så länge.
Jag uppfattar det som att det i teorin är aningen bättre att ha räntedelen i en depå (VP-konto eller vad det nu heter i din bank), men det verkar bygga på att inget händer på decennier så du behöver röra innehavet (du vill byta fond, fonden läggs ner, du behöver pengarna av någon anledning…) så i praktiken ligger de nog bra på ett ISK.
Kör man t ex en 60/40 portfölj på AF-konto kommer det trigga skatt varje ombalansering.
Likaså om man har flera fonder där man vill ha tex 70% global 10% em 10% sc 10% Sverige så vid ombalansering tas en skatt ut (iof ev förluster kan kvittas) men historiskt är det positiv avkastning så man säljer nåt och köper de som gått mindre bra.
Kan man köra 100% avanza global i 30 år på AF konto?
Ja kanske teoretiskt. Men det måste ju tas in att fonder läggs ner, fonder byter Index, fonder blir esg, du freakar ur, livet händer osv.
Tumregeln är att alltid välja ISK om du har möjligheten, det är lönsamt så fort du räknar med en avkastning över ca 1.5 - 3.0 % per år över tid.
Det är helt uppåt väggarna fel att ISK skulle vara lönsamt så fort man räknar med en avkastning över ca 1,5 -3,0 % per år över tid. Det saknar faktiskt betydelse vad man räknar med, det viktiga är vilken avkastning man får och den är alltid oförutsägbar för aktier. Därför måste man prissätta minskningen i risk som man får i en aktiedepå. Men även om man håller en riskfri tillgång tror jag inte man år 2024 ska välja ISK vid en avkastning som bara ger lite över över ca 1,5 -3,0 % per år.
Ja, AF kan vara mer lönsamt om du håller ett enda värdepapper i 10-20-30 år, men det är extremt sällsynt att det händer. Dvs. att jag skulle utgå från att vi människor kommer “sabba” det med ett beteende misstag eller - t.ex. vad händer när en aktie avsnoteras (=genomsnittlig livslängd för aktier är 7,5 år i noterad miljö) eller en fond slås ihop, eller man behöver ombalansera etc.
Jag skulle direkt avråda från AF i alla fall FÖRUTOM då man har:
räntefonder med KORT duration och LÅG kreditrisk
bolag där man vill ha möjlighet att kvitta överskott / underskott mot annan verksamhet
Därav tycker jag fortfarande att följande gäller:
För 2024 är siffrorna:
Skatt som andel av beloppet = 30 % * (2.62 % + 1 %) = 0,00882 = 1,086 %
Om jag inte har otur när jag tänker så blir brytgränsen (härledning):
Precis, när man har högre riskjusterad avkastning i aktiedepå bör man förmodligen jämföra avkastningen jämtemot ISK inklusive hävstång i aktiedepån (för att jämföra äpplen med äpplen). Nu har jag inte räknat på vilken hävstångsnivå som ger samma riskjusterad avkastning, men det vore en intressant aspekt att ta med i jämförelsen.