Kan hålla med om detta också. Även om man har överavkastning till lägre risk på lång sikt, så “betalar man” för den avkastningen med inlåsning (och risken att det kommer bättre produkter på marknaden som man inte kan investera i eftersom man då triggar en skattehändelse).
Ja, inte bara att det kommer bättre och jag vill byta. För det har jag fortfarande inom ramen för min kontroll. Men säg att fonden avvecklas eller något annat (vid sammanslagning tror jag inte en skattehändelse sker dock)
Enklast är nog att du läser Småspararguidens artiklar i frågan. I Därför rekommenderar vi ISK skriver de bland annat följande under rubriken “VP-konto kan vara bättre i teorin”:
De flesta experter brukar hävda att ISK är skattemässigt gynnat. Det gjorde vi också tidigare. Efter att ha läst nationalekonomisk forskning har vi dock insett att vi har haft fel. ISK är inte skattemässigt gynnat. […] Är du en sådan som tycker att det är riktigt roligt att deklarera och räkna på skatteoptimeringar kan VP-konto vara något för dig.*
De skriver sedan att ISK endast är lämpligt för rena aktiefonder, och att blandfonder samt räntor bäst placeras på aktiedepå.
I artikeln ISK är inte skattegynnat – intervju med Jacob Lundberg, under rubriken “Myten som vi är medskyldiga till”, förklarar de varför resonemanget som ligger bakom skattningen 1,5-3,0 %, och som du upprepar i ditt inlägg för att få brytpunkten 3,756 %, är felaktigt för annat än helt riskfria innehav:
En vanlig tumregel som personer i media använt är att det skulle vara klokt att ha sparande på ISK om den förväntade avkastningen är högre än 4%. Det finns framförallt tre saker som gör att det är mycket svårare än så:*
- Tidsaspekten
- Riskfrågan
- Ränteläget
De utvecklar sedan riskfrågan och skriver bland annat följande:
Det går alltså att investera större belopp på ett VP-konto, eller använda hävstångsprodukter som lånar pengar banken för att investera mer på börsen, för att få likvärdig risknivå som på ett ISK. Skillnaden blir då en uppenbar möjlighet att få högre avkastning eftersom den förväntade avkastningen på börsen är högre än den riskfria ränta som man antas kunna låna för. Enligt våra beräkningar, med dagens system och räntenivåer, leder detta till att ISK fortfarande är lite bättre för innehavsperioder kortare än 12 år. För den som väljer att ha en hävstång på 143% för att den räknar med fullt förlustavdrag på 30% blir break even redan efter 5 år.
Det är lite oklart vilka beräkningar de gjort. När jag räknar får jag det till att aktiedepå kan bli bättre redan från första dagen och vilken skattesatsen är på ISK. Se exempelvis denna beräkning:
Hur som helst finns det en stor skillnad mellan Småspararguiden avrådan mot att ha blandfonder och räntefonder på ISK, och din avrådan mot att i princip ha allting förutom “räntefonder med KORT duration och LÅG kreditrisk” på aktiedepå. Jag tror den skillnaden består i att Småspararguiden vägt in den minskade risken om man sparar på aktiedepå.
[Edit: När jag tänkt efter inser jag att den beräkning jag länkar till ovan, där aktiedepå blir bättre än ISK redan från första dagen, motsvarar en blandfond. Det är därmed konsistent med Småspararguidens råd. Jag hoppas kunna återkomma längre fram med en utredning där jag jämföra 100 % aktier i ISK med en belånad aktiedepå som har motsvarande risk. Det skulle vara intressant att veta vid vilken räntenivå på lånet aktiedepå blir bättre redan från första dagen.]
3 gillningar
Har läst och jag tänker så här:
- Svårt att argumentera mot det teoretiska resonemanget.
Men jag vidhåller nog fortfarande att det är ett specialfall (eller en viktig nyans man kan nämna) men det har liten praktisk betydelse. Jag har svårt att se hur rekommendationen för en sparare skulle se ut när man ska hålla alla parametrarna i huvudet OCH dessutom exekvera dem utan ett beteendemisstag. Dvs. jag landar i rekommendationen att fortfarande välja ISK.
Sedan upplever jag - @Runnemo - korrigera mig gärna här, att avrådan från att ha allt annat än aktiefonder i ISK är lite väl nyanslös eller grov.
Det är ju en extremt stor skillnad på:
-
En penningmarknadsfond - absolut utanför ISK
-
En korträntefond - förmodligen också utanför ISK
-
En fond med lång duration men låg kreditrisk t.ex. Captor Iris (förväntad avkastning ca 2.5%) - utanför ISK
-
En fond med mellan kreditrisk och mellan duration t.ex. Captor Aster Credit (förväntad avkastning ca 5%) - absolut innanför ISK
-
En fond med hög kreditrisk och mellan duration (t.ex. HY-fond som Captor HY) - förväntad avkastning 8% - absolut innanför ISK
-
etc.
Tog @captorfonder:s fonder eftersom de är jag mest inläst på just nu och kan de förväntade avkastningarna.
5 gillningar
Den springande frågan är väl hur länge du håller innehaven på depån. Det är nog ytterst få som köper en fond och aldrig säljer den på 20 år. Vem är egentligen den zeninvesteraren? 
3 gillningar
Jag röstar på @Jakke 
4 gillningar
Behärskar sina aktiva bedrifter genom att bara byta mellan globalfonder.
Något en del av oss kan lära oss av 
1 gillning
ISK är designat att utgå från riskpremien på aktier.
Allt annat är ooptimalt att vara i ISK skattemässigt eller när det kommer till pengar.
Samtidigt optimerar man ju inte på en parameter, simplicitet, ombalansering, m.m väger ju in i ett beslut också.
1 gillning
“no plan survives first contact with the enemy"
Det är iaf min uppfattning. Jag vet av erfarenhet att jag kan sitta lugnt i båten även när saker skiter sig, ex. under Corona-crashen. Visst var det svettigt men jag fortsatte som vanligt och kunde därför i teorin kunna tänka på annat än ISK.
Men sen kommer livet farandes. Shit happens. Jag kan ha is i magen när börsen svänger men med kort varsel kan livet förändras och som följd ens investeringshorisont. Familjen kan utökas och husköp kan bli aktuellt, då kan skatten på ett vanligt aktiekonto kännas besvärlig. Eller så är det tvärt om, man blir arbetslös eller så blir det en skilsmässa, i det fallet så kan man tvingas sälja i “fel” tid och då få en extra skattebörda.
Näe, för egen del så är ISK en försäkring mot livets slumpmässiga skeenden. Potentiellt lite mer skatt idag, men garanterat ingen skattesmäll när varje krona räknas.
3 gillningar
Det slösas alldeles för mycket på skattepengarna i detta landet, för att jag ska kunna tänka så.
Det kommer inte bli fler undersköterskor på våra äldreboenden om det nu var någon som trodde det.
2 gillningar
Jag har inget emot att rekommendera ISK. Det är ofta skattemässigt bättre att ha innehav i ISK, särskilt aktier, och det är lättare att deklarera ett sparande i ISK. Småspararguiden rekommenderar ISK för allting förutom blandfonder och räntor, men det är inte uppenbart fel att rekommendera ISK även för blandfonder och långa räntefonder. Skillnaden mot aktiedepå är liten, och det blir lättare att deklarera.
Jag har något emot påståendet att ISK skulle vara lönsamt så fort man har en förväntad avkastning över 3,756 % eller vad som nu är brytpunkten för dagen. Det stämmer helt enkelt inte. Aktiedepå minskar risken i sparandet, och en jämförelse som inte tar hänsyn till detta är otillräcklig. Jag föreslår därför att svaret på fråga 14 ändras, så att det istället framhåller enkelheten i ISK.
Någon garanti för att ISK skulle vara lönsamt finns inte. Aktiedepå kan vara lönsammare redan från första dagen, särskilt för blandfonder och räntor.
Jo, men det krävs inte att man håller innehav 20 år i aktiedepå för att det ska vara lönsamt. För blandfonder får du en högre riskjusterad avkastning från första dagen, vilket beräkningen jag tidigare länkat till visar. Har du 100 % aktier krävs det enligt Småspararguidens beräkningar att du håller innehaven i 5 eller 12 år, beroende på avdragsmöjlighet, innan aktiedepå blir lönsamt. Jag vet dock inte vilken ränta de räknat med. Kan man låna till låg ränta kan aktiedepå vara bättre från första dagen.
Det är oklart för mig varför du skriver att denna fond “absolut” ska hållas i en ISK. Du får troligen högre riskjusterad avkastning om du håller den i en aktiedepå. Den enda fördelen med ISK jag kan se är att det blir enklare att deklarera innehavet när du säljer.
Brytpunkten på för närvarande 3,756 % kan bara tillämpas på helt riskfria innehav, för vilka det saknar betydelse att aktiedepån minskar risken i sparandet. I alla andra fall måste du jämföra den riskjusterade avkastningen. Gör du det finner du troligen att aktiedepån är mest lönsam.
Morningstar har en bra artikel på detta ämne.
Morningstar skriver så här: "När är ISK lönsamt?
En enkel tumregel är att ISK är bäst om årsavkastningen är högre än statslåneräntan plus en procentenhet. Med dagens statslåneränta på 2,62% innebär detta att avkastningen behöver vara högre än 3,62%."
Artikeln sammanfattar att ISK är bäst för tillgångar med hög genomsnittlig avkastning.
Vad jag saknar är en diskussion av volatilitet, för volatila tillfångar kan tillfälligt gå dåligt ett år, även fast deras genomsnittliga exp avkastning är hög.
I en Markiwitz portfölj ska man välja tillgångar som helst är inverst correlerade, men då kommer den tillgång som för stunden avkastar sämre inte passa i en ISK.
Kanske ska man inte ha en Markowitz portfölj i en ISK?
1 gillning
Mitt bland alla procentberäkningar måste man också komma ihåg deklarationsaspekten (K4, GAV …)
2 gillningar
Det resonemanget gäller endast för helt riskfria innehav. För alla andra innehav måste man ta hänsyn till att aktiedepån minskar risken i sparandet. Gör man det ser man att det krävs en väsentligt högre förväntad avkastning innan ISK blir lönsammare än aktiedepå. Det är därför Småspararguiden skriver att det förmodligen är bäst att lägga räntefonder och blandfonder i aktiedepå.
Om någon påstod att man alltid ska investera i aktier istället för räntor då den förväntade avkastningen är högre skulle säkert många protestera och påpeka att man även behöver titta på risken. Precis så är det när man jämför ISK och aktiedepå. ISK har ofta en högre förväntad avkastning, men också högre risk. Det är först när man jämför den riskjusterade avkastning man kan se vad som är mest lönsamt.
Jo, skatten tas på hela portföljen i depån.
Men om du har väldigt fin riskjusterad avkastning och tar väldigt lite risk, så avkastningen är lägre än ISK skatten, då har du nog tänkt fel.
När man sätter ihop en portfölj med volatila tillgångar så är extra viktigt att de inte alla samtidigt ger låg avkastning, för hela portföljen måste avkasta mer än ISK skatten.
Bankerna har idag tjänster så man kan få färdiga utskrifter av blanketterna så det bara är att skicka in till skattemyndigheten.
Prata med din bank.
Båda mina föräldrar var den typen av investerare. När de avled (pappa 2018 och mamma 2022) fanns det i dödsboet fonder (kapitalinvest) som de var och en köpt (tror jag) i slutet av 1970-talet när aktiefonder var helt nya. I varje fall kunde jag använda en särskild schablonregel för att beräkna kapitalvinstskatten eftersom värdeökningen var över 400 %.
Ursäkta en dum fråga, men försöker förstå
Men om avkastningen behöver vara över 3,62, är det inte bättre att ha pengarna på vanligt bankkonto med tex 4 % ränta. Då betalar man visserligen 30 % skatt på intjänad ränta, men inte på övrigt kapital. Om man tex har 2 milj i kapital, blir det ju mycket i
ISK-skatt. Om snitt på avkastningen på indexfonder är runt 6 dessutom men med risk, så är ju 4 utan risk väldigt bra.