Att det skulle krävas 30-40 år innan AD blir ett bättre alternativ än ISK baseras på en jämförelse där man håller samma innehav. Det är dock missledande, eftersom en AD med 100 % aktier har lägre risk än en ISK med 100 % aktier.
Det är bättre att jämföra en AD med 100 % aktier och en ISK med inledningsvis 70-79 % aktier beroende på förslustavdragsmöjlighet. Dessa har jämförbar risk. Gör man det blir AD fördelaktigt efter betydligt kortare tid. Om vi exempelvis att den riskfri räntan är 3 %, att aktier har 8 % förväntad avkastning, att den årliga skatten på ISK är 0,9 %, och att vi har 21 % förlustavdragsmöjlighet får vi följande uttryck för avkastningen efter n år:
AD: 1 + (1.08^n - 1)*0.7
ISK: (0.79*1.08^n+0.21*1.03^n)*(1-0.009)^n
I detta fall blir AD bättre än ISK efter ca 10 år, vilket syns på figuren nedan:
Skillnaden är dock minimal de första åren, så man förlorar nästan inget på att välja AD istället för ISK. Däremot kan man tjäna om man håller innehaven längre tid.
Ifall man har möjlighet till 30 % förlustavdrag är AD under tidigare gjorda antaganden bättre redan första året, vilket kan ses från denna figur:
Vad som är bäst beror på vilka förutsättningar man har samt vad man tror om framtiden. Det går därför inte dra någon definitiv slutsats, men det tycks som att den rådande bilden att ISK skulle vara överlägset AD kommer av att man jämfört en sparform med högre risk (ISK) mot en sparform med lägre risk (AD), utan att ta hänsyn till den riskjusterade avkastningen.
Aktiedepå kan vara ett bra val för den som önskar lägre risk. Det kan också vara ett bra val för den som till låg ränta kan öka sin risk med belåning.