Med en ränta som fortsatt stiga lär även schablonskatten på ISK och KF att fortsätta gå upp. Nu lär båda dessa kontotyper fortfarande vara gynnsamma, men finns det anledning att omvärdera det som tidigare verkat vara standardtipset här på forumet om att sälja av en depå och byta till ISK/KF?
På riktigt lång tidshorisont fungerar ju kalkylatorn här på Rika Tillsammans för när det lönar sig att byta kontotyp väl, men hur räknar man in risken att avkastningen skulle kunna bli negativ - och därmed gynna ett sparande i depå - i kombination med högre schablontränta?
Sanning med modifikation. Vad statslåneräntan står i den 30 november 2023, som i sin tur styr ISK/KF-skatten 2024, baseras på marknadsräntan för 5-åriga statsobligationer.
Statslåneräntan har fortfarande möjlighet att gå ner både i år och i framtiden. Precis som den kan gå upp ännu mer, såklart. Men i skrivande stund står den högre på 2,50%, kontra 1,94% den 30 november 2022.
Nominellt förväntad avkastning på aktier bör dessutom gå upp något med en högre statslåneränta, allt annat lika.
Jättebra fråga som direkt sätter fingret på en aspekt många missar: aktiedepå minskar risken i sparandet eftersom man kan dra av mellan 21-30 % av en förlust. En rättvis jämförelse mellan ISK/KF och aktiedepå måste ta hänsyn till detta, men än så länge har jag inte sett någon som gör det.
Jag tror det finns tre sätt att ta hänsyn till den minskade risken i en jämförelse:
Man kan med hjälp av belåning (när du lånar pengar för att investera mer än vad du ursprungligen har) höja risken i aktiedepån tills den blir densamma som i en ISK/KF.
Man kan jämföra ett mått för riskjusterad avkastning, t.ex RAROC (Risk Adjusted Return On Capital, som visar avkastningen på kapitalet när man har justerat för risk).
Man kan försöka prissätta rätten att dra av 21 - 30 % av förlusten och dra av värdet från beloppet man antar placeras i ISK/KF.
Även om det här är genomförbart bör du ha i åtanke att flera faktorer påverkar när det blir bättre att ha ISK/KF istället för aktiedepå, bland dem risken i innehaven, hur länge du håller innehaven innan du säljer, samt hur statslåneräntan utvecklas under dessa år.
Jag har än så länge inte kommit mig för att göra en grundlig jämförelse mellan de två sparformerna, men jag har skrivit två relaterade inlägg på min blogg som kanske kan vara intressanta att titta på: Den missförstådda aktiedepån samt Glöm ISK – spara skattefritt i aktiedepå.
Själv försöker jag numera lägga långsiktiga innehav utan utdelning samt högriskinnehav i aktiedepå, och allt annat i ISK eller KF.
Tack för intressanta svar! Kan det vara en idé att behålla en del av sitt sparande i den depå - om än en mindre del - som ett sätt att dra ner risken i sitt sparande helt enkelt? Jag tänker då främst på risken för börsnedgång.
Gjorde ett överslag:
Statslåneräntan är runt 3%
Schablonavkastningen på ISK blir då 3+1%=4%
Skatten är då 30% på detta =1,2%
Man betalar alltså 1,2% skatt på innehavet i ISK(per kvartalsvis)
Då behöver jag en avkastning på minst 1,2/,3=4% för att det skall vara motiverat med ISK, frånsett extraarbetet med att deklarera alla kapitalvinster/förluster om jag inte har tillgångarna på ISK.
Generellt kan man tänka att man ska slå statslåneräntan+1%. Förväntade avkastningen på börsen är ju alltid högre än det, så om man inte vill marknadstajma bör man alltid ha ISK.
Med ränta på lånet blir det inte lika fördelaktigt, men det kan ändå bli bättre än ISK. Om du kan låna till 2 % ränta kan få tillbaka 30 % av ränteutgifterna på skatten betalar du varje år 0,02 * 0,42 * 0,7 = 0,6 % av det ursprungligen investerade beloppet i skatt, oavsett hur innehaven utvecklar sig. När du sedan säljer blir det som om du investerat det ursprungliga beloppet skattefritt.
Det ska jämföras med ISK där du nästa år väntas betala 1,14 % av marknadsvärdet i skatt. Redan första året är skatten nästan dubbelt så hög, och stiger innehaven i värde ökar den årliga skatten du får betala i kronor, vilket den inte gör om du valt upplägget med aktiedepå.
Ovanstående gäller så länge inga förutsättningar ändras, t.ex. att räntan på lånet och dina avdragsmöjligheter förblir oförändrade.
Hej,
Okej. Så för mig/ oss som inte hänger med i tankar och beräkningar . Om jag har 4 miljoner investerat i indexfonder. Ska de då ligga kvar på ISK även om räntan går upp? Finns det ett enkelt svar? …
Tack!
Har man bolån/lån har man ju en räntekostnad att kvitta kapitalvinster mot , så innan kapitalvinsten överstiger räntekostnaderna är det lönsamt med sparande utanför ISK/KF?
@janbolmeson detta borde du kanske ta upp i något avsnitt. Just-keep-buying och lång tidshorisont (ett liv) där man sparar till pensionen i global fond borde väl lämpa sig i en AF snarare än en ISK p.g.a. 1. Tidshorisonten 40+ år och 2. avskräcker från att pilla på innehavet eftersom man inte vill realisera vinsten. och 3. ränta-på-ränta effekten av att man skjuter beskattningen framför sig.
Absolut! Givet att man ALDRIG byter fond. Tror det inte är möjligt i praktiken. Vi har haft samma diskussion uppe i samband med direktpension. Tänkt att tex LF firade 10 år nyligen, Avanza global har inte funnits i 5 år etc…
LF bytte väl såväl index, namn som förvaltare för bara drygt ett år sedan. Visserligen ungefär samma namn, och ungefär samma innehav – men bara nästan.
Tack, så problemet är att sannolikheten att den fond/aktier man sparar i sannolikt inte finns kvar i 25-30 år utan att man kommer vara tvungen att byta under resans gång med andra ord och det gör att isk blir det enda valet? Hade inte tänkt på aspekten med livslängd på fonder, haft exempel i min närhet på folk som haft aktier uppåt 50-60 år och fortfarande innehar dom.
. Om jag har 4 miljoner investerat i indexfonder. Ska de då ligga kvar på ISK även om räntan går upp? Finns det ett enkelt svar? 
och 3. ränta-på-ränta effekten av att man skjuter beskattningen framför sig.
enkel och visuell.