ISK och KF börjar bli för dyra

Allt eftersom räntorna ökar, ökar även den årliga avgiften på KF och ISK. Just nu är den väl strax under 1% och eftersom vi har fler höjningar att vänta kan vi räkna med att den snart är 1%.

Vid 0.3% är ju KF väldigt attraktivt. Men har man en eller flera miljoner som ger 3.5% i avkastning försvinner 1% eller nästan en tredjedel per år.

Har någon räknat på när KF och ISK blir sämre än depå?

Hur ligger det till med regeringens tak för denna avgift? Har de kommunicerat något nytt eller har det avstannat? Har de nämnt vad taket kan bli?

10 gillningar

Kalkylator:

Beskrivning av formel:

Kika gärna på de relaterade artiklarna och forumtrådarna också.

2 gillningar

Just nu står statslåneräntan på 2.51% vilket om den är oförändrad fram tills 30 november skulle betyda cirka 1.05% skatt nästa år (vilket tas upp på 2025 års deklaration). Jag skulle definitivt undvika att placera tillgångar på ISK/KF med förväntad avkastning på 3.5% när statslåneräntan ligger på 2.5%.

Nuvarande regering har inte diskuterat något tak i relation till ISK mig veterligen. Men den föregående (speciellt S) hade ju uppe en testballong huruvida man ska sätta ett tak på kapitalet man kan ha på ISK. Det kom ju aldrig ens i närheten av något riktigt förslag och övergavs snabbt. Men du kanske refererar till något tak på schablonavkastningen som jag missat?

3 gillningar
3 gillningar

Inget tak där:

Men hur som är förändringar för ISK/KF inget som jag hört ett knyst om på ett tag. Däremot var det ju lite diskussion om Liberalernas förslag om att undanta första 300k för beskattning som inte har lett någonstans än.

3 gillningar

Räknar man 7-10% avkastning i snitt per år så är kapitalskatten på ett vanligt konto 2.1-3% i snitt i skatt.

Schablonintäkten på ISK höjs då räntorna stigit. Denna blir strax under 3 %. Denna skattas sen med 30%, d.v.s. strax under 1% av det totala beloppet.

Ett genomsnittligt år betalar du alltså under dagens läge 1/2-1/3 av skatten det blir på ett vanligt konto över tid.

2 gillningar

Bör sägas att genomsnittlig avkastning på börsen stiger i takt med räntan, så det är missvisande att räkna med en statisk 7-10%.

Ett lätt tankeexperiment är att säga att räntan ligger på 20%, då hade folk såklart inte investerat i bolag som beräknas få en avkastning på 7-10%. Vilket sänker värdet på bolaget och därmed ökar förväntade avkastningen. (P/E kanske går från 10 till 4 eller dylikt.)

6 gillningar

En annan sak jag tycker man måste ta hänsyn till är att när man investerar i isk måste man skatta löpande varje år vilket gör att man får mindre pengar kvar att investera och få ränta på ränta på. Köper man en aktie och behåller den i 30 år behöver man inte skatta förrän man säljer och har därmed haft bättre möjligheter att stoppa in mer pengar under dessa 30 år. Ska man beräkna vad som är bäst måste man därför ta hänsyn till det men det kanske rt:s kalkylator gör. Har inte hunnit kolla än.

1 gillning

@Shaanie och @Gabriel har bra poänger. På ett sätt blir också ISK mer fördelaktigt ju högre skatten på ISK är! En en högre riskfri ränta,med efterföljande högre förväntad avkastning på aktier (räknar med 3-5%-enheter över den riskfria räntan) och högre skatt på ISK, minskar risken för att förlora pengar, vilket minskar fördelen som finns med en vanlig depå där du slipper skatt på förluster.

3 gillningar

Du får gärna förklara det där lite tydligare. Varför skulle högre ränta innebära högre avkastning på aktier? Högre ränta borde väl betyda att ekonomin är i topp och måste kylas ned vilket borde ge lägre avkastning?

3 gillningar

Såg du mitt exempel på 20% ränta? I det fallet kommer aktierna att gå ner i värde tills det är värt att investera i dem, vilket det är när den förväntade avkastningen är högre än räntan (3-5% högre brukar man säga). Så det är inte att bolagen i sig tjänar mer pengar, utan för att folk är villiga att betala mindre för bolaget.

Förenklat exempel: om ett bolag tjänar 10 kr om året per aktie och räntan är 5% så kanske du tycker det är rimligt att betala 100 kr för aktien. Förväntad vinst är 10%, vilket är bättre än 5% som du kan få på bankkontot.

Om räntan nu går upp till 20% så är du ju helt dum i huvudet om du köper aktien för 100 kr, eftersom du får 20 kr om året på banken och bara 10 kr från aktien. Däremot kan du tänka dig att köpa aktien för 40 kr, eftersom du då får en avkastning på 25%, vilket är bättre än bankkontot.

Som du säger så kan man också anta att bolagets förväntade vinst sjunker när räntan höjs, vilket gör att du är villig att betala ännu mindre för aktien, men den förväntade vinsten du kräver är densamma.

5 gillningar

Kalkylatorn du länkade till fungerar utmärkt för riskfria tillgångar. Vill man däremot avgöra när det blir bättre att ha riskabla tillgångar som aktier i aktiedepå snarare än ISK/KF bör man ta hänsyn till den lägre risken i aktiedepån. De allra flesta har möjlighet att få tillbaka 21 % - 30 % av en eventuell förlust på skatten.

Risken i en aktiedepå med 100 % aktier motsvarar mellan 127 % - 142 % aktier på ISK/KF, beroende på avdragsmöjligheter. Man får därmed väsentligt lägre risk i aktiedepå jämfört med ISK/KF.

För riktigt långsiktigt sparande tror jag det här har mindre betydelse då sannolikheten att göra en förlust blir väldigt låg, men för kortare sparhorisonter kan det få stor betydelse.

1 gillning

När ISK infördes räknade man på att statslåneränta skulle på sikt vara ca 4,9% och ISK skulle fortfarande ge 9-10% lägre effektiv skatt än för medelspararen.

Sen har man höjt schablonintäkten med 0,25% så ISK-kontot har ju blivit lite sämre men vi är ju fortfarande långt ifrån en statslåneränta på 4,9%:man_shrugging:.

4 gillningar

Ja, jag är med men varför skulle isk bli mer förmånligt? Om räntan höjs så höjs skatten på ISK samtidigt sjunker värdet på aktierna (enligt din beskrivning) vilket ju borde göra det mer lönsamt att flytta pengarna på af-konto och få göra avdrag på förlusten då man säljer och byter tillbaka till isk när räntorna börjar gå nedåt igen.

1 gillning

Absolut, om du kan veta att börsen kommer att gå ner kan du tjäna rejält med pengar :-). Problemet är att identifiera det innan alla andra gör det; tyvärr är marknaden oftast snabbare än vad du är.

Om du inte hinner reagera innan marknaden går ner, vilket generellt är fallet, så har dina investeringar redan tappat värde vilket gör det ovärt att flytta till AF.

Nä vadå… Du menar ju på att aktiernas värde hänger ihop med räntan så det är ju i sådana fall bara att följa hur räntorna går. Ränta på väg uppåt = byt till AF. När räntan vänder nedåt = byt till isk.

2 gillningar

Nja.

Du får skilja på långräntor och styrräntan för stunden. Statslåneräntan som ISK-skatten baseras på rör sig varenda dag, oavsett vad Riksbanken har eller kommer sätta som styrränta.

Rörelsen i dessa marknadsräntor avgör sedan i viss mån hur aktier som tillgångsslag rör sig. Dels för att den riskfria räntan går upp/ner och jämförs med vad aktier ska ha som avkastningskrav, som @Shaanie var inne på. Men också för att bolag är olika mycket skuldsatta och påverkade av marknadsräntan.

Det är alltså inte så enkelt att man kan förutspå negativa börsår 2023 och framåt bara för att vi vet på ett ungefär att styrräntorna åtminstone ska upp :slight_smile:

1 gillning

Det är sant. Utöver det kan man också säga att “om alla vet något” så har börsen redan prissatts efter det. Dvs, marknaden är redan fullt medveten om att räntan kommer höjas 0.25-0.5 mer i år och har (mer eller mindre) justerat värderingar därutefter.

Hur värderar ni det faktum att man i en vanlig depå kan kvitta eventuella förluster mot vinster och inte skattar vid nedgång? Spelar det in i valet mellan depå och ISK/KF?

1 gillning

Det borde inte spela in om man är långsiktig ägare av indexfonder. Risken är rätt liten att man ska gå back på 10+ år.

Och man bör ju ha många års horisont för att investera från första början :slight_smile: