Hej
Jag har varit med i forumet ett tag och tycker att det är så kul att läsa. Hoppas nu att kunna hjälpa mina föräldrar ca 80 år lite. De frågade mig vad jag tycker om deras fondval
Swedbank robur cor bond eur avgift 0,6%
Swedbank robur Nordenfond 1,26%
Swedbank robur Östeuropafond 1,46%
De har ju varit på banken och fått ”gratis råd” jag tycker att de ska sätta in pengarna på Lysa istället och en bank som har lite ränta, precis som @janbolmeson säger(enligt mig iaf).
Finns det ngn som har en åsikt om detta så tas det tacksamt emot😀
1 gillning
Håller med, alternativt att dom byter fonder hos Swedbank till:
Swedbank
| Andel | Fond | Avgift |
|---|---|---|
| 70% | Swedbank Robur Access Global A | 0,26% |
| 10% | Swedbank Robur Access Asien | 0,35% |
| 20% | Swedbank Robur Access Sverige A | 0,31% |
| Total avgift: | 0,28% |
Kombinera med Swedbank Robur Räntefond Kort eller sparkonto hos nischbank.
4 gillningar
Är det pengar som ska investeras för arv så är det nog enklare att förklara för dem att ”bara” byta fonder hos Swedbank och sätta ihop en portfölj med lämplig risk (aktieandel) med de fonder som @Anonym listat.
Att byta till Lysa kan nog vara mer av en utmaning. Viktigast är att få bort de dyra fonderna och förbättra bredden med mer global inriktning. På Swedbank eller Lysa spelar mindre roll i min värld, järnfört med hur det är investerat nu.
Om det inte är för ett arv så kanske det är läge att de tar ut pengarna och börja leva upp dem? Sannolikt även det svårt att få till för dem 
Lycka till!
6 gillningar
Helt rätt att byta till billigare fonder! Gjorde samma nyligen med mina föräldrar då de fick upp intresse för sitt egna fondsparande. De har alltid sparat i fonder och alltid enligt rekommendationer från banken. De låg i dyra fonder och kass utveckling senaste 20 åren. Vi landade i en portfölj väldigt lik den @Anonym skrev om
5 gillningar
En viktig aspekt är förstås om fonderna ligger i depå eller på ett ISK-konto? Är det riktigt gamla fonder som ligger i en depå kan det ju bli en viss hävstångseffekt genom att den obetalda skatten ligger kvar i fonderna och genererar avkastning. Det kan också ta emot att skatta på vinsten eftersom man ofta förtränger att man egentligen inte har så mycket pengar som det ser ut när man tittar på sina konton. Men om fonderna är dåligt diversifierade och har höga avgifter bär det sig nästan alltid att sälja av, betala skatten och köpa bättre fonder - t. ex. de som Alec föreslår - och placera dem på ett ISK-konto. Om dom redan ligger på ett ISK tycker jag inte att det finns något att fundera på.
2 gillningar
Vad menar du med viss hävstång? Måste väl vara minimal isf?
Om du har 400 kkr liggande i en depåfond som du har sparat i under många år, vilket inte är helt otänkbart när det gäller Patriks föräldrar som är 80 år nu, så kanske det totalt investerade kapitalet är 100 kkr. Pengarna fördubblas ju normalt vart tionde år, så du behöver faktiskt inte ha haft pengarna investerade mer är 20 år för att uppnå en sådan effekt.
När du då säljer av fonden måste du skatta 30% av vinsten som är 300 kkr. Skatten, som du inte behöver betala om du inte säljer fonden, är således 90 kkr. Dom pengarna får du “låna” gratis av staten. Det blir det som blir din hävstång i sparandet.
Behåller du fonden i ytterligare 10 år har dessa 90 kkr vuxit till 180 kkr, vilket kanske inte är helt försumbart. Sedan måste du förstås skatta på din extravinst på 90 kkr som du har tjänat på hävstången, men det är en annan historia.
2 gillningar
Tror du får räkna en vända till. Jämför ditt exempel ovan med utfallet om du låter det gå till beskattning och sedan placera pengarna i en ISK?
2 gillningar
Vi är helt överens om att det nästan alltid är bättre att sälja gamla dåliga fonder som ligger i depå, betala av skatten och investera i väl diversifierade indexfonder med låg avgift som ligger på ett ISK-konto - vilket jag också skriver i mitt första inlägg ovan. Men det finns exempel när det absolut är lönsamt att ligga kvar i depå och utnyttja den hävstång som den obetalda skatten kan ge.
Min bror har investerat i enskilda aktier sedan slutet på sjuttiotalet. Han har investerat enligt den strategi som den så kallade “aktiestinsen” (Lennart Israelsson) en gång utvecklade. Den viktigaste principen är att köpa stabila aktier med hög avkastning som man sedan behåller under lång tid.
Eftersom man som regel inte säljer sina aktier blir den ackumulerade vinsten med åren mycket stor i förhållande till investerat kapital. Hävstången - den obetalda skatten - som man får “låna” gratis av staten kommer efter en tid att utgöra en stor del av kapitalet. Då fokus i denna strategi ligger på avkastning och inte värdeutveckling i den skapade “pengamaskinen” vore det direkt olönsamt att sälja av innehavet och placera tillgångarna på ett ISK-konto.
Hur utfallet blir om man säljer gamla dåliga fonder som ligger i en depå för att investera i bättre fonder som placeras på ett ISK-konto får man räkna på i varje enskilt fall. Grundregeln är som sagt att det oftast är lönsamt att sälja, men om fonderna går hyfsat bra, inte är alltför dyra och man har ägt dem i mer än 20 år behöver det inte vara helt fel att behålla dem. Själv har jag sålt alla mina gamla fonder som jag hade i depå och placerat allt i indexfonder på mitt ISK-konto.
2 gillningar
Kan du inte visa en beräkning som visar att det skulle vara lönsamt att inte skatta nu och använda ISK framåt?
Det är väldigt mycket text men inga konkreta siffror i ditt inlägg.
2 gillningar
Jag var nyfiken och vill förstå hur du nyttjar ”den obetalda skatten” som hävstång?
Om vi lämnar ämnet olika investeringsstrategier och låter strategin vara densamma för aktiedepå och ISK.
Kan du inte hjälpa till med en enkel uppställning där man kan se effekten av hävstången?
2 gillningar
Fast om du har en utdelningsstrategi med aktier som går mer i sidled än som en raket så bör det väl kunna löna sig att flytta till ISK. Det är ju 30% skatt på utdelningen om det ligger på depå.
1 gillning
OK, jag ska ge ett konkret exempel. Jag väljer då Nordeas fond Futura, eftersom det var en populär fond att investera i när fondintresset började ta fart i början av nittiotalet.
Nordea 1 som fonden heter idag är en balanserad blandfond med en målfördelning på 50/50 mellan aktier och räntor. Fonden introducerades i augusti 1991. Sedan introduktionen har fonden avkastat 684%.
Om jag vid introduktionen investerade en engångssumma på 1 mkr skulle jag således idag ha ett kapital på 6 840 tkr, varav 5 840 tkr är faktisk vinst.
Om jag säljer fonden idag måste jag skatta på vinsten, men eftersom fonden har ökat med mer än 400 % i värde är det fördelaktigt att tillämpa schablonmetoden vid deklarationen. Skatten blir då 30% på 80% av försäljningspriset, vilket motsvarar en skatt på 24% av försäljningspriset. I vårt exempel blir skatten 1 642 tkr. Efter avdragen skatt återstår således 5 198 tkr att investera på ett ISK-konto.
För att kunna göra en någorlunda korrekt bedömning av hur investeringen på ISK-kontot sannolikt kommer att utvecklas, jämfört med hur Nordeafonden sannolikt utvecklas, måste vi göra ett antal antaganden om framtiden. Bedömningen kommer inte att bli ”sann”, men förhoppningsvis tillräckligt bra för att kunna utgöra underlag för beslut.
Vi räknar med en förväntad årlig avkastning på 7% (vilket enligt många bedömare är rimligt), vi räknar med en investeringsperiod om 10 år, och vi räknar med att statslåneräntan under den aktuella perioden kommer att ligga på i snitt 2% per år (Statslåneräntan styr skatten på ISK-kontot. Den är låg nu, cirka 1%, men kommer sannolikt att höjas under kommande 10-årsperiod.).
Eftersom beräkningarna är komplicerade använder jag Bolmesons kalkylator (publicerad 21 februari 2015).
Jag utgår också från att jag inom ISK-kontot investerar i samma fond, eller en liknande blandfond med samma risknivå, eftersom jag i detta exempel främst vill belysa skatteeffekten (hävstångseffekten) och inte den effekt som man kan få genom att byta till en bättre fond.
Under ”generella antaganden” matar vi in startbeloppet: 6 840 tkr, den orealiserade vinsten: 5 840 tkr, månadssparande: 0 kr, sparhorisont: 10 år och genomsnittlig årlig avkastning: 7%.
Under ”avancerade inställningar” matar vi in genomsnittlig statslåneränta: 2%, årlig skatt på aktie- och fonddepå: 0.12% samt skatt vid försäljning i aktie- och fonddepå: 25% (det går inte att ställa in den korrekta procentsatsen 24% som man får med schablonmetoden, men skillnaden i slutresultatet blir försumbar).
Att behålla fonden i depån skulle enligt dessa beräkningar ge ett slutresultat på 11 876 tkr efter 10 år, medan den alternativa placeringen i ISK skulle ge 10 207 tkr. Sedan kan man leka litet med reglagen och se vad som händer vid olika senarior. Det som är intressant att notera är att depåplaceringen i detta exempel slår ISK under alla tidsperioder och vid alla inställningar av årlig avkastning och statslåneränta.
Brasklapp: Dessa beräkningar är komplicerade. Jag kan ha haft otur när jag har tänkt. Rätta mig gärna om jag har fel.
1 gillning
Det skulle jag först och främst vilja påstå är ett felaktigt grundantagande. Det är huvudsakligen en av de viktigaste parametrarna i frågan. Just för att TS har just det. Dyra fonder som kan förväntas avkasta mindre efter avgift än en uppsättning billiga indexfonder.
Helt orimligt i en 50/50 blandfond. 7% brukar vara riktmärke för 100% aktier. Vilket är en annan än det grundantagande du gör tidigare:
Schablonmetoden blir ytterliggare ett specialfall.
Sen skulle jag väl inte kalla det komplicerade beräkningar, snarare omständiga.
En grundregel vad gäller växla över till ISK från AF depå om man har dyra fonder på AF är att om avgiftsskillnaden är högre än ISK skatten så är det lönsamt att byta. Vilket gör att det i de flesta fallen är lönsamt att flytta.
1 gillning
Ja, absolut. Som jag har sagt tidigare, det är nästan alltid bättre att flytta till ISK. Men bara nästan. Har du stora innehav som legat länge i depå och utvecklats väl kan det vara lönsamt att ligga kvar.
1 gillning
Jag håller helt med dig att det är korkat att byta till samma eller en liknande fond. I mitt exempel gjorde jag bara det för att belysa vad hävstångseffekten är för något. Alla på RT-forumet vet att det är lönsamt att byta ut dyra och dåligt diversifierade fonder mot globala indexfonder med låg avgift och lägga dem i ett ISK-konto. Men det var inte det jag ombads att utveckla.
Jag håller helt med dig om att en blandfond normalt inte kan förväntas ge en årlig avkastning på 7%. Noterar dock två saker: (1) Nordea Futura har sedan start gett en genomsnittlig årlig avkastning på 22%. (2) Hur man än ställer in den årliga avkastningen i mitt exempel så slår depåplaceringen en placering i ISK. Det gäller således även om man ställer in den på 2%.
Jag håller helt med dig om att tillämpningen av schablonmetoden är ett specialfall. Den tillämpas när man har haft orörda tillgångar som vuxit mycket (mer än 400%) under innehavsperioden. Men det är ju just i sådana fall som det kan bli lönsamt att ligga kvar i depå. Och notera: En tillämpning av schablonmetoden leder till att ISK-alternativet blir mer lönsamt, eftersom skatteeffekten (hävstångseffekten) då minskar från 30% till 24%.
Slutligen håller jag också med dig om grundregeln och Småspararguidens resonemang som du hänvisar till. (Jag älskar Småspararguiden.) Jag menar bara att det finns undantag då grundregeln inte gäller. Värt att notera: Jag har själv sålt alla mina gamla dåliga fonder som jag haft i depå och bytt ut dem mot indexfonder med låg avgift som jag lagt i mitt ISK-konto. Av flera skäl, inte bara ekonomiska.
1 gillning
Blir fortsatt lite tilt i min skalle här. Men ska lägga lite tid nu under dagen att försöka förstå hävstångseffekten med hjälp av dina exempel.
Jag måste bara tacka så kul forum detta:blush:
I valet mellan depå och ISK bör man även väga in den politiska risken. Vi har en regering med en uttalad ambition att försämra villkoren för ISK. Det har talats om ett tak på 3M eller t.o.m. ännu lägre. Jag väljer att behålla mina gamla fonder med hög ackumulerad avkastning även om ett ISK skulle vara likvärdigt i dagsläget. Är nära punkten där schablonregeln kan börja tillämpas.