Hej, alla. Jag har tittat på skatteverkets hemsida och försökt klura på hur hög ISK-beskattnigen kommer att bli 2023. Statslåneräntan är för närvarande 2,16 procent (att jämföra med 0,23 procent då ISK-skatten bestämdes för 2022), men som jag förstår det så är det statslåneräntan den 30 november som är avgörande.
Hur stor skillnad kommer det att göra om statslåneräntan är 2,16 procent den 30 november? För den som har ett sparande på ca 1 miljon, hur mycket mer kommer man få betala i skatt? Jag är ingen större matematiker, så jag ger mig inte på att försöka räkna fram ett svar själv.
Ta statslåneräntan (2,16%), addera 1% (3,16%) och multiplicera med 0.3 (30% kapitalskatt, 0.3 * 3.16 = ~0.95%)
I deklarationen 2024 för inkomstår 2023 kommer man behöva betala 0.95% av kapitalunderlaget (värdet + insättningar) i skatt om räntan är 2,16% 30 november 2022. På en miljon blir det 9500 kr.
Om de första 300 000 bli skattefria blir det istället 0.95% av det beskattningsbara kapitalunderlaget (max(värdet + insättningar - 300 000, 0)). På en miljon skulle det då bli 6650 kr.
Tackar. Det är ändå ganska stor skillnad mot skatten i år… blir inte kul det här. Det är ganska mycket pengar det handlar om, särskilt om börsen dessutom skulle vara på dåligt humör 2023.
Med en höjning omkr 150% kommer väl skatten upp i nästan 1% per år?
Det blir ju en trist urholkning detta eftersom det bromsar ränta på ränta effekten också.
Någon som räknat ut hur hög skatten kan bli innan man borde byta till något annat än isk?
Om du har fonder på depå betalar du en årlig schablonskatt på 0,4%.
Sedan 30% skatt på vinst vid försäljning (men även möjlighet att kvitta förluster vid försäljning).
Motivationen verkar komma från att fonderna tidigare betalade skatt internt i fonden. Det ändrades till att bli en schablonskatt som fondandelsägaren betalar.
Beskattning på delägarnivå eller inte
Ett flertal remissinstanser har framfört åsikten att den slopade
beskattningen av investeringsfonder inte bör åtföljas av några nya regler
om beskattning på delägarnivå (noll-alternativet). Som argument för
denna lösning har bland annat framförts att skattebortfallet när
investeringsfonderna befrias från skatt kompenseras genom högre
kapitalvinster vid avyttring och att Sverige inte bör ha hårdare
beskattning än övriga EU-länder.
Enligt noll-alternativet skulle alltså svenska skattskyldiga på samma
sätt som i dag betala skatt på utdelning och vid vinster när andelar
avyttras. Några särskilda åtgärder för att överföra beskattningen av
investeringsfonderna till delägarna skulle inte vidtas. Det bakomliggande
resonemanget bygger på tanken att den slopade beskattningen av
fondernas inkomster och vinster över tiden ändå skulle bli beskattade hos
delägarna när utdelning och kapitalvinster beskattas. Inkomstskatte-
reglerna och reglerna om skyldighet att deklarera och lämna
kontrolluppgifter skulle vara desamma som i dag.
Nollalternativet har fördelar. Det skulle i princip stämma överens med
regler som är förhållandevis vanliga i utlandet, dvs. att fonderna inte
betalar någon skatt alls eller att skatten är mycket låg och att delägarna
betalar skatt på utdelning och vinster. Rent lagtekniskt skulle modellen
också innebära det minsta ingreppet. Det finns emellertid betydande och
för frågan avgörande invändningar mot detta alternativ.
Ett problem med denna modell är att det inte skulle bli likvärdigt att
äga aktier direkt och att äga aktier indirekt genom en fond. Detta
nollalternativ skulle nämligen innebära att delägarna ges ett mer
omfattande skatteuppskov, och därmed en lägre effektiv skattesats,
jämfört med om de ägt aktierna direkt. Den som äger en aktie direkt
måste beskattas för varje utdelning. Utdelning på en aktie i en fond skulle
inte beskattas förrän fonden gör en utdelning eller fondandelen säljs. Inte
heller är alternativet lämpligt med beaktande av de generella riktlinjer för
skattereglernas utformning som riksdagen antagit våren 2008 (prop.
2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). I dessa
riktlinjer anges bland annat att på inkomstskatteområdet bör på sikt olika
inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Regeringen förslår
således att det bör införas en kompletterande beskattning på delägarnivå.
Haha, ok, ja det vore ju hemskt om nån sån fördel att äga aktierna via en fond fanns…
Gäller schablonskatten för ETFer också, eller är det bara “rena” fonder?
Personligen följer jag främst riksrevisionens beräkningar där de utgick från 4% statslåneränta samt 7,3 % värdeutveckling per år på börsen. Vid sånt läge blir ISK-konto olönsamt vid lång sparhorisont (>20 år).
