Har du lust att berätta lite om de olika jobben? Jag är främst intresserad av utbildningsledare (eftersom det verkar gå att jobba på distans) samt personalutbildare (typ learning & development specialist som det så fint heter).
Hur kunde du klara av yrket så länge? Jag har jobbat i lite mer än 8 år men klarar inte av mer. Vad var det som blev en chock? Jag har naturvetenskaplig ämnen som jag är behörig i. Men jag klarar verkligen inte av elevantalet längre. Jag anser även att det är extremt orättvist både mot oss lärare att ha så många elever men också mot eleverna. Att ha ca 34 elever i ett klassrum är helt omöjligt. Visst det går men det funkar inte att hjälpa alla. Det känns som att vi jobbar på universitetet. Det har gått riktigt snett för svensk skola.
2 gillningar
Vad tror ni om att jobba som learning and development specialist (alltså typ personalutbildning) eller UX designer?
Det jag tycker är värst är att tvingas ha ämnen man inte är behörig i och inte heller är intresserad av. Visst kan man läsa på inför lektioner men det är svårt att klara följdfrågor och sidospår på ett bra sätt när man inte kan ämnet eller är intresserad av det.
1 gillning
Okej varför är du skeptisk? Vet du hur stort AI kommer bli framöver? Klart att det kommer behövas kompetens inom detta
Klart att det kommer behövas kompetens. Men troligtvis finns den redan där ute och där den saknas är inte AI-utbildningar lösningen. Troligtvis är det bättre att läsa någon sorts systemutveckling än en renodlad AI-utbildning. Ifall det är något för en kan man nischa in sig mot AI sen men då har man en rejälare grund.
Detta är dock åsikter och kanske kan det vara hur bra som helst att gå en sådan utbildning. För dig som är lärare kanske det kan jämföras med att vara (outbildad) vikarie inom ett ämne man behärskar någorlunda i hopp om att få en fast tjänst… men kommer det en utbildad lärare med legitimation har man inte en chans och värdet av ens kunskap är liten.
1 gillning
Inom Yh så vill de oftast att man har erfarenhet inom de område som utbildningen ligger. Om du jobbar på distans så är det troligen ett större företag och de har jag inte så mycket gott att säga om. Som utbildningsledare har du lite allt samtidigt med examen, antagning, planering för kommande år och schemaläggning. Svårt att ha oavbruten semester. Beror så klart också på hur man arbetar på företaget och vilka arbetsuppgifter som ingår. Oftast har du ansvar för allt för en eller upp till 5 utbildningar.
Baserat på alla jobb du har haft och din erfarenhet. Vad är bäst för mig att göra? Jag är alltså helt trött på läraryrket och vill hitta “en väg ut” från detta. Jag tror min räddning kan vara AI, att jag utbildar mig för att bli lärare i detta. MEN att jag sen väljer att jobba som AI rådgivare eller liknande? Vad tror du? Annars någon typ av handläggare. Men jag trodde ju starkt på utbildningsledare men det verkar vara rätt mycket att göra där också?
Tycker det är tragiskt att människor med samhällsviktiga jobb inte orkar med, och aktivt söker efter alternativa yrken med mer diffusa tjänstebeskrivningar. Om samhället förmått prioritera kompetens i välfärdsyrkenas kärnverksamhet hade vi inte behövt ha 34 elever per klass eller lägst antal vårdplatser per capita i Europa. Nu är vi inne i en negativ spiral där välfärdens kärnverksamheter är tunga att arbeta i, folk orkar inte med och söker sig till mer diffusa tjänster, inte sällan syftande till att “effektivisera och utveckla” den kärnverksamhet man just lämnat.
Med det sagt hoppas jag du hittar ett yrke du trivs med. Får man inte ihop vardagen är det ju en ringa tröst att man utför ett samhällsviktigt arbete.
1 gillning
Ja det är tragiskt. Det värsta av allt är skulle jag vilja hävda att dom bästa lärarna flyr från kaos skolor - där dom behövs som mest - och jobbar på lite mer högpresterande skolor. Men även på dessa skolor har arbetsbördan blivit alltför stor.
Det politiska narrativ som råder just nu i samhället är att vi behöver ge poliskåren större budget för att bekämpa samhällets alla problem. Men om vi bara fick mer pengar i skolan, då hade vi kunnat jobba med ungdomarna så att dom inte ens hamnar i sådana problem från första början. Då hade vi kunnat ta olika diskussioner, fånga upp eleverna. Men nu när det är så många, då hinner man inte med ett jävla skit. Det är så illa det kan bli, det är svårt att beskriva hur illa det är faktiskt. Många gånger har jag tänkt på eleverna, att jag ska göra samhällsnytta, men nu får det vara slut på det. Jag måste tänka på mig själv, för jag går sönder snart.
3 gillningar
Det finns många utbildningar som är inriktade mot trendiga områden. De är sinsemellan olika bra och olika konkurrenskraftiga. Sedan dröjer det ofta innan arbetsmarknaden kommer ikapp. I början är det några få experter som jobbar med det nya, ofta personer med lång erfarenhet av annat som växlat spår.
Senare förändras arbetsmarknaden och det nya området blir mer mainstream. De som utbildade sig tidigt och inte lyckades få bra jobb blir lätt förbisprungna. Ska man jobba med det nya ska man helst:
- Vara erfaren inom relaterade områden och växla spår inom ramen för befintlig anställning.
- Vara ung och läsa en specialiserad längre utbildning. Börja jobba när området är mer moget.
Det finns förstås andra varianter som att starta eget. Dock är det mycket naivt att tro på stora mängder linjetjänster som kan sökas av något äldre personer som läst en kortare kurs.
1 gillning
Sökte en massa jobb, men fick väldigt svagt gensvar. Någon enstaka intervju men i övrigt var det väldigt lågt intresse från arbetsgivarna, vet inte om lärare värderas lågt eller om det bara var otur. Sökte in på polishögskolan istället
Du måste ha ett extremt bra personligt brev och CV.
Jag har fått hjälp av mina vänner som är lärare och två rektorer. Efter att många har korrekturläst både mitt brev och CV så får jag nästan alltid komma på intervju. Men har rätt okej ämnen också.
1 gillning