Jag tycker analogin med en IOU-lapp är bra. Alltså en skuldsedel. När du jobbar betalar din arbetsgivare inte lön i ägg, bröd eller guld utan med en IOU-lapp. Pengen/sedeln du får för ditt arbete är ett kvitto på den skuld arbetsgivaren har till dig för ditt arbete. Eftersom vi alla använder samma system behöver du inte lösa in din IOU-sedel till just din arbetsgivare utan kan betala med den hos frisören för en hårklippning eller på ICA för livsmedel.
Detta är fel. Arbetsgivaren överlåter sin fodran till arbetstagaren vid löneutbetalningsdagen. Då är Riksbankens eller affärsbankens skuld till arbetstagaren efter överlåtelse som denne sedan kan överlåta till ICA för att exemplevis handla där.
Enda skulden arbetsgivaren har till arbetstagaren är den upplupna lönen fram tills utbetalningsdagen. Denna skuld är ingen skuldsedel och går heller inte att byta in för andra varor.
Den skulden är alltid en fodran på Riksbanken (om sedlar/mynt) eller fodran på banken (vid saldo på affärsbank).
Pengar skapas via utlåning.
Som exempel.
Kalle har 100 000 kr på ett sparkonto i en bank.
Nils vill låna pengar av banken.
I och med att banken har Kalles pengar kan de skapa 900 000 kr och därmed ge Nils ett lån på en miljon kronor ( fractional reserv banking).
Men nej säger vän av ordning, vad händer då om Kalle vill ta ut sina 100 000 kr ( de är ju utlånade till Nils?? Inga problem säger banken.
Hos banken har nämligen Kalle kvar sina 100 000 kr på kontot trots att de är utlånade till Nils!
Liknar lite upplägget som vid pyramidspel…
Sverige har inte fractional reserv banking längre. Samt de fungerar inte riktigt som du beskriver.
Den 1 april 1994 övergav Sverige i praktiken systemet när Riksbanken beslutade att kassakrav för banker och kreditinstitut i form av insättningar på konto i Riksbanken reduceras till noll.[5]
Principen bakom hur pengar skapas förklaras rätt så bra här
Representation av underliggande tillgångar? Transaktionsmedel? Värdebevarare?
Jag gillar när Musk frameade pengar som “information”. Alltså något som talar om vad man bör producera mer eller mindre av baserat på utbud och efterfrågan. Utan pengar och en hyffsat fri marknad så jobbar producenter i blindo på rena gissningar och kan göra det väldigt länge tills bubblan brister.
Man kan slösa en hel livstids arbete på något som andra är likgiltiga inför om det inte finns feedback från slutkonsumenter i form av frivilliga transaktioner. Folk kan vara falskt uppmuntrande av artighet. Som föräldrar när barnen gjort en smörkniv i slöjden. Utan pengar som bevis på uppskattning, värde, är det bara ord.
2 gillningar