Är tandféns ersättning marknadsmässig? Frågan vi alla med 6-åringar funderar dagligen på.
Nu behöver du inte undra. Här får du svaret. Dessutom med en historisk utveckling sedan 2001. Nu är det iof för sig siffror för den amerikanska tandfén, men jag tänker att även de svenska tandféerna står sig i den globala konkurrensen.
Något som sticker ut däremot är att tandféerna verkar förvalta sitt kapital väl, då de konstant legat med en högre utbetalning (=tolkar det som en högre avkastning på eget kapital) än vad motsvarande investering i amerikanska börsen har gjort.
Frågan är väl om Tandfen övergått till Swish? Eller möjligen då Venmo om det är i USA. Annars tänker jag att ersättningen i Sverige är den samma som när mina barn var små: en guldtia.
Vår tandfe kör också med guldpengar.
Inflationen har dock varit hård, så det är svårt för det stackars barnet att kunna köpa något.
Förvisso har barnet fått en bra träning att spara. Men belöningen blir medioker även efter tio tappade tänder
Det var en femma redan på 70-talet. Sjukt dålig utveckling!
Den nya gigekonomin har nå’t även garnityrhandlarna på börsgolvet!
Tappar du tolv tänder i månaden i tolv år kan du räkna med återväxt i munnen med tolv nya tänder i munnen i resten av ditt liv. Det har jag hört i en podd!
Jag lämnar in en proposition om att byta från guldtia till rent guld i kvantitet motsvarande värdet av en guldtia runt sekelskiftet och i tillräcklig kvantitet för att den ska vara intressant för ett barn.
Fördel: Inflationsjusterat över långa perioder, glada barn.
Nackdel: Dyrt som… och omständligt
Alternativt för kryptofantaster är att man lägger i en bitcoin i glaset.
Kanske borde pengen öka med åldern på barnet. Känns lite mycket att ge en hundring till en sexåring. Vår tandfe var för övrigt rätt slarvig och glömsk. Ibland tog det flera nätter innan hon kom med peng.