Det här med att lära språk tycker jag är en spännande punkt. Jag gjorde själv det i vuxen ålder. Jag var något yngre än du men inte så mycket. Det här var på den tiden när friåret fanns. Jag hade insett innan att det skulle vara en spännande möjlighet. När det väl infördes var det tydligt för mig att det var ett fönster som skulle finnas under kort tid. Det var alltså “nu eller aldrig” som gällde.
Jag hade via ideellt engagemang vid sidan om jobbet fått åka på olika resor, särskilt i Östeuropa, och hittat en plats som kändes trevlig. Jag hade haft en idé om att lära mig ryska sedan långt tillbaka men av olika skäl inte hittat rätt möjlighet att realisera den. Nu hade jag platsen, målet och finansieringen via friåret. Det tog ett år att packa ihop mitt halvtrista liv i Sverige och sätta igång äventyret.
En slutsats av projektet är att vinsten av att lära språk på plats istället för i Sverige är oerhört stor. Jag har träfffat ganska många svenskar som lagt lika mycket eller mer tid på språkstudier men i Sverige istället och deras nivå har varit begränsad. Det har för mig framstått som ett rätt meningslöst sätt att fördriva tid på. Det ska sägas att jag också träffat individer som är extremt duktiga och klarat av att lära sig främmande språk i Sverige men de har varit få. Med lära sig menar jag nu på en nivå där man pratar obehindrat och tar sig runt i aktuella länder utan problem.
En annan grej är att man bör studera med privatlärare, i den mån det går. Jag hade en kombination av vanliga kurser på universitetet och privatlärare vid sidan av. Kurserna på universitetet var inte dåliga men de gav inte rätt resultat. Med privatläraren fick jag direkt specialträning i de saker som var väsentliga. Hon kollade av vad jag kunde inom olika områden och fokuserade på helt rätt saker. På universitetet var det mer ett tragglande av olika områden men på en allmän nivå. Det syftade aldrig till att jag skulle lära mig specifika saker på ett systematiskt sätt. För att ha råd att studera med privatlärare är det en väsentlig fördel att studera i ett land med låg kostnadsnivå.
En annan viktig sak är att hitta på områden där språket ska användas. Det kan handla om att läsa romaner, om man nu vill det. Det kan också handla om att gå på språkcafé, delta i studiecirklar på språket, skaffa sig online-vänner, dejta, läsa tidningar på språket och många många andra grejer. Det roligaste (av många) saker jag gjorde var att använda Hospitality Club och Couchsurfing. Varje sommar lade jag hela semestern i öst. Jag brukade ofta delta i något lokalt volontärläger som ensam utlänning. Den övriga tiden lade jag på att resa runt. Jag bodde alltid hemma hos lokala personer och hängde runt med dem. Många av de platser jag kom till var kliniskt fria från utlänningar och just därför fick jag alltid ett fint mottagande. Jag blev ofta medbjuden till fester hemma hos olika personer och sådana saker.
Jag har senare försökt läsa andra språk här hemma men utan att få det att lossna. Jag har lagt ner det nu. Jag inser att det skulle kräva ett engagemang som jag inte riktigt har möjlighet att åstadkomma. Den här punkten att hitta områden att använda språket på skulle vara den mest avgörande punkten för att få det att fungera men det skulle egentligen behövas en hel uppsjö aktiviteter av skilda slag.