Jag har grävt ner mig ganska djupt i ett global indexfond-kaninhål mha Claude och hoppas på hjälp upp från mer pålästa forumsmedlemmar 
Jag hamnade där eftersom de flesta jämförelser av globalfonder stannar vid fondavgiften — men den avgiften täcker inte källskatten på utdelningar och tar inte hänsyn till att källskatteåtervinning och värdepappersbelåning kan ge intäkter som sänker den verkliga kostnaden. Den verkliga kostnaden är ungefär dubbelt så hög som fondavgiften visar.
Jag är medveten om att detta kan vara ett nollsummespel där dessa faktorer tar ut varandra och att vi är nere på väldigt små marginaler. Men, eftersom posterna som inte redovisas av fonderna är ungefär lika stora som fondavgiften så har jag svårt för att lämna det här hålet orört
Jag har läst runt på forumet och ämnet har diskuterats många gånger men vad det verkar finns det ingen sammanställd tabell varför det blev målet med det här inlägget.
Dessutom, när vi nu fått ett klimat där fondavgifter pressas och jämförs på en hundradels procent så blir det än mer relevant, är det verkligen så att Montrose Global är den billigaste globala indexfonden? Montrose prissätter sig 0.01% under Avanza Global men är sannolikt dyrare i nettokostnad tack vare norsk källskattestruktur. Med estimaten nedan landar Avanzas nettokostnad runt 0.23% mot Montrose på 0.25%. Om fondbolagen själva redovisade alla kostnader skulle vi slippa gissa, men nåja, vad är väl en bal på slottet.
Jämförelse av globala indexfonder
| Fond | Avgift | Estimerad nettokostnad |
|---|---|---|
| Avanza Global | 0.10% | 0.23% |
| Montrose Global | 0.09% | 0.25% |
| DNB Global Indeks S | 0.17% | 0.33% |
| Plus Global | 0.20% | 0.33% |
| LF Global Index | 0.22% | 0.35% |
Som jag förstått det är det enda måttet som fångar allt i ett tal “tracking difference mot jämförelseindex”. Vilket går att finna för t ex irländska ETFer som VWCE. VWCE:s tracking difference är verifierat ~0,02%/år mot FTSE All-World Net Return-index (källa: trackingdifferences.com).
Men eftersom Net Return-index antar en schablon-källskatt på ~30% på amerikanska utdelningar så blir det missvisande då VWCE via irländsk struktur endast betalar 15%.
Schablonförbättringen beräknas därför som: direktavkastning (~1,6%) × (schablon 30% − faktisk källskatt 15%) = ~0,24%/år. Det innebär att VWCE:s uppmätta tracking difference på 0,02% mot Net Return-index egentligen motsvarar ~0,26%.
Därför blir min fråga till forumet:
Har någon tillgång till faktisk källskatt eller värdepapperslåningsdata från årsberättelser för svenska/norska globalfonder? Eller tracking difference mot eget Net Return-index? Det är den data som saknas för att göra en mer rättvis och säkerställd jämförelse. Jag har grävt runt en del men gått bet, kanske för jag inte vet exakt var jag ska leta eller hur detta benämns i rapporter.
I tabellen nedan har jag försökt uppskatta totala nettokostnaden för “the usual suspects” tillsammans med VWCE och WEBN men utan att ha lyckats gräva fram den faktiska datan så blir det med rätt höga osäkerhetsnivåer. Hoppas någon sitter och ruvar på dessa data-guldägg 
WEBN/VWCE innehåller emerging markets varför Kolumnen “Nettokostnad inkl. 10% Avanza EM” tillkommit. Den gör dem mer jämförbara med rena developed markets-fonder.
Excel-ark finns här om man vill pilla själv
Avslutningsvis, ett djupt innerligt tack till alla forumsmedlemmar som delat med sig av sin tid och insikter genom åren 
| Fonder | Avgift | +Källskatt(brutto)1 | =Bruttokostnad | -Skatteåtervinning2 | - Värdepapperslån3 | =Nettokostnad | Nettokostnad inkl 10% Avanza EM** |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| WEBN ETF | 0.12% | 0.20 – 0.24% | 0.39 – 0.43% | 0.05 – 0.12% | 0.05 – 0.12% | 0.15 – 0.33% | 0.15 – 0.33% |
| VWCE ETF | 0.22% | 0.20 – 0.24% | 0.49 – 0.53% | 0.05 – 0.12% | 0.05 – 0.15% | 0.22 – 0.43% | 0.22 – 0.43% |
| Avanza Global | 0.10% | 0.22 – 0.26% | 0.32 – 0.36% | 0.02 – 0.08% | 0.02 – 0.10% | 0.14 – 0.32% | 0.19 – 0.37% |
| Montrose Global | 0.09% | 0.23 – 0.27% | 0.32 – 0.36% | 0.01 – 0.06% | 0.02 – 0.10% | 0.16 – 0.33% | 0.21 – 0.38% |
| DNB Global Indeks S | 0.17% | 0.23 – 0.27% | 0.40 – 0.44% | 0.01 – 0.06% | 0.02 – 0.10% | 0.24 – 0.41% | 0.29 – 0.46% |
| Plus Global | 0.20% | 0.22 – 0.26% | 0.42 – 0.46% | 0.02 – 0.08% | 0.02 – 0.10% | 0.24 – 0.42% | 0.29 – 0.47% |
| LF Global Index | 0.22% | 0.22 – 0.26% | 0.44 – 0.48% | 0.02 – 0.08% | 0.02 – 0.10% | 0.26 – 0.44% | 0.31 – 0.49% |
Noter och metodförklaringar
*Courtage ETF:er: Pålagt med 0.07% i kolumnen Bruttokostnad. Beräknat på ett köp (0.32) och ett sälj (0.32) av hela innehavet över 20 år med ombalansering vartannat år om 15% av innehavet (0.15x8x0.64 = 0.77): 0.64+0.77 = 1.41/20 = 0.07%/år.
** EM-tillägg: Beräknat som 10% × Avanza EM friktion (Avgift 0.30% + källskatt ~0.20% = 0,5%/år) = 0,05%/år.
1. Källskatt (brutto) — före återvinning
Beräkning: USA-andel (~70%) × direktavk (~1,6%) × 15% = ~0,17% + övriga länder (~30%) × direktavk (~1,2%) × landspecifik sats. Ger brutto ~0,20–0,27% beroende på struktur.
Irländska ETF:er (0,20–0,24%): Irland har fördelaktiga skatteavtal globalt — lägst bruttokällskatt av de tre strukturerna.
Svenska fonder (0,22–0,26%): 15% på USA bekräftat. Övriga länder estimat ~18% i snitt.
Norska fonder — DNB, Montrose (0,23–0,27%): 15% på USA bekräftat. Övriga länder estimat ~20% — något sämre återvinning historiskt.
2. Reclaim — källskatteåtervinning
Irländska ETF:er (0.05–0.12%): Är dokumenterat effektiv på global källskatteåtervinning och Irland har fördelaktiga skatteavtal med fler länder än Sverige och Norge. Stöds indirekt av [VWCE:s tracking difference — utan effektiv källskatteåtervinning hade tracking difference inte kunnat vara ~0,02% givet avgiften 0,22%.
Svenska fonder (0.02-0.08%): Standardpraxis men sämre infrastruktur än stora irländska ETF:er. Estimat utan verifierad data.
Norska fonder — DNB, Montrose (0.01-0.06%): Återvinning från övriga länder bedöms något sämre än svensk/irländsk struktur, norsk fondstruktur är historiskt något mindre effektiv på återvinning från övriga länder.
Sammanfattning: Den viktigaste källskattefaktorn är om fonden är irländsk ETF, svensk direktägande fond eller norsk fond. Skillnaden är troligen 0–0,08 procentenheter — liten men inte försumbar när fondavgift-skillnaderna också är i det spannet. Och det är precis den osäkerheten som gör att vi inte kan säga med säkerhet vem som är billigast totalt sett utom för VWCE som vi faktiskt kan verifiera via tracking difference.
3. Belåning — värdepapperslåningsintäkter
Irländska ETF:er (VWCE 0.05–0.15%, WEBN 0.05–0.12%): VWCE:s belåning är indirekt bekräftat — matematiken kräver ~0,05–0,12%/år för att förklara tracking difference på ~0,02% givet avgiften 0,22%. Stordriftsfördelar hos Vanguard och Amundi ger bättre belånings-villkor.
Svenska/norska fonder (0.02–0.10%): Här är underlaget svagare men inte obefintligt. Fondbolagen är enligt lag skyldiga att bedriva sin förvaltning i andelsägarnas intresse, och värdepapperslåning är en standardpraxis som de flesta stora indexfonder använder. Intervallet 0.02–0.10% reflekterar att mindre fonder med sämre infrastruktur genererar mindre belånings-intäkter än stora irländska ETF:er med Vanguards stordriftsfördelar. Samma intervall för alla svenska och norska fonder — Inte hittat någon data som motiverar differentiering.
Och har lite svårt att landa i att lösningen är aktiva fonder och att den riskjusterade avkastningen skulle vara högre då…
Har med stor nyfikenhet konsumerat dina underhållande och välbroderade inlägg i många trådar 
