Valutarisk i aktier och indexfonder är en myt | Diskussionen

[axr]

@janbolmeson

Nettoexponeringen = framtida löner + sparkonto/räntor – bolån – framtida utgifter

Nettoexponering är ju förstås helt rätt ord här Med ordet netto blir det faktiskt mycket tydligare om vad det handlar om.

Jag har tidigare försökt lista de olika sakerna som går in i nettoexponeringen:

@axr

• Har man pengar och byter dem mot något realt: man lämnar valutarisken.
• Har man något realt och byter det mot pengar: man tar valutarisk igen.
• Lånar man pengar: man tar omvänd valutarisk (det som brukar kallas att shorta), detta är tvärtom mot att ha egna pengar.

Dvs man kan ta positiv valutarisk, negativ valutarisk, eller helt lämna valutarisken (och ta någon annan form av risk, t ex marknadsrisk i aktier).

Gå igenom alla dina exempel ovan och fundera på om man i varje case tar valutarisk, lämnar valutarisken, eller tar negativ valutarisk, så kommer du förstå bättre var differensen uppstår.

Som exempel, om du lånar pengar och sätter dem på ett bankkonto, så tar du både negativ valutarisk (lånet) och positiv valutarisk (sparkontot), så din totala valutarisk balanseras till noll.

Lånar du pengar och köper ett hus för dem så blir bara negativa valutarisken kvar, dvs du tjänar pengar på att valutan du lånat i försvagas/går ner.

När man har egna pengar på sparkonto har man positiv valutarisk.

När man i exemplet ovan i stället har belånade pengar på sparkonto får man noll i nettoexponering.

Vid belånade husköpet har man i stället negativ nettoexponering mot SEK.