I det korta perspektivet så blir det en av riskerna man tar av en sådan placering.
Nej det inte inte en risk du tar av att direkt (eller indirekt) äga aktier oavsett handelsvaluta.
Svenska aktier påverkas precis lika mycket i direkt valutapåverkan i SEK av svensk kronas försvagning/förstärkning som amerikanska aktier.
Egentligen lämnar du en exponering för risk (valutarisk) i svensk krona när du köper aktier (oavsett om det är i SEK eller USD). Bankonto i SEK utsätter dig för valutarisk. En valutarisk som motverkas av att du tar motsatt valutarisk i din konsumtion.
Det mest frustrerande med den här diskussionen är att den har urartat till en akademisk nördparad, där vanliga dödliga inte har någon chans att förstå svaret/svaren de får på sina frågor och bristen på förståelse för felaktig semantik.
Svenska aktier påverkas inte 1 till 1 mot valutakurser.
Svenska aktier kommer påverkas av de enskilda företagens valutaexponering där olika företag har olika exponering mot olika valutor, de kommer dessutom få olika effekt beroende på om de är import eller export-exponerad, det kommer även att påverkas av vilka som handlar med aktierna och om de anser vad priset är värt. Svårt att få till 1 till 1.
Handla isländska aktier eller svenska, så är det osannolikt att den svenska börsen skulle stiga/sjunka i samma förhållande som den Isländska kronan har mot SEK. Svenska företag är varken extremt exponerade mot Island och de isländska investerarna är inte tillräckligt många för att påverka svensk börs att nå 1 till 1.
Lång sikt gäller här, finns inget som garanterar att denna utjämning sker på kort sikt.
Jo det påverkas 1-1 när SEK faller om du mäter dem i SEK. Har ingenting med Isländska kronan att göra.
Detta förklaras i artikeln.
Har ingenting med Islänska kronan att göra.
Du måste separera de två olika valutarörelserna stärkt SEK eller försvagad Isländsk krona. Dessa två olika rörelser påverkar aktierna olika mätt i lokal valuta men påverkar valutakursen identiskt.
Ingen påstår att Isländska kronan påverkar svenska bolag alls, det är sant samtidigt som svenska kronan påverkar svenska aktiers värdering i SEK 1-1.
Detta gås igenom i artikeln utförligt och förklarar fenomenet. Dessutom finns där empiriska exempel på detta.
Detta förklaras redan i artikeln. Det gäller både på lång och kort sikt.
Givet att valutarisk då inte är en faktor - ska man tolka det som att det inte finns några argument för att ha viss home bias (som svensk)?
Ben Felix brukar ju ha en balanserad syn på den här typen av frågor.
Home country bias overweighting your home country’s stocks relative to their capitalization weights is detrimental at the extremes, but modest home country bias is theoretically, practically and empirically useful.
It can reduce fees and taxes, it may hedge the cost of local consumption and it reduces exposure to the potential mistreatment of foreign investors when times get tough. It may also be helpful psychologically due to the role of social comparison in determining individual happiness.
Empirically a home country allocation of around 35% has been historically helpful in improving risk adjusted returns and life cycle outcomes for investors in developed markets. Even lower domestic allocations which still represent a home bias for investors in countries outside of the US have been better than having no home country bias.
Källa:
Kort horisont - mest SEK
Lång horisont - real global exponering - det vill säga direkt mot företag, branscher och tillgångar över hela världen, istället för bara en specifik marknad, ger maximal riskspridning samt tillgång till internationell tillväxt.
Sen skall man inte bara gå på så mkt tips utan spara i det som man gillar. Många jag känner har tjänat stora pengar på att äga mkt lyxbilar. En del gillar guld. Andra har danska designmöbler.
Alla de sakerna har slagit index med råge på sistone
En aktiefond är ganska trist egentligen. Lyssnar man på tex Buffet så säger han “man skall veta vad man äger”
hur mkt vet man om ens indexfond egentligen? Kanske blir man gladare av en fin tavla egentligen?
Att prata om risk är krångligt och svårt,
ett ämne som ofta landar lite hårt.
Många ser risk som ett enda namn,
och seglar då vilse i tankens hamn.
För risk finns i många sorter och smaker,
precis som sillen och julens alla saker.
Att dollarn går upp eller i djupled,
gör mången sparare alldeles skev.
Har aktien ett värde i en viss slant?
Det stämmer nominellt, men det är ej realt sant.
Handelsvalutarisk är blott en fasad,
din aktie är fabrikernas, ej sedlarnas, rad.
Det är konsumtionsvalutarisk vi har,
när pengarna minskar, fast summan är kvar.
Vad får du för kronan i din butik?
Det är där skon klämmer för fattig och rik.
Låt nu dollarn få dyka och ta sig en lur,
vår krona är starkare än en tjur.
För när dollarn är svag och vår valuta är kung,
känns plånboken plötsligt förvånansvärt tung.
Då blir resan till staterna billig och kul,
så sträck på dig Svensk
och ha en riktigt God Jul!
![]()
Detta uppspaltande jag slängde ihop med ett guldscenario gjorde det enklare för mig att förstå att det inte är någon valutarisk att äga fonder eller aktier . Måttstockar med Equadoriska bananförsäljare tycker jag bara rör till det. ![]()
Förenkling: (alla valutaväxlingsavgifter är 0%)
Bengt från Bosnien köper 1 andel för x BAM (bosnisk valuta) i globalfond “Världsindex”.
Sven från Sverige köper 1 andel för x SEK (svensk valuta) i globalfond “Världsindex”.
Urban från USA köper 1 andel för x USD (USA valuta) i globalfond “Världsindex”.
Vid exakt samma tidpunkt säljer, Bengt, Sven och Urban sin andel 10 år senare.
Exakt samma tidpunkt köper Bengt, Sven och Urban guld för försäljningsumman som dem fick i sin lokala valuta (BAM, SEK och USD) och får exakt samma mängd guld.
Slutsats:
Bengt, Sven och Urban får exakt lika mycket guld när man köper guld exakt samtidigt för försäljningssumman man fick i sina lokala valuta och det finns ingen valutarisk att äga globalfond “Världsindex” oavsett vilken handelsvaluta man en gång köpte sin andel för.
Undrar hur slickepotten hamnade där? ![]()
![]()
Apropå bananer..
(jo, jag fattar att det bara var ett exempel)
Vi veckohandlar nästan alltid i samma ICA-butik och får våra kvitton på Kivra varför det var enkelt att se hur bananpriset (Banan EKO) till slutkund har förändrats under året, och det har faktiskt gradvis gått ner med drygt 15%.
Orsaker? Valutor, skördar, transportkostnader, konkurrens, …?
Gott Nytt!![]()
![]()
![]()
Det är valutaeffekten av att SEK stärks (har inget med USD att göra).
som artikeln visar, har man ingen valutarisk när man köper tillgångar i en annan valuta än den valuta man har kostnader i
Lite längre relaterat citat från Ray Dalio:
Regarding 1) what happened to the value of money: the dollar fell by 0.3% against the yen, 4% against the renminbi, 12% against the euro, 13% against the Swiss franc, and 39% against gold (which is the second largest reserve currency and the only major non-fiat currency). So, all fiat currencies fell, and the biggest story and the biggest market moves of the year were the result of the weakest fiat currencies falling the most, while the strongest/hardest currencies strengthened the most. The best major investment of the year was long gold (returning 65% in dollar terms), which outperformed the S&P index (which returned 18% in dollars) by 47%. Or, said differently, the S&P fell by 28% in gold-money terms. Let’s remember some key principles that pertain to what is happening:
When one’s own currency goes down, it makes it look like the things measured in it went up. In other words, looking at the investment returns through the lens of a weak currency makes them look stronger than they really are. In this case, the S&P returned 18% for a dollar-based investor, 17% for a yen-based investor, 13% for a renminbi-based investor, only 4% for a euro-based investor, only 3% for a Swiss franc-based investor, and, for a gold-based investor, it returned -28%.
What happens with the currency matters a lot to shifts in wealth and what happens economically. When one’s currency goes down, it reduces one’s wealth and one’s buying power, it makes one’s goods and services cheaper in others’ currencies, and it makes others’ goods and services more expensive in one’s own currency
Källa: 2025
Notera att nedan inte är förändringen mot kronan. Det är bara dollarns förändring mot en korg av andra valutor. Källa: FT
Vad han säger är i praktiken ”När det är inflation blir allt dyrare—mat blir dyrare—även aktier blir dyrare.” Dvs prisuppgången på aktier är lika falsk som prisuppgången på mat.
Med andra ord så är det inte p.g.a. dollarn S&P 500 avkastade ca 0% i år i SEK.
Jag la in hela tråden på 818 inlägg in i Gemini och frågade om det finns en valutarisk.
Är summeringen korrekt? Är inläggets rubrik missvisande? Eller en medveten provokation? Är home bias en rationell hedge för sin lokala konsumtion? Även om det är en “okompenserad risk” i en global modell?
Tråden har isolerat det som kallas “The Law of One Price” (Lagen om ett pris) och ställt den mot praktisk portföljförvaltning.
1. Varför skulle Apple gå upp 10% i USD? (Scenario: USD-svaghet)
Antag att dollarn faller 10% mot alla valutor (inklusive SEK) och mot guld/råvaror.
Varför skulle en amerikansk hedgefondförvaltare i New York betala 10% mer i USD för Apple bara för att dollarn blev svagare?
Globala kassaflöden: Apple tjänar mer än hälften av sina pengar utanför USA (i EUR, CNY, JPY etc.). Om dollarn faller 10%, blir Apples vinster från Europa och Kina plötsligt värda 10% mer mätt i USD när de räknas hem. Eftersom aktiepriset i längden följer vinsten, måste aktiekursen i USD stiga för att reflektera de nu högre vinsterna i USD.
Reala tillgångar: En aktie är en ägarandel i en “maskin” som producerar värde. Om mätstickan (USD) blir mindre, behövs det fler mätstickor för att mäta samma maskin. Miljardärer tänker i köpkraft. Om dollarn tappar 10% i köpkraft men Apple-maskinen är lika bra som förut, kommer de inte sälja sin andel förrän de får 10% fler (nu mindre värda) dollar.
Slutsats: Om rörelsen beror på att dollarn är svag, så justeras aktiepriset upp i USD. Din portfölj i SEK förblir då oförändrad. Här är valutarisk en myt.
2. När Apple INTE går upp i USD (Scenario: SEK-styrka)
Antag att USD är stabil globalt, men den svenska kronan (SEK) stärks med 10% för att Riksbanken chockhöjer räntan eller svensk ekonomi boomar.
I det här fallet har inget hänt med Apples globala vinster.
Amerikanska investerare ser ingen anledning att betala mer i USD för Apple.
Men för dig i Sverige, som mäter allt i SEK, har din Apple-aktie nu blivit 10% mindre värd.
Slutsats: Om rörelsen beror på att kronan är stark, så justeras aktiepriset inte upp i USD. Din portfölj i SEK rasar. Här är valutarisken högst verklig.
3. Vilket scenario är “rätt”?
Det är här det blir komplext. I en perfekt effektiv värld är valutarörelser ett nollsummespel över tid, men för en individ i ett litet land (Sverige) finns det två krafter:
Inflation/Global USD-trend: Aktier agerar som inflationsskydd. Om USD devalveras, stiger aktierna i USD och ditt värde i SEK består.
Lokal valutarisk: Om SEK stärks mot resten av världen (utan att världen ändras), så faller värdet på din utländska portfölj mätt i din köpkraft (SEK).
4. Varför mäter inte miljardärerna i guld?
De mäter faktiskt i Relativ köpkraft. Hedgefonder mäter ofta sin avkastning “riskjusterat” mot andra tillgångar. Om de ser att dollarn faller, flyttar de pengar från cash till reala tillgångar (aktier, fastigheter, råvaror). Detta köptryck är precis det som gör att aktiepriset i USD stiger när valutan faller. De agerar alltså genom att köpa “rabatten” som uppstår när en real tillgång blir billigare i en fallande valuta.
Hur detta påverkar “Home Bias”-debatten
Om du tror att USD kommer att devalveras (inflation): Behöver du ingen Home Bias. Apple kommer att stiga i USD och skydda din SEK-köpkraft.
Om du är rädd för att SEK ska bli en “supervaluta” (t.ex. vid en svensk industri-boom): Då är Home Bias rationellt. Dina utländska aktier kommer inte att kompensera dig för att kronan blir starkare, och du kommer kunna köpa färre pizzor i Sverige för dina Apple-aktier.
Går kronan upp går priset på pizzan ner.

