Jag har lyssnat på podarna och vill bara reda ut mina tankar för att se om jag har förstått rätt:
Indexfonder har inte hög volatilitet och även låga avgifter. I längden går den upp säkrare än högrisk fonder.
Lysa hade stigit endast 3-4 % under 2020, men det berodde på att kronan stärktes mot dollarn. I dollar hade Lysa stigit 17%. Är medel ca 7% per år?
Min rådgivare (säljare) på Nordea övertygade mig att köpa på mig på ett gäng fonder. Och de har verkligen gått bra. De gick upp mellan 10-40 % under 2020. De har höga avgifter, mellan 1,5-2,5%, Rådgivaren sa att avgifterna redan är avdragna i den siffran som jag ser som procentuell avkastning.
Hon visade grafer på dessa fonder, jämfört med LF Globalfond, några år bakåt och LF låg långt efter. Om börsen rasar i år, som många tror, kan jag då förvänta mig att dessa fonder kommer att sjunka kraftigt medan index kommer ligga mer stabilt?
När man säger att avgifterna äter upp vinsten jämför man då mellan två fonder som båda har gått upp tex 7 %? Men om fonden med hög avgift har gått upp 20%, hur tänker man då?
Nja, skulle nog säga att volatiliteten på många (de flesta breda) aktiefonder är ungefär den samma. Oavsett om de är aktiva eller passiva (index). Däremot har generellt sett passiva (indexfonder) lägre avgift. Typiskt runt 1 % lägre.
På lång sikt (många år) har det visat sig att aktiva fonder generellt sett inte slår index och att det inte finns någon tillförlitlig metod att välja ut den aktiva fond som kommer slå index en viss tid i framtiden.
På 1 års sikt är det inte ovanligt att avkastningen långt över eller långt under långsiktigt genomsnitt. Det tillhör snarare vanligheten att enskilda år är upp 30-40%, andra år kraftigt neråt, andra noll. Få år avkastar ca 7%.
Sen kan man inte säga exakt vad medel över lång tid har varit, variansen är så stor så att nånstans mellan 2-10% över riskfri (repo) ränta kan man räkna med. Runt 7% brukar man säga är en rimlig gissning. Men variansen är så stor att det innebär att det finns 10 års perioder då avkastningen i snitt (CAGR) blivit noll. Andra 10 års perioder mycket mera än 7%.
Inte direkt. De sjunker antagligen lika. Vissa aktiva fonder kommer rasa mycket mer än index, vissa andra kommer knappt sjunka alls. Det är i princip bara slump (sett från investerarperspektiv) vilken (aktiva fond) som gör vad.
Man tittar på lång sikt. 20% på ett år är inte relevant.
Det möjliggör ju iaf att vi förhoppningsvis kan hitta billigare substitut.
Samtidigt tror jag rätt så många här har t.ex. Tin Ny Teknik som en krydda i portföljen (1.60% avgift). Däremot tror jag inte har många här har t.ex. Öhman Sverige Hållbar A (1.47% avgift).
Nordea emerging stars equity fund.
Nordea innovation stars
Nordea klimatfond
Nordea småbolagsfond Sverige
Nordea Swedish stars
Wellington global impact fund
Detta var de fonder jag köpte.
(Jag vill ha klimat- tänk och påverka mot gott med mina pengar)
Man ska vara försiktig när säljaren uteslutande rekommenderar fonder från sitt egna företag. Det är osannolikt att Nordea i det här fallet har bäst presterande fonder inom samtliga områden.
Edit: missade sista fonden men min poäng är densamma.
Självklart är hon en säljare! Hon hade gått internutbildning på Nordea och sa själv att hon inte hade kunskap om andra fonder. Men utifrån det, har ni några tankar om de fonder hon valde?
Tokdyra fonder som banken tjänar mer pengar på och du får sämre avkastning över tid från. Typiskt såna som banken säljer på en för att tjäna mer pengar.
Kolla även det finstilta i avtalet. Många storbanker tar procent för att du ens ska ha en ISK hos dom. Det plus de dyra förvaltningsavgifterna brukar kunna bli rejält kostsamt över tid. Ränta på ränta funkar ju år båda hållen…
Isk är helt gratis hos alla banker. Det behöver man inte tänka på. Men Nordeas val av fonder är ett skräck exempel hur en bankrångivare kan göra mot kunden i den här fallet småsparare . Bara dyra aktiva hög risk fonder. Den dyra avg som fonderna har brukar inte bli hållbart långsiktigt.
Indexfonder baserade på stora/bra index är enligt mig främst bra av dessa anledningar:
Fonderna är billiga, så de hamnar inte lika mycket under genomsnittet som dyrare fonder potentiellt gör – de har en bättre grundförutsättning eftersom de lägger så mycket som möjligt av dina insatta pengar i tillgången du hoppas ska växa, i stället för att slösa bort dina pengar på annat.
De stora indexen lever länge, så det finns lång tid för forskare att titta på hur de beter sig. Det är också värt att lägga forskartid på ett länge levande index, eftersom kunskapen som framkommer är relevant länge. Dessutom, om fonden du investerat i stängs kan du flytta den till en annan fond som investerar i precis samma index, så det blir inte krångligt för dig. Om det kommer en billigare fond som är baserad på samma index kan du också byta till den – detta skapar prispress som ytterligare får ner kostnaderna. Du kan välja om du vill ha en fond eller en ETF, med de olika fördelar och nackdelar som finns med fond/ETF, eftersom samma index ofta finns som båda varianterna.
Väldigt många investerar i dem, vilket är ytterligare en bra anledning för forskare att titta på dem eftersom många bryr sig om de resultat forskarna kommer fram till.
Indexen som styr fonderna är väldefinierade, så att man vet precis vad man investerar i. Även om indexet inte är jättegammalt kan man använda index-definitionen för att göra ett urval man kan backtesta emot. En del index är definierade på urval forskare har tagit fram först, eftersom rapporterna tyder på att detta urval har någon form av fördel. Detta till skillnad mot aktiva fonder där det ibland/ofta är oklart hur urvalet av aktier till fonder faktiskt går till, när urvalet ändras, osv.
Indexfonder som inte uppfyller ovan är inte bra, och bör troligtvis undvikas.
OBS att det finns många typer av index–så volatilitet, risk osv hänger på indexets/fondens innehåll, inte på om det är ett index eller ej.
. Bara dyra aktiva hög risk fonder. Den dyra avg som fonderna har brukar inte bli hållbart långsiktigt. 