Ashton Schottler, eller Type Ashton som kanalen heter på YouTube, gör återigen många bra poänger kring ekonomi, rikedom, jämförelser med andra och vad som är viktigt i livet.
Är Mississippi “rikare” än Tyskland t ex? 
Tyck till, är BNP en bra mätmetod, eller GINI eller båda samtidigt?
tillägg: Titeln moddad efter invändingar. Jag tänkte att en härlig klickrubrik skulle sitta som en smäck. 
Vad betyder Gini?
BNP är ett jättebra mått. Men det den mäter är produktion, inget annat. Det är därför det heter bruttonationalprodukt. Det är inte ett mått som mäter välstånd, lycka, eller något annat liknande.
Att använda ett lands produktion som facit för något helt annat är dumt. Men det är inte måttets fel. Det är lite som att en människas vikt säger rätt lite om hälsa. Men det betyder inte att en våg är ett “uselt mätverktyg”. Bara att resultaten kan användas fel.
Det kan låta som en oviktig distinktion, men jag menar att den gör stor praktisk skillnad. BNP har ett stort värde, då produktionen i landet är viktig ur många perspektiv.
Produktion som görs inom systemets ramar ja. Därför funkar den t ex sämre i agrara samhällen där mycket byten fortfarande sker, eller samhällen med en stor svart marknad.
Absolut, och tesen i videon är ju inte egentligen att BNP är dåligt, men hur BNP per capita används till en mängd orimliga jämförelser.
Hon verkar prata om produktion i relation till arbetstid, lycka och jämlikhet.
När USA skulle in i andra världskriget ställdes produktionen om från att göra bilar till stridsvagnar och flygplan. Plötsligt spelar det mindre roll om det är jämlikt eller inte; den enskilda soldaten kommer betala i blod om produktionskapaciteten och tekniken inte finns när den behövs.
Det är ett perspektiv att väga in
Den mäter väl värdet på den mätbara/officiella produktionen i ett land. Det mäter inte sådant som sker utanför detta och det är svårt att jämföra mellan länder eftersom prisnivåerna är olika i olika länder. Inte riktigt jämförbart med en våg.
BNP har väl grova problem att uppskatta “produktionen” i offentlig sektor, samt som redan nämnts, obetalt arbete i hemmet/hobbies, den obeskattade svarta ekonomin osv.
Sen ser vi ju att Rysslands BNP har “ökat” trots att de bara producerar mer och mer krigsmateriel som dels förstörs snabbt och dels inte bidrar till något långsiktigt välstånd alls.
BNP har sin grund i världskrigens krigsekonomier.
De är ett försök att försöka mäta hur ekonomin sköts av staten efter att staten tar över industriell produktion, förbjuder marknadspriser, ransonerar maten och beslagtar en stor del av landets män i tvångsarbete.
Saker som är genuint dåliga för människor läggs med flit in med plustecken i ett kalkylark, helt enkelt för att de bra delarna av världen aktivt utplånas av de som utför mätningen.
Problemet är väl hur man ska få fram och beräkna data för tjänster som inte ingår i systematiserad och organiserad produktion. Miljövetarna använder begreppet ekosystemtjänster och beräknar en prislapp på tjänster som naturen utför gratis, just för att synliggöra alternativkostnaden om naturen inte längre kan utföra tex pollinering. Kanske finns det liknande sätt att beräkna tjänster som idag inte har en prislapp, som frivilligarbete i föreningslivet osv.
Överlag är det intressant med ”tjänster” som inte syns i systemen. Omsorg om barn hör till det som ganska tydligt syns i och har en prislapp men omsorg om åldrande föräldrar syns inte alls, trots att många lägger en del tid tid på att på olika sätt hjälpa och stötta äldre.
Enkelt: Ginikoefficienten mäter hur ojämlikt inkomster är fördelade i ett land. En ginikoefficient på 0 betyder total jämlikhet (alla har lika stora inkomster), 1 betyder total ojämlikhet (en person har alla inkomster). För att räkna ut gini används Lorenzkurvan. Den visar hur stor andel av inkomsternas olika delar av befolkningen har. Om alla hade lika mycket ligger kurvan som en rak diagonal linje. Ju mer den buktar nedåt, från diagonalen, desto större inkomstskillnader finns, och desto högre är ginikoefficienten. Sveriges ginikoefficient låg 2023 på 0.295 vilket är en låg siffra internationellt sett. Skulle man däremot mäta förmögenhet skulle siffran se annorlunda ut.
Redan fått svar, men tack. 