Läser Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige och det måste vara den bästa boken jag läst på länge.
Visste ni att tillgångar inte räknas in i KPI eller KPIF?
Så om bostäder eller börsen ökar med 800% i värde så kan KPI vara runt 30%?
Visste ni att datorer och mobiler inte beräknas med prisökning, utan en kvalitetsjusterad prisökning, så om priset går upp 200% på en iPhone kan det bara visa sig som en ökning på 10% efter justeringen, ifall telefonen blivit bättre.
Vi hade aldrig år av låg inflation, det var ren lögn, vi hade år av låga prisökningar efter en kvalitetsjustering.
Vet alla om det här? Att allt kvalitetsjusteras och KPI inte är prisernas ökning alls?
En Big Mac har ökat med 100% i pris sedan 1996 men KPI har bara ökat 33%, är det rimligt? Tillgångar har ökat runt 800%…
Ja, KPI mäter ju konsumentpriser, och tillgångar konsumeras inte, så det tycker jag verkar rimligt. Däremot räknas priset på boende (alltså hyra eller räntekostnader) med, eftersom det är något som i någon mening konsumeras.
Kvalitetsjusteringar är knepiga, men jag kan inte se att det finns något vettigt alternativ där. Om cancerbehandlingen kostar dubbelt så många kronor men botar dubbelt så många patienter, har den då blivit dyrare eller billigare?
Yes, som kvalitetsjusterats, så ifall pengamängden ökat med 540% sen 1996 och villor i Stockholm med nästan exakt lika mycket, så blir ändå KPI 33%.
Helt sjukt ju.
Vi har under ”låginflationsåren” haft en av världens högsta inflationer.
Inflationen har varit mellan 500% till 800% sedan 1996, absolut inte 33%.
Även mobiltelefoner och annan teknik har ökat med flera hundra procent men räknas ändå som mycket mindre, då det kvalitetsjusteras. En iPhone som ökat 200% i pris kan räknas som en ökning på 10% ifall den blivit mycket bättre.
Det största köpet som alla gör är ju boende, alltså det som vi konsumerar mest av. Det borde rimligen räknas med i inflation, det har det historiskt gjort, enligt boken, men inte idag, även aktier ska ju såklart räknas med.
Ja problemet är ju att justeringen skiljer sig åt mellan alla länder, väldigt grovt.
Därav är ett bättre alternativ att kolla på penningsmängden eller det verkliga priset, som stigit något otroligt senaste 30 åren.
I Sverige har bostadspriserna stigit mest i hela världen, men KPI och ”inflationen” varit låg, hur går det ihop?
1996 kostade en tvåa i centrala Stockholm 1,5 MSEK men idag kan den landa runt 10 MSEK, men KPI eller ”inflationen” har varit 33%, är det verkligen rimligt?
Kostnadsökningar pga ökade fastighetspriser är ju med i KPI. Via hyror eftersom de är en del av korgen (och hyran är en funktion av fastighetspriset som ägaren måste vältra detta över på hyrestagaren) samt via ränteindex och kapitalstockberäkningar på villor Så syns bostadspriser i inflationsberäkningarna
Så ifall priserna går upp 800% för bostäder och flera hundra procent för mat och teknik så kan ändå KPI (och lönerna) stå relativt stilla, och detta ses som helt normalt? På grund av kvalitetsjusteringen.
Hur kommer det sig att denna kvalitetsjustering skiljer sig så otroligt mycket åt mellan länder? Och hur påverkar det oss alla?
Det är lite lurigt, det där, och det finns inte något uppenbart sätt att räkna på det. I en del fall blir det åt ena hållet, men i andra fall åt andra. Hur mycket kostar ett uppslagsverk eller en detaljerad världsatlas? Ingenting, de finns som gratistjänster på nätet (och Wikipedia och Google Maps är oändligt mycket bättre än Nationalencyklopedin och Med bil genom Sverige). Men förr i tiden behövde du betala för det. Har du en dator kan du få gratis underhållning via YouTube (ersätter tv) tillsammans med en ordbehandlare (ersätter skrivmaskin), en spelmaskin (ersätter spelkonsol), en databehandlare (ersätter grafkalkylator) och en massa andra saker. Hur bör man ta hänsyn till detta när man jämför priser över tid? Att inte kvalitetsjustera är liksom inte ett alternativ; man måste ändra på vad korgen innehåller. Kostnader tillkommer och försvinner. Helt omöjligt att ge ett rakt svar på ”inflationen”, och man får helt enkelt göra så gott man kan. Att säga att inflationen ”egentligen” är det ena eller det andra är helt enkelt galet. Den är ”egentligen” ingenting, för det beror på hur man beräknar den. Man kan tycka att vi borde räkna inflation på något annat sätt, men det kommer alltid med för- och nackdelar.
Vad KPI och KPIF försöker svara på är frågan ”Har det blivit dyrare för medelsvensson att leva sitt medelsvenssonliv?”. Där bör såklart boendekostnader tas med (hyra/ränta), men inte kostnaden för huset i sig.
En sak som kan vara intressant att veta är att utan hedonisk justering så skulle inte KPI fånga upp “shrinkflation”. Justering sker inte bara nedåt utan även uppåt där mindre mängd för samma pris innebär en kvalitetsförsämring.
Det är ju just här det blir fel, varför ska vi inte ta med den absolut största kostnaden för medelsvensson i KPI?
Historiskt har ekonomer tagit med tillgångar i inflation, men nu har RB och SCB tagit bort detta, jag förstår inte varför, det blir ju helt fel siffror?
Om en bostad ökar 10 000% i kostnad och mat ökar 2%, så är alltså inflationen 2% då? Blir det verkligen rätt?
Som redan förklarats, konsumentprisindex följer kostnader, inte tillgångsvärde. Om du vill få in priset 10 miljoner i konsumentkorgen för att någon betalade det, så måste du ju samtidigt beakta att en annan konsument just sålde sin lägenhet för 10 miljoner och således hade en negativ “kostnad” i sin korg. Kostnaden för mitt hus är räntekostnaderna, och de kommer med i KPI, och följer prisutveckling och ränteutveckling.
Så om räntorna är 0%, eller negativa, och ett hus ökar flera tusen procent, som det varit i Trelleborg senaste 20 åren, så är alltså inflationen 0% enligt dig? Och det tycker du är korrekt räknat?
Jag håller helt enkelt inte med, jag håller med de äldre historiska ekonomerna, som alltid räknat med tillgångar i inflation.
Det är värre än du tror. Den “kvalitetsjusterade” prisökningen reduceras av ännu en justering, den justeras efter modellerat beteende också: hedonisk justering.
T ex om kaffet går upp en viss hög procent så antar SCB att en del kommer sluta dricka kaffe och går över till te istället. Då minskar de andelen kaffe i varukorgen och tar bara med en del av prisökningen.
Samma sak gör de med kött, bensin och el. Alltså mäter KPI inte hela prisökningarna.
Hur tänker du att t.ex mobiltelefonerna har ökat så mycket i pris och användning? Min första mobil kostade nånstans 30,000 kr och samtalstaxan var upp mot 10 kr/minut (kronkursen oräknad) !! Med den kunde man bara göra EN sak, nämligen att ringa!
Tänk dagens mobiler där nästan varje app ersätter en ibland dyr pryl och dess kostnader för 30 år sedan. Kostnaden för att använda många gratisappar är bara ett billigt abonnemang där man kan använda gratis surfzoner om man vill vara lite sparsam.
@Polyfalante räknar upp en del här ovan och man kan fortsätta länge på den listan. T.ex gratis Kamera och film inkl. kostnader för framkallning, Mail som ersätter papper, kuvert och portokostnader, Nyheter, radio, etc. etc.
Man kan inte minst läsa tabloidpressen gratis (Aftonbladet, m.fl) som försöker bilda opinion i någon politisk riktning och som en del verkar läsa och ta till sig med hull och hår…
Nej, för inflation är inte utveckling på räntekostnad utan hela konsumentens ekonomi. Det faktum att räntekostnader blir 0kr betyder ju inte att inflationen blir 0%. Tvärtom, om räntan blir så låg att räntedrivna boendekostnader blir 0kr så kommer folk få mer pengar att spendera på andra saker och trycka upp inflationen (det var förhoppningen som drev riksbanken under lågränteåren, men istället blev det att folk drev upp priset på fastigheter eftersom man till samma kostnad kunde bo i ett dyrare hus).
