Tänkte bara ge en heads-up och möjlighet att skicka med frågor inför en intervju med Daniel Waldenström som är professor vid Institutet för Näringslivsforskning. Det är framförallt Daniels senaste bok som vi kommer avhandla:
Kort info:
För länge sedan fanns prinsar och bönder, och mycket få däremellan. Klyftorna mellan rika och fattiga finns fortfarande kvar i vårt samhälle, men den stora berättelsen är en annan. Idag är vi rikare än någonsin tidigare – och trots ett stigande antal miljardärer också jämlikare.
I Superrika och jämlika berättas en ny historia om denna fascinerande historiska utveckling, och en riktning pekas ut för framtiden: Vägen mot jämlikhet handlar inte främst om att beskatta framgångsrika entreprenörer – utan om att tvärtom göra det möjligt för fler att bygga en privat förmögenhet.
Tidigare avsnitt med Daniel om hur svenskar äger fonder utifrån bla inkomst, kön och ålder:
Det här ämnet och boken låter ovanligt politiskt färgat för RT-podden. Läser jag sammanfattningen så råkar den ju stämma nästan på pricken med ekonomisk politik som “blåa partier” förespråkar. Jag hoppas verkligen det finns utrymme för att vara lite kritiska kring vinkling av siffror när ni sitter där i intervjubåset.
Ett par förslag på frågor:
Kollar man på grafen över rikedom över tid så råkar det ju vara så att den tar fart vid avregleringen av kreditmarknaden, haltar lite vid 90-talskrisen, och sen drar iväg till skyarna med bopriserna. Verkar som siffrorna inkluderar bostäder, i så fall vad händer om man tar bort dem?
Har den fattigaste percentilen blivit rikare i samma takt som den rikaste? Varför/varför inte?
Antingen är de för vänster, eller för höger, eller för politiska, eller för opolitiska.
Jag tycker det är intressant med gäster med olika partitillhörighet, erfarenheter, personligheter och preferenser. Även om man själv inte är, gör och tänker exakt som gästen.
Det kan leda till att man lär sig något, eller bättre förstår hur andra tänker.
Sen så måste man inte lyssna, om man ogillar ämnet på avsnittet.
Jag kan också tycka det är intressant. Jag högg mest till på den rätt uppenbara politiska vinkeln på boken som skall diskuteras, vilket jag inte känner riktigt är RT:s område eller styrka.
Men vad vet jag, kanske har de bokat in Sandro Scocco om några veckor i någon slags balanssyfte
Jag skulle gärna vilja höra om han vet mer om hur livet skiljer sig mellan “superrika” och medelsvensson i Sverige.
Det är naturligtvis galen skillnad på saldot mellan Wallenberg och Svensson, men det finns ju inte så mycket man kan göra med pengarna rent privat. Speciellt i Sverige där det inte riktigt ligger i kulturen att ha massa tjänstefolk eller megayachts (är min uppfattning).
Klyftor beskylls ibland för att bero på korruption. Är det hela sanningen?
Min bild är att fri konkurrens leder till ojämlikhet. Alla vill ha den bästa produkten av den bästa leverantören. När marknaden växer till global världshandel så eskalerar ojämlikheten pga att fler vill ha samma sak från samma producent. Ligger det någon sanning i den bilden?
Cervenka beskrev i Girig-Sverige hur riksbankens inflationsdämpande åtgärder främst gynnar människor med stora tillgångar och driver på klyftorna i samhället. Ligger det något i det? Finns det några alternativ?
Max Weber pratade om protestantismens kulturella inverkan på ekonomin. Med snabb global förflyttning och kulturell förändring; finns det några särskilt viktiga kulturella element att försvara för att ekonomin fortsatt ska fungera bra?
Leder ojämlikhet automatiskt till kriminalitet, eller finns det undantag? Eller är det kriminalitet som leder till ojämlikhet? De flesta fattiga blir ju inte kriminella.
Vilka är ekonomihistoriens största tragedier och under?
Hur skulle ekonomin utvecklas för fattiga respektive rika utan fossila bränslen eller med högt beskattad och svårtillgänglig energi? Historiskt verkar energitillgång och BNP/capita korrelera väl. Hur skulle klyftorna påverkas?
Hur kommer välfärden påverkas långsiktigt av fri rörlighet? Global BNP/capita verkar ju ligga lägre än vårt existensminimum.
Beskatta kapitalinkomster, inte förmögenhet. Men är inte förmögenheten precis vad vi beskattar genom ISK? Är ISK ok?
Jag vill inte sluta som Marie Antoinette eller någon i familjen Romanov. Vad kan jag göra?
Piketty menar i Kapitalet i 21 århundradet att BNP-tillväxt bör vara högre än förräntningen på kapital (g>r) för att jämna ut ojämlikhet. Men det som driver själva BNP-tillväxten idag är väl förräntningen på kapital? Är det ens möjligt med en situation där BNP växer men inte förräntning på kapital?
Jag undrar om Daniel läst boken Jämlikhetsanden och vad han i så fall anser om bokens slutsats, dvs att stora skillnader i ekonomi i ett samhälle är dåligt inte bara för de fattiga utan att även rika får betala ett högt pris i form av sämre hälsa och kortare liv?
Det något besvärliga är att han tydligen använder sin professorsstatus när han kommer med så ideologiskt vinklade budskap. Man bör inte ha för vinklade budskap som forskare, särskilt inte om man har någon form av sanningsanspråk.
Annars har jag inget emot att olika personer kommer till tals. Eller att just denna person uttrycker sina åsikter under hatten ”debattör” i stället för professor.
En fråga är hur han menar att jämlikheten har ökat på bostadsmarknaden. Jag skulle säga att bostadsmarknaden är mer ojämlik än vad den någonsin har varit i modern tid. Alla vi som tex har barn som är på väg ut i livet kan se att det finns stora klyftor i möjligheter mellan de med föräldrar som skjuter till pengar till bostad och de som inte har det.
Just inom ekonomisk forskning finns det väl en generell högerbias? Frågan är om det beror på att ekonomerna är höger eller att högern är faktabaserad?
Många kanske inte känner till det men vänstern utvecklade egna ideologiska “vetenskaper” där diktatorer utsåg sig själva som auktoriteter inom bl.a. ekonomisk vetenskap. Det var alltså ideologi förtäckt till vetenskap. Att sätta upp höger mot vänster som om sanningen är mitt emellan blir då en falsk balans.
Men det är väl en bra fråga att ställa Waldenström? Vad hände med vänsterns vetenskapliga arv på ekonomiområdet?
Ekonomisk forskning just är ju ett ämne där det är otroligt svårt att bedriva “faktabaserad” forskning, eftersom du aldrig kan ha en miljö att testa dina teorier i som är fri från extern påverkan. Du kan göra småskaliga experiment på enstaka individer, men aldrig pröva något på samhällsnivå eller jämföra två grupper, länder eller ideologier eftersom det alltid finns skillnader utanför den egna disciplinen som påverkar resultatet. Helt enkelt, man kan skriva många ord om hur bra ens egna teorier är och sedan stå och hävda att du har rätt eftersom de ändå inte går att testa i en klinisk miljö. Så det blir väl högerns motsvarighet till genusvetenskap, typ.
För att bidra till huvudämnet lite kom jag på en till fråga:
I sammansättningen står det att fler ska få möjlighet att äga sitt boende som ett sätt att minska klyftorna. Thatcher sa precis samma sak, sen sålde hon ut allmännyttan och tog bort subventioner för hyresbostäder, vilket leder till att Storbritanniens bostadssituation har enorma klyftor idag. Hur ska man genomföra din tes, utan att gå i samma fälla (och få samma resultat som) Thatcher?
En av socialismens grundpelare är att tysta varje åsikt man inte gillar. Nyttjas flitigt av alla kommunistiska regimer. Trist att det tillåts även här på rikatillsammans. Citera en nobellpristagare i ekonomi är alltså inte tillåtet?
Det märks av i tråden. Högintressant intervju med en akademisk meriterad forskare? Som dessutom driver en agenda snarlik rikatillsammans, att den bästa vägen framåt är för alla att bygga upp förmögenhet. Nää, är det lämpligt verkligen? Vi behöver nog intervjua tyckonom Scocco också då.
Nog säkrast att inte intervjua Daniel Waldenström trots allt. Han är förmodligen inte socialist, och kan ju komma att säga något kränkande, med data som uppbackning.
