Varför skulle man göra det? “Men om vi bara inte räknar med det som vanligt folk äger så äger de rika allt! Orättvist!”
Vad händer om man räknar bort allt aktie/värdepappersägande är i så fall en lika relevant frågeställning, så ställ den med.
För att bostädernas prisuppgång är så starkt knuten till tillgången på billiga lån och en ohämmad prisbubbla, att det snedvrider statistiken när varenda kotte måste skuldsätta sig upp över öronen för att ha någonstans att bo.
Om tesen är att “över de senaste 120 åren har Sveriges rikedomsklyftor minskat” så tycker jag man också borde kolla utan icke likvdida tillgångar som bostäder, som man ändå inte kan likvidera för det finns inga motsvarande hyresbostäder att flytta till. På samma sätt som jag tycker pensionstillgångar inte heller behöver blandas in.
Skulle han visa att medelsvenskens rikedom i pengar i värdepapper och pengar på banken gått upp i samma eller bättre takt än den rikaste percentilen så skulle jag köpa hans tes. Men just nu så döljer det datat sig bakom bostadsmarknaden, som jag hoppas de flesta håller med om att den inte utvecklats på ett sunt sätt de senaste 30 åren.
Blir man rik för att man äger sin bostad men måste äta havregrynsgröt för att behålla den?
1 gillning
Blir man rik om man käkar havregrynsgröt i 20 år för att göra fire? Många inom vänstern tycker nog det. De är avundsjuka på resultatet, men vill inte göra jobbet. Det här blir lite samma sak. Många av de verkligt rikas tillgångar är också till stor del icke-likvida, och ursprungligen lånefinansierade. Ska de inte heller räknas då?
En rimligare fråga är väl i så fall vad, och varför, som bör räknas med när man tittar på förmögenhet och förmögenhetsutveckling. Motivera varför han räknar som han gör, istället för att fråga vad som händer om man lite godtyckligt utelämnar data.
(Om vi räknar bort värdet i bostäder måste f ö svensk medelklass vara lååååångt mycket fattigare än “de fattiga”. Många, antagligen de flesta, kommer i det läget hamna i negativ förmögenhet.)
1 gillning
Absolut, men jag tyckte det kanske var underförstått att bostäder är en sådan sak som man brukar redovisa med/utan, men här gjordes inte det. Har inte läst boken, så det kanske står där.
Jag utgår för övrigt att det är bostädernas netto-värde dvs värde minus lån som avses. Väldigt få personer har nog en belåning på bostaden som överskrider dess värde.
Jag håller med om det du skrev innan:
Men jag har alltid sett det som att Rikatillsammans bild av det var att bygga kapital i värdepapper och inte låsa upp pengarna i bostaden, vilket jag tycker mig minnas flera gamla poddavsnitt om att det är dåligt att göra. Så därför blir det ju extra intressant med en gäst som eventuellt tycker att pengar låsta i bostäder är ett mått på välstånd.
Jag är väl medveten om hur data kan användas för att visa precis vad man vill, så därför efterlyser jag fler skärningar på datat som lätt borde kunna göras för att stärka tesen. Jag är genuint nyfiken på svaret, och hoppas det finns tid för mina frågor i podden.
1 gillning
Vore kul om ni också intervjuade Erik Bengtsson, som också är forskare och som tecknar en annan bild.
Och ännu roligare om ni ber dem kommentera varandras böcker. Jag har läst båda och tycker det är värt att ta till sig båda böckerna och fundera över vad de ger för sammanlagd bild.
10 gillningar
Yes!! Det vore ju superintressant 
Jamen på riktigt, såg alla få avsnitten av Teodorescu och Suhonen som var riktigt bra. Fast det kommer att bli svårt att hålla politiken utanför då tror jag, för hur kan man diskutera nationalekonomi utan politik 
1 gillning
Jag tror på det senare!
2 gillningar
Nja, jag kan hålla med om att forskning har sina utmaningar. Men det finns många ekonomiska scenarion där fakta, t ex statistik, överbevisar ideologierna. Åt båda hållen.
Klassiskt exempel: högre skattesatser ger mer skatt till staten i absoluta tal - en populär myt som används när röda politiker vill höja skatten på t ex arbete. I själva verket blir det mindre skatt.
Omvänt vill gärna blåa politiker hävda sänkt skatt alltid är lösningen - vilket självklart inte heller är sant.
2 gillningar
Institutet för Näringslivsforskning grundades av arbetsgivarföreningar och idag utses styrelsen av Svenskt Näringsliv. Finansiering sker i huvudsak via Svenskt Näringsliv och andra arbetsgivare/branschorganisationer.
Om Daniel Waldenström skulle vilja skapa trovärdighet kring sin forskning, varför forskar han då inte hos en oberoende aktör? Nu framstår ju hans forskning som lika trovärdig som forskning om rökning utförd på valfritt forskningsinstitut som är knutet till tobaksindustrin. Det är naivt att tro att finansieringen inte påverkar resultatet av den forskning som produceras.
2 gillningar
Jag lyssnade på när han var hos EFN. En tanke kan ju vara att kolla in den och försöks täcka andra områden så det inte blir kaka på kaka (ränta på ränta?).
Väldigt konstigt uttryck, kaka på kaka är väl det optimala? 
3 gillningar
Sidospår, men man får ändå hoppas att de flesta forskare inte ändrar och fuskar med resultaten baserat på finansiär. Däremot är det ju så att finansiären i högsta grad bestämmer vilka forskningsfrågor som man är intresserad av att finansiera. I tobaksbolagens fall skulle man alltså ge pengar till forskning som handlar typ om ”rökningens hälsofördelar”. Det finns säkert någon fördel att gräva fram som inte är en lögn, tex att man lättare håller vikten som rökare, eller liknande.
2 gillningar
”Studien konstaterar att de som röker tre paket eller mer per dag löper upp till 90% lägre risk att drabbas av ett antal åldersrelaterade sjukdomar, jämfört med icke-rökare”
1 gillning
Jag hade gärna hört vad Waldenström tänker om hur inkomsterna för olika percentiler utvecklats sedan 90 talet?
Om vi tror att utvecklingen fortsätter som den gjort det kan bli ett problem när den rikaste procenten drar ifrån ännu mer?
Och sist kopplat till ovan resonemang finns det några fördelar eller nackdelar med stor ojämlikhet (förmögenhetsfördelning) i ett samhälle?
- hela rapporten där bilden är tagen finns här
6 gillningar
Ville bara säga tack för alla frågor. Vi spelar in imorgon och jag ska se vad vi får med. 
Låter som vatt vi ska bjuda in honom till en live-AMA också. Vore det intressant?
2 gillningar
Givetvis för sent att skriva frågor, men efter att ha läst boken tycker jag att det är direkt provocerande att Waldenström lyfter fram bostadsägande som ett mer riskfritt och säkert sparande jämfört med fondsparande utan att i en enda mening göra en kommentar om betydelsen av var fastigheten är belägen. Känns fruktansvärt obegåvat att göra en sådan generell slutsats.
Du får gärna utveckla det, i snitt har väl fastigheterna ökat överallt även om de ökat mer / mindre på enskilda ställen. Men det tänker jag ju är underförstått.
1 gillning
Köpte du ett hus i Norrlands inland för 40 år sedan har du förlorat pengar. Köpte du ett hus i t.ex. Umeå för 40 år sedan för 1 MSEK är det idag värt ca 6 MSEk, dvs en årlig värdeökning på ca 4,5-5%.
Vågar hävda att räknar vi bort våra tre storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö så är värdeökningen på resterande fastigheter inte lika hög som aktieindex motsvarande period.
Problemet i boken är att likställa en placering i en indexfond med att köpa sin bostad och hävda att det är en bättre investering utan att nämna betydelsen av läget och tillhörande risker.
Irriterande att man inte i boken lyfter fram bakgrunden till våra skenande bostadspriser i vissa regioner (osund ränta, ränteavdrag, perioder av extrem inflation etc) och tror att priserna kommer att fortsätta att öka på samma sätt.
Vad händer den dag när politikerna exempelvis inser att ränteavdraget bör trappas ner då du köpt en lägenhet med 85% belåning för 10 MSEK i Stockholm?
Fast studierna som refereras till är ju inte bara för Sverige - dvs. att det verkar ju vara generellt för olika marknader. Vi kommer ju in på det med Henning i detta avsnittet också:
Men jag funderar på en uppföljning, så hjälp mig formulera frågorna så tar jag upp dem med Daniel. 
Ett inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: 412. Superrika och jämlika: hur kapital och ägande lyfter alla | Med professor Daniel Waldenström