16 privatekonomiska prepping tips – Del 2 av 2.

Idag avslutar vi förra veckans påbörjade artiklar om 16 tips för att göra privatekonomin mer robust och stabil. Fokus idag ligger till stor del på värdena bortom själva pengarna såsom att vara schysst mot de efterlevande, öka sitt humankapital, ha koll på viktiga papper, jobba på relationen med sin partner, satsa på hälsan men vi tar även upp saker som att ha sin investeringar likvida (ej nödvändigtvis i likvider) och minska sin skuldsättning.

Jag vill även passa på att ära den som äras bör. Förra veckans och dagen artikel är inspirerad av en artikel som bloggrannen Lars Wilderäng gjorde tidigare i år. Vi har byggt vidare på hans lista och lagt till våra egna punkter. Kombinerar vi punkterna från förra veckan ser den kompletta listan ut som följer:

1. Ha konto och pengar på flera banker
2. Betala dina räkningar direkt (inte lägg in, betala)
3. Ha kontanter i reserv
4. Ha utländsk valuta antingen fysiskt eller digitalt
5. Gör dig oumbärlig på jobbet
6. Minimera de passiva utgifterna
7. Ha en buffert i form av bufferthinken
8. Diversifiera arbetsgivare/bransch i hushållet
9. Minska skuldsättningen
10. Planera för billöshet
11. Avtal, dokument och övrig info
12. Var schysst mot efterlevande
13. Ha likvida tillgångar (inte nödvändigtvis likvider)
14. Jobba på relationen med din partner
15. Öka ditt humankapital
16. Håll dig frisk och satsa på hälsan

Jag blir väldigt nyfiken på din åsikt och uppfattning om listan. Tycker du att vi har missat något? Överdrivit betydelsen av något annat? Kommentera gärna. Det skulle nämligen vara kul att göra en uppdaterad variant på det här om något framåt. Kommentera gärna! ?

Jag vill även passa på att tacka för förra veckans engagemang, framförallt kring betalkortet Revolut men även Klarna. Jag skulle aldrig gissat i förväg att det skulle skapa så mycket känslor – eller att jag inte var ensam i mitt ibland frustrerande förhållande till Klarna (som jag egentligen tycker är bra på många sätt). Tack även för alla tipsen om kreditkort. Jag har planerat in ett alldeles försenat ”Bästa kreditkorten”-avsnitt om ca 3 veckor och då kommer vi gå genom era tips.

I nästa veckas avsnitt kommer vi att recensera den amerikanske författaren Ramit Sethis uppdaterade bok ”I will teach you to be rich”. När vi läste boken för första gången för 10 år sedan så var det en av få böcker som redan då pratade om indexfonder. I mångt och mycket har han samma tankar precis som vi, även om han är mycket modigare än vad jag någonsin kommer att vara. Men, det kommer vi ta upp mer om i nästa veckas avsnitt. Om du vill så kan du gärna läsa med. Boken är läsvärd även om vissa delar inte rör oss i Sverige, men det är något man får ta med alla amerikanska böcker om privatekonomi.

Tack än en gång för allt engagemang och jag ser fram emot att läsa dina kommentarer till veckans lista med tips!
Jan och Caroline

Transkribering av dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Avsnitt 113

Jan: Idag är det dags för avsnitt 113 och detta är ju en fortsättning på förra veckans avsnitt. För den som kommer in ny, hur skulle du sammanfatta förra avsnittet?

Caroline: Jag är sämst på sammanfattningar, Jan. Men hur man kan förbereda sin privatekonomi för om det skulle hända någonting, är det en ok sammanfattning?

Jan: Absolut. Att det handlar om hur man gör sin ekonomi uthållig och robust. Då pratar vi för en gångs skull inte så mycket om investeringar, för det pratar vi alltid om i vanliga fall. Detta handlar mer om hushållsekonomi. Dagens avsnitt är då helt enkelt en fortsättning på förra veckans avsnitt. Det bygger på bloggrannen Cornucopias lista, som han gjorde 21:a mars, där han kom med 10 tips. Sedan har jag gått och klurat på den här och tyckt att den var skitbra, men det var vissa saker jag inte höll med om. Jag tyckte också att det saknades några tips, som jag har lagt till. Istället för hans 10 blev det 16. I förra avsnittet gick vi igenom de första 8 och idag tänkte jag att vi går igenom de sista 8.

Caroline: Man blir nyfiken på vilka tips du inte höll med om riktigt, men du kanske kan ta det sedan.

Jan: Jamen, det kommer. Ett av de jag inte höll med var ju det här att man skulle göra sig oumbärlig på jobbet, så att man inte kan få sparken. Att arbetsgivare har rätt att undanta människor från LAS. Men om man är ovärderlig på jobbet, då blir man fast i den positionen. Man kan inte göra karriär då. Vem ska då göra de uppgifterna om man är oumbärlig? Så det var till exempel en av de jag inte höll med om riktigt. Annars håller jag med om det mesta. Så detta är helt enkelt 16 tips för att ha en mer uthållig privatekonomi, så att man kan hantera vissa scenarion. Det pratade vi också om i förra avsnittet, att detta är inga zombie-apokalyps-scenarion, att världen kommer gå under.

Detta handlar om ganska vanliga scenarion, som att inte komma åt BankID, för att internet-uppkopplingen inte funkar. Eller att banken har IT-problem. Egentligen är saker som faktiskt har hänt under de senaste 10-15 åren. Så det är tips för att förenkla livet. Jag vill också säga det som jag sa i förra avsnittet, att jag hatar egentligen list-avsnitt, eller listor med typ tre tips för en platt mage till förra sommaren. Funkar tips-listor för någon?

Antingen är de på så låg nivå att alla känner till dem, eller så är de omöjliga att göra, för då ska man gå upp halv fem på morgonen och göra en timmes yoga, sedan ska man göra en timmes meditation och äta vegetarisk shake. Det är ingen som gör det. Mitt tips här är att se det som en inspiration. Gör man en av grejerna på den här listan, så har man gjort mer än vad de flesta gör. Sedan kan man kanske komma tillbaka till ett avsnitt i framtiden.

16 privatekonomiska prepping-tips

Jan: Det är precis som vanligt – avsnittet är inte sponsrat, men vi kan ibland nämna sponsrade länkar. Då säger vi det och så är länken i anslutning till avsnittet. Det är så vi finansierar bloggen och det kostar dig ingenting. Det är också viktigt att säga att innehållet och det vi pratar om, det ska inte ses som finansiell rådgivning. Det är allmän information. Det ska heller inte uppfattas som finansiell rådgivning. Sedan naturligtvis att bara för att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Framtiden innehåller alltid en osäkerhet. Detta bygger ofta på information som vi har sammanställt, som vi bedömer tillförlitlig, men vi kan inte ge några garantier.

Jan: Förra veckans tips var att ha konton på flera banker – att inte vara begränsad till en bank, att betala räkningarna direkt när de kommer och inte bara på förfallodatum utan redan idag. Det var att ha kontanter i reserv, lite i plånboken, hemma eller i bilen, om inte kortet skulle funka. Att sprida och ha lite utländsk valuta, till exempel dollar eller euro är ju mest relevant för oss här. Sedan var det det här att göra sig oumbärlig på jobbet.

Nummer sex, minimera de passiva utgifterna, så att du kan minska omställningstiden. De passiva utgifterna är för många de här fasta kostnaderna som man har. Sedan pratade vi om det här med buffert och bufferthinken. Och slutligen att diversifiera arbetsgivarna i hushållet, att man kanske inte behöver jobba på samma företag eller i samma bransch. Det var förra veckans tips och då ska vi ta tips nummer nio.

Sammanfattning av förra veckans tips

Caroline: Varför har du Göran Persson citat här?

Den som är satt i skuld är icke fri.

Jan: Jag såg faktiskt ett mycket bättre citat för ett tag sedan. Att den som är satt i skuld är grek. Det tyckte jag var väldigt roligt. Nej, men skämt åsido, det är inte Göran Perssons citat från börjat, men jag tror att det var han som gjorde det berömt. Frågan är om det inte finns en bok med den titeln, faktiskt. Men om jag ska motivera så tänker jag så här att det finns en klassisk företagsregel som heter ”utan skulder kan man inte gå i konkurs”.

Caroline: Stämmer det? Det bara var någonting som slog mig där, inte genomtänkt överhuvudtaget, men om har ett företag… Som han som sålde glitter, send glitter to your enemies, han fick så stor förfrågan.

Jan: Du får berätta vad det var, det var en australiensare som hade som affärsidé att man skickade hem ett kuvert med sådant här glitter som sätter sig överallt till sin fiende.

Caroline: Ja, svårt att få bort även i duschen. Då skickar man det till sin fiende, som får det på sig, och då vet alla.

Jan: Och så var det någon amerikansk tidning som skrev om detta på nätet, och så fick han så sjukt mycket beställningar. Han gick inte i konkurs, men han fick tacka nej och han tyckte inte att det var kul längre. Så han lade ner eller sålde företaget. Konkurs är om driver ett företag eller privatperson, man kan gå i personlig konkurs också, så handlar det om att du är skyldig folk pengar. Och de andra människorna får inte betalt, så de ansöker om konkurs, så de sätter dig i konkurs. Ofta i Sverige tror jag att det är Skatteverket som sätter företag i konkurs, för att de inte betalar sina skatteskulder. Så om du inte är skyldig någon pengar, så kan du inte gå i konkurs.

Caroline: Det är så sjukt bra att få den här undervisningen, i samband med att man ville höra hur man själv ska minska sin skuldsättning.

Jan: Ja, precis. Och då tänker jag så här att det är alltid skulder och framför allt de höga räntorna, eller räntorna som hänger ihop med skulderna, som tvingar en till dåliga beslut. Jag har varit med om detta i företag många gånger, att man till exempel inte har haft likviditet, eftersom man inte har haft pengar på kontot i företaget när man var tvungen att betala sina räkningar. Så vet man att det kommer in pengar om 30 dagar, men fakturorna förfaller om 10 dagar, då måste vi sälja fakturorna. Men då får vi bara 98% av pengarna för fakturan, men vi får det idag.

Tips 9. Minska skuldsättningen

Jan: Man ser det i Lyxfällan också, att om man har skulder så får man dåliga lån, dåliga lån har högre räntor, som gör att man får en sämre ekonomisk situation. Så det är det som man menar med att den som är satt i skuld inte är fri. För man är hela tiden ansvarig mot någon annan, eller någon annan kan ställa krav. Sedan tänker jag också att detta med skuldsättning är en risk om till exempel inflationen, och därmed räntorna, drar iväg. Det pratar man mycket om nu. Vi har låga räntor, men vad händer om räntan går upp till 3-4%? Som borde vara normal ränta. Vad händer om den går upp till 7%?

Om man bara tar det från ett riskperspektiv så vill man inte ha några skulder. Men samtidigt har man det som vi pratade om… alternativkostnaden. Att om jag betalar ett lån idag, om jag tar till exempel en hundralapp och jag betalar mitt lån som har 1,5% ränta, då tjänar jag bara 1,50. Alltså jag slipper betala 1,50 nästa år. Men hade jag placerat långsiktigt i aktier kanske jag hade fått 8%. Detta har vi pratat mycket om i andra avsnitt, i det här avsnittet som heter ”Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna?”. Jag brukar säga att en bra balans här är att amortera kanske 1-2% om året. Att följa det här amorteringskravet. Vill man läsa, lyssna eller titta på det så är det avsnitt 102 och 108.

Hitta din rätta balans mellan belåning och amortering

En klassiker, att minska risken här, förutom då att amortera, det är att binda de här räntorna. Jag har varit med i många situationer, både vi har gjort det med vårt bolån, och jag har varit med i flera företag som har lånat pengar, att man har delat upp lånet i tre delar. Att man har bundit ett på fem år, en tredjedel på tre år och en tredjedel rörligt. Eller till exempel 30-30-40. Du ser väldigt frågande ut?

Caroline: Jag zonade ut en stund där, sedan kom jag tillbaka och tänkte: ”Vad är det vi snackar om egentligen?” Man ska bara minska sin skuldsättning. Kan vi bara stanna vid det, att man minskar sin skuldsättning genom att av sina lån? Man ska absolut inte ha kreditkortslån eller så?

Jan: Men det är inte så svartvitt och det är det jag försöker säga. Man bör amortera, men man behöver inte amortera mer än 1-2% om året, om man kan investera de pengarna istället. Det är mycket smartare. Så man kan inte bara säga åt folk att amortera och skita i allt annat. Då blir det den där tre-tips-listan i Expressen. Jag har i alla fall lite mer att säga om att minska skuldsättningen, så jag tänker ta min sista grej här.

Ett tips som vi fick från Henrik Tell, som är finansiell rådgivare, han berättade också om till exempel att leka i sin ekonomi, som att man har en ränta på 5%, när räntan kanske egentligen bara är 1,5%. Då använder man de resterande 3,5% till en högre ränta till att antingen extra-amortera eller investera. För på det sättet ökar då räntan till 5%, då kommer man inte märka någon skillnad i sin ekonomi. Det tyckte jag var ett ganska smart tips.

Tips 10. Planera för billöshet

Bilen innebär jämte boendet de absolut största utgifterna i en privatekonomi.

Jan: Då tänker jag så här att bil är den största kostnaden som de flesta har. Oftast är den ganska enkel att göra av sig med i normala tider, men i en kris när många har kris samtidigt kan det bli tufft att sälja bilen på Blocket eller att få ett schysst pris för inbyte eller så.

Caroline: Jag tänker att det är säkert en del som sitter och tänker att de aldrig skulle kunna klara sig utan bilen. Så kan det vara, att man behöver den för att åka till jobbet och så.

Jan: Precis. Saken är ju den att det handlar om att balansera. När vi flyttade var ett av våra krav att vi ville ha allt inom 1000 meter. Vi vill ha barnavårdscentral, Ica, skola och allt sådant inom 1000 meter. Egentligen är det så att vi skulle klara allt på gångavstånd, för vi bor ganska centralt. Men å andra sidan har vi fått betala en premie för det, minst 2-3 miljoner extra i huskostnader. Vi hade kunnat valt ett billigt boende ute på landet, men då kanske vi hade behövt två bilar och alla kostnader det innebär. Det är en balans mellan boende och behov av bil. Men där tänker jag också att är bilen betald, som den tyvärr inte är för de flesta, så kan man bara ställa av den. Då har man inga kostnader.

Jag vet inte riktigt hur det går till när man ställer av en bil. Men man jag tror att man kontaktar en myndighet, typ bilregistret eller transportstyrelsen, så säger man att man inte ska använda sin bil och att den inte kommer vara ute i trafik. Då slipper man betala skatter, försäkring och alla de grejerna. Värdeminskning kommer du fortfarande ha.

De som äger elbil… Det är många nu som tänker på det där att det är billigt med el – mycket billigare än bensin – men där tänker jag också att på skatten. När vi inte tar ut skatt på bensin kommer vi ta ut skatt på el. Man får räkna med att även en elbil kan innebära vissa kostnader.

Tips 11. Avtal, dokument och övrig info

Ha bra ordning på dina viktiga papper såsom avtal, dokument och kontaktuppgifter.

Jan: Detta har vi haft nytta av flera gånger, framförallt på resor. Här handlar det om att idag kan man ta kort med mobiltelefonen, alltså ta bilder. Fotografera alla viktiga papper och dokument, alltså typ passet, körkort, försäkringar. Ha allting digitalt. Att ha det i sin mejl eller Dropbox eller Google Drive eller iCloud. Vad man nu använder. Så att man kommer åt det.

Detta har jag varit med om när jag var utomlands och inte hade med mig mitt körkort, då kunde jag åtminstone ta fram det digitalt. Blir du av med passet så är det bättre att ha en digital kopia på passet än att inte ha passet alls. Så tänker jag kring det. Sedan, på samma sätt, då tvärtom, att ha utskrivna kopior på dina viktigaste digitala dokument. Om du till exempel bara har ditt försäkringsbevis digitalt, då kan det vara bra att också ha det utskrivet på papper.

Faktiskt, någonting att spara, det var när vi hade Pontus Kopparberg här i avsnitt 106-107, som hade jobbat i mäklarbranschen hela sitt liv. Då sa han också att om du säljer en bostadsrätt eller en villa, och har alla dina dokument på alla renoveringar, allt du har gjort i huset, så höjer det värdet på bostaden vid försäljning. Så det är också en sjukt smart grej att göra. Detta hade jag kunnat prata hur mycket som helst om. Jag älskar att ha ordning på papper. Jag är värdelös på papper i fysisk form, men digitalt har jag alla papper och kvitton och sådant, sedan flera år tillbaka. Det finns jättebra appar. Jag gillar en app som heter ”Scanner Pro”.

Caroline: Ja, den använder vi mycket. Men jag tänker också på det att jag som inte visste förut, att om ditt hus brinner ner och alla dina prylar försvinner, då får man inte ut så mycket från försäkringsbolaget om man inte har kvitton på grejerna som man har köpt. Så allt som är lite dyrare, de kvittona scannar vi också.

Jan: Ja, försäkringsbolaget vill ju ha kvitto på allt man har köpt, annars kan man säga att soffan kostade 53,000. Man måste ju ha kvitto för att styrka det. Nu vet jag inte ens om det finns soffor för 53,000… Så det är det viktiga: skriv ut det som är digitalt och ha det i en pärm, och scanna det som är på papper.

Tips 12. Var schysst mot dina efterlevande

Dödsfall har en enormt stor påverkan redan innan man måste bli detektiv.

Jan: Jag har ju varit med om när min pappa dog, när jag var 13. Jag minns att mamma fick leta efter en massa papper. Pappa hade en pärm med papper, men de är ju aldrig kompletta, om det ens finns en sådan pärm. När du och jag har pratat om testamente till exempel, så är det jättemånga som säger att de inte vill skriva sitt testamente, för att då är det som att de skriver under sin egen dödsdom ungefär.

Caroline: Ja, det kan jag känna. Har inte lust att fundera på efterlivet. Men är det inte intressant att det brukar vara en person i ett hushåll som har koll på alla grejerna, för det mesta. Den andra har inte det. Men det är inget konstigt egentligen, för den positionen kan egentligen bara has av en person, eller att man alternerar. För vi har alternerat vem som betalar räkningar, ett tag, men det behöver vara en person som tar fullt ansvar. Om det är delat ansvar kanske vissa räkningar hamnar mellan stolarna, eller att man inte riktigt har koll på papperna.

Jan: Jag personligen tror inte på delat ansvar. I styrelser som jag arbetar så har vi kallat detta för ”Östersjöproblematiken” – alla ansvarar för Östersjön, och där med är ingen ansvarig. Utan det behöver vara en part. Sedan behöver den parten, och här är jag inte så himla duktig, inkludera de andra i det som har gjorts. Som att inkludera dig att nu har vi gjort de där grejerna.

Att ha bra ordning på papperna det var ju förra tipset. Då tänker jag också till exempel på det här med livförsäkring, som vi pratade om i tips sju, och testamente. Jag tror på att om jag skulle dö, så kommer det vara så stor förändring i ditt och tjejernas liv. Att då börja sitta och leta efter försäkringspapper… det är inte att du vill sitta och ringa runt till tio försäkringsbolag. Då tänker jag att det är schysst att vi har pärmen med viktiga papper, och där har vi försäkringssammanställningen. Vi har det digitalt. Då kan man bara gå in där och kolla vilka bolag som behöver kontaktas. Sedan är det färdigt, eller man kan be någon om hjälp. Det känns som att du är så utzonad idag?

Gör det enkelt med smidiga appar för lösenord

Caroline: Nej, jag är inte utzonad, jag tänker mer på att det finns en annan grej där, att har man det digitalt så måste man på något sätt dela ett lösenord med den andra. Man kan inte bara ha saker digitalt och sedan är det svårt att komma åt det.

Jan: Där använder ju vi LastPass. Det gillar jag jättemycket. Det är en app. Man loggar in på ett ställe och därifrån hämtar man alla sina andra lösenord. Det funkar iPhone, i webbläsaren och så. Fördelen är att om någon frågar mig vad jag har för lösenord till Gmail – ingen aning. Inläggning till Nordnet? Ingen aning. Det enda jag vet är mitt lösenord till LastPass och sedan finns alla lösenord där.

Om det blir en dataläcka att Nordnet blir hackat och alla lösenorden kommer ut, då är det bara lösenordet till Nordnet som har gått förlorat. Det är inte samma lösenord vi har på Avanza och alla andra ställen. Det jag tycker är coolt med LastPass det är att de har en sådan här funktion där jag har lagt till dig som nöd-kontakt. Och då kan du ansöka, närsomhelst, om tillgång till mitt konto. Om jag inte tackar nej till det, så kommer du få det om 14 dagar. På det sättet funkar det i den situationen; om jag skulle gå bort, så får du tillgång till alla mina lösenord. Sedan är det ganska smart, för vi har även skrivit ut det lösenordet och lagt det i bankfacket, så man kan åka dit.

Caroline: Jag inser att jag inte har koll på vart bankfacket ligger, men vi får ta det sedan. Jag hade säkert hittat det.

Jan: Ibland är det så roligt när vi gör de här podd-avsnitten, för när vi sitter här och pratar så kommer vi på grejer vi inte har pratat om. Och om vi inte har pratat om det, som är lite nördiga på det här, så är väl sannolikheten att vi inte är ensamma. Eller, så är vi bara ensamma i världen och alla andra har pratat om det här. Så det var LastPass. Vi har inte ens någon sponsrad länk till det. Det finns också andra sådana tjänster, men vi gillar LastPass.

I den här pärmen tänker jag också att man ska ha sammanställning… Förutom då på viktiga papper, försäkringar och testamente, så tänker jag att man ska ha en sammanställning av sina tillgångar. Skulder kommer alltid någon annan ha koll på åt dig. Men tillgångarna. Särskilt om man har lite sådana här övriga tillgångar, alternativa. Alltså, om man har Trine till exempel eller guld någonstans. Alltså, sådant som inte dyker upp i svenska register, på ett enkelt sätt. Så det vill man också ha en sammanställning på.

Vita Arkivet / Livsarkivet

Jan: Näst sist, så tror jag också att det finns ett Fonus-dokument. Jag gillar ju Fonus, begravningsbyrån. De har det som kallas för Vita Arkivet, som jag ska prata om strax, men framför allt tycker jag att de har världens bästa slogan: ”Vi finns här om du behöver oss”. Skönt att det är valbart, om man ska dö eller inte. Sedan har jag sett att de har börjat ändra på det de senaste åren, och skrivit när du behöver oss, men jag tyckte att det var roligt när de skrev om.

Skitsamma, de har i alla fall något som kallas för Vita Arkivet, både som digital tjänst eller som papper. Detta papper kan man då fylla i och det är schysst mot de som är efterlevande. Där står det hur man vill ha sin begravning, hur man vill att klädseln ska vara, den här musiken vill jag ska spelas, ska det vara kremering eller jordfäste, ska det vara ceremoni, och så vidare. Det är typ 50 frågor. Man kan även ta det i pappersform. Jag lägger ut en länk till det.

Uppdatering 190813: Läsaren Håkan rekommenderade tjänsten ”Livsarkivet” som är liknande men inte är knutet till ett företag som Fonus utan tillhör Sveriges begravningsbyråers förbund. Jag har inte testat själv, men det är ett alternativ.

Apropå det här att det finns grejer vi inte har pratat om, så vet jag inte hur du skulle vilja ha det. För vi har inte riktigt pratat om det.

Caroline: Nej, men jag har sagt det någon gång, när vi kom hem från Ica och skulle öppna dörren, då sa jag: ”Jag vill förresten bli kremerad.” Och så vill jag att två olika läkare ska dödförklara mig. Tänk vilken mardröm när man ligger där och ska skjutsas in i spisen, om man inte är död. Jag vill inte ge folk några visuella bilder, men för mig kändes det skönt om två olika verkligen kunde säkerställa att jag inte bara var inne i något superkoma. Jag får väl skriva in i Vita Arkivet hur det ska vara.

Jan: Detta är också schysst, för då slipper den andra fatta en massa beslut. Det är ett engångsjobb, det är färdigt. Återigen, inget samarbete med Fonus. Finns det någon annan sådan tjänst? Jag tror att det skulle finnas någon digital tjänst… Det var någon start-up som skulle göra det. Om det är någon av er som läser som vet, kan ni inte skriva en kommentar om det? En tjänst som gör allt sådant här. Då kan man idag också skriva om man vill att Facebook-sidan ska tas bort eller om det ska bli en minnessida, och så vidare.

Registrera dig i donationsregistret med BankID

Jan: Sista punkten här är gällande att vara schysst mot sina efterlevande, är att uppdatera sina uppgifter i donationsregistret. Där kommer en åsikt. Oavsett om du tackar ja eller tackar nej – ta ett beslut. Man kan tacka nej till att bli organdonator. Jag vet inte, där har vi nog olika åsikt. Jag är så här, jag är död, ta vad ni vill. Kan ni rädda livet på någon så är det väl skitbra.

Caroline: Ja, jag kan också tänka mig det. Men då får det vara två olika läkare som fastställer att jag är hjärndöd då eller vad det är för någonting.

Jan: Igår så åkte jag med en taxi-chaffis, som hade fått nya njurar här i Malmö. Han var helt supertacksam för det. Så, det tycker jag att man ska göra. Det kan vara en grej man gör när man lyssnar. Allt går att göra digitalt med BankID, så man loggar in med sitt BankID, så är det färdigt.

Tips 13. Likvida tillgångar

I en kris är ofta likviditeten det som tar slut först. Inte ovanligt att det är svårt att avyttra tillgångar.

Jan: Detta är ungefär lite som kontant-grejen, fast vi tittar på sparandet och investeringarna. Här skulle jag säga så här att frågan att ställa sig är: ”Kommer jag kunna sälja mina tillgångar i en kris?” Till exempel, under finanskrisen 2008 gick inte det, då var det svårt att sälja aktier, fonder, strukturerade produkter… Alltså, Riksbanken kunde inte ens sälja svenska kronor för att få dollar. Det var ingen i hela världen som ville ha svenska kronor. Det var det Eric berättade i ett avsnitt, att svenska Riksbanken var tvungen att sälja delar av vårt guld, för att få US-dollar. Då var guld super-likvitt; det går alltid att sälja och få någonting annat för det.

Men om vi tar Trine till exempel… Jag älskar ju Trine, där man finansierar solceller. Det är klimatsmart. Vem ska köpa mina Trine-andelar? Det är ingen som köper dem ens idag, och då är det inte ens kris. Utan jag måste vänta mina två år tills projektet har löpt ut. Det är det som är ett stort problem med många alternativa investeringar, som Tessin och Savelend.

Så det är viktigt att man utvärderar sin portfölj även ur det perspektivet, om det är en likvid tillgång eller inte. Och då kan man säga att ju större aktier, ju större fonder, desto enklare att likvidera. Men små, udda aktier… ingen hit. Bra, sedan tänker jag också på stora tillgångar som man ofta har. Materiella tillgångar, som sommarstuga, bil, båt. Det kan bli omöjligt att sälja. Det har jag sett i flera kommentarstrådar och så, att folk har försökt sälja, men det går inte i vissa perioder. Inte bara i kris, utan även i vanliga perioder.

Det kunde man också se i Lyxfällan. Om man har köpt en stereo och så hamnar man i en kris och då får man tillbaka en tiondel när man ska sälja den. Det var det vi pratade om innan också, att det är dyrt att ha mycket skulder. För du måste sälja en bil till vrakpris. Lyxfällan är ett fantastiskt tv-program att titta på, om man vill se det där, hur även kloka ekonomiska beslut i den situationen är dåliga ekonomiskt.

Tips 14. Jobba på relationen

De flesta skilsmässor är onödiga och de är oftast en privatekonomisk katastrof.

Jan: Vill man verkligen skydda sig mot den största privatekonomiska katastrofen, då ska man jobba på sitt förhållande.

Caroline: Då tänker folk att det behöver man väl inte. Är man förälskad eller gillar man varandra så gillar man varandra, men så enkelt är det inte. Det är så mycket som kan komma vägen för det där, ens relation. Om man är tillsammans flera år… man kanske till och med har barn och så, oavsett så är man upptagen i livet. Man hinner kanske inte prata så mycket som man borde. Vi har ju till och med få lägga in ”middag i månaden”, för att vi ska hinna snacka ordentligt. Det är vårt sätt att jobba på relationen. Vi har andra grejer också. Förr eller senare kommer det saker som förstör. Det låter lite hemskt, men så är det.

Jan: Som någon listade ut, så går man kanske inte till en parterapeut det första man gör. Men efter att vi gick där för något år sedan, när vi hade en kris, så var det bra. Jag tror att man ofta går dit för sent. Jag rekommenderar verkligen att lyssna på avsnitt 111. Det var roligt det Tommy sa också, att ofta är det så att mannen är negativ när de först kommer dit, men efter ett samtal så brukar det vara bra.

Caroline: Ja, han menade det att mannen tror ofta att han ska få skulden för allting. Men det händer inte hos parterapeuter.

Jan: Inte hos en duktig parterapeut, i alla fall. Detta hänger ihop med många av de andra riskerna. Säg att man skiljer sig, så måste man sälja huset, och så är huset överbelånat. Det kan ställa till ekonomin för 20 år framåt. Det har jag också hört från kompisar som har jobbat som rådgivare på bank, att en av de vanligaste frågorna de får, oftast tyvärr av kvinnor, det är: ”Har jag råd att skilja mig?” Och det är ganska tragiskt på sätt och vis, tänker jag. Så där handlar det ju om… Jag tror det var Länsförsäkringar som pratade om att man vill ha ett ”frihetskapital” och att man är tillsammans för att man vill, inte för att man måste. Framför allt inte av privatekonomiska skäl.

Samspelet mellan ekonomi och parförhållande

Jan: Sedan var det också roligt, för när vi hade Tommy här så ville jag så gärna att han skulle säga att ekonomin är den stora anledningen till att folk skiljer sig. Men han ville inte gå dit. Han sa att den största anledningen var distans och otrygghet. Det var så skönt i det avsnittet också, att allt kom tillbaka till att… Så här, problem i ekonomin, att man inte pratade, var egentligen en feedback på att man inte hade en trygghet i förhållandet.

Caroline: Jag ska säga att jag tycker inte att det är så superenkelt. Kring ekonomi har vi alla olika sanningar som vi tar med oss från att vi är små kanske. Sedan är det dessutom så att man kan ha känslor kring pengar, för att man kanske var dålig på att hantera det när man var yngre. Då tror man att man är det alltid. Jag lärde mig inte att hantera pengar när jag växte upp. Sedan har jag dessutom ett beteende där jag tycker om att komplettera saker i huset och för mig själv och barnen och för dig hela tiden. Man kan inte ha hål i tröjorna, sådana saker. Då går det åt pengar.

Jag vet hur man spenderar pengar, plus att jag har eller har haft en sanning om mig själv som säger att jag inte är duktig att hantera pengar. Men det är ingenting som jag har gått och berättat för dig i första läget. Jag har inte ens fattat det själv. Så det är större det här med att prata om ekonomi med sin partner, än vad man tror. Det är inte bara så att det är obehagligt att ha pengar på kontot eller pengar ska rulla. Man går inte dit. Man vet inte ens hur man ska förklara hur det känns kring pengar. Det gäller att lära känna sig själv och inte skämmas för sitt beteende kring pengar. Då kan man prata.

Jan: Jag håller med. För oss har ju det varit en process i många år. Jag ville till och med skicka dig på kurs för att du skulle lära dig att hantera pengar.

Caroline: Du tyckte inte att jag var dålig på att hantera pengar. Du visste bara att jag hade ett väldigt ansträngt förhållande med pengar.

Jan: Och det har vi alla, på ett eller annat sätt.

Caroline: Ja, det är som ett tvångsbeteende på något vis. Antingen vill man spara, eller så ska pengarna rulla. Är det någon som är mittemellan? Det är det säkert.

Diskutera och komplettera

Jan: Om vi tittar på vår omgivning så är en vanlig utmaning par har att den ena vill investera och ta risk och den andra vill inte göra det. Då blir det konflikt. Så vad är målet? Jo, båda vill ha ett bra liv. Det är den gemensamma faktorn. Den som vill investera och ta risk vill ju göra det för att få mer pengar och kunna ha ett bra liv. Den som inte vill investera har egentligen samma mål också. Man vill ha ett bra liv, men man vill inte ta risk.

Jag tror att kan man bara enas om att man har samma mål, att ha ett bättre liv, så kan man säga att sanningen ligger inte hos någon av dem, utan den ligger i mitten. Egentligen är den stora fördelen att de har båda sidorna. De har den som skulle kunna utvärdera det utifrån ett negativ-risk-perspektiv och de har den som kan utvärdera det från ett möjlighetsorienterat perspektiv.

Caroline: Ja, och då måste man ju prata. Låt oss nu bara etablera en sak: Vi har ont om tid. Det är alltid någonting annat som ska göras, än att man ska prata med sin partner. Men då får man ta sig tid. Alltså, ta en ostbricka och vad det nu är man vill dricka till, och snacka. Vi är inte superduktiga på det, och därför fick vi lägga in det i kalendern. För att det alltid är någonting annat som ska göras. Då måste man snacka och inse att man kompletterar varandra.

Jan: Jag tror att det handlar mycket om att komplettera. Nu blev det mycket om relationer. Jag tror att vi behöver göra ett avsnitt om detta och prata med någon. Eller om du som lyssnar, läser eller tittar känner någon som är jätteduktig på det här. Skulle gärna vilja ha någon psykolog eller så. Vi hade ju Elin Helander här, men vi var inte riktigt inne på det här då. Detta är ett avsnitt, definitivt.

Bästa skyddet mot bostadsbubblan

Caroline: Vi inser att vi behöver göra ett avsnitt om det här. Det kanske bara är en halvtimme långt, men i vilket fall behöver vi gå in på det här hur man jobbar tillsammans i ett förhållande, kring pengar.

Jan: Precis, jag brukar också säga att jobba på relationen är det bästa skyddet mot bostadsbubblan. Så länge man inte behöver sälja så är det inte ett problem, men om du hamnar i en skilsmässa så måste sälja. Jag såg någonstans att väldigt många hus säljs till följd av skilsmässa. Vi köpte vårt hus av ett par som renoverade järnet och gjorde jättefint och sedan skilde de sig. Trist, men bra för oss.

Sedan då slutligen den sista punkten är att för oss har det verkligen vart värt att investera tid och pengar i parterapi. Jag kommer ihåg att jag också tänkte på det efteråt, när vi ändå hade löst vår grej, att även om det kostar 1500 spänn, och det känns dyrt just då, så kan man jämföra det med hur mycket det skulle kosta att dela upp ekonomin och sälja huset till förlust för flera hundra tusen. Då är 1500 ganska billigt. Man kan verkligen se det som en investering.

Tips 15. Öka ditt humankapital

Vårt jobb över tid är att skifta vårt humankapital när vi är unga till ett finansiellt kapital när vi blir äldre.

Jan: Då tänker jag så här att vi gjorde avsnitt 87 med Paolo Sodini, som är professor på Handelshögskolan. Då introducerade han det här konceptet humankapital, vilket är värdet på alla dina färdigheter, kunskaper, erfarenheter, utbildning och den framtida inkomsten du kommer kunna ha till följd av det här. Då sa han att en genomsnittlig 25-åring i Sverige har ett humankapital på ungefär 10 miljoner. Det är den mängden pengar man kommer få ihop under sin livstid, till följd av sin utbildning och det man kan och hela det där. Det är det humankapitalet som vi använder som garanti för att låna på vår bostad. Det är därför du får låna pengar till en bostad när du är 30, medan en 70-åring inte får ett banklån, för att humankapitalet är lågt.

Då ser jag det som att man börjar med ett högt humankapital på 10 miljoner, och man har typ 0 i tillgångar, för att man har till och med studieskulder. Så är mitt jobb att fram tills jag är 65… eller när jag har går i pension kommer mitt humankapital vara värt 0. Då ska jag ha ett finansiellt kapital på kanske 10 miljoner. Så jag ska växla humankapitalet mot ett finansiellt kapital. Värdet på det här humankapitalet förändras ju över tid. Säg att jag har lärt mig jättemycket på ett verktyg som heter Mammut, så är jag skitgrym på det. Men sedan om fem år så går Mammut i konkurs, och då är värdet på de färdigheterna och den erfarenheten 0. Då skulle jag behöva lära mig något nytt verktyg för att öka värdet på mitt humankapital.

Steven Covey pratade i boken ”Att leva och verka till 100%” (7 Habits of Highly Effective People) om konceptet att vässa sågen. Att kontinuerligt vässa sågen och yxan, så att du inte bara står där i skogen och hugger ditt träd. Vässa sågen så det går effektivare att hugga ner det där trädet. Det kan vara att man går utbildningar, lär sig nya saker, läser facklitteratur, skaffar mig andra erfarenheter, går kurser i andra ämnen, allt… Jag tror det handlar mycket om utbildning och att testa på olika saker. Testa att byta jobb, testa nya hobbies. En massa sådana saker.

Jag tror till exempel att det är det som har gjort dig och mig framgångsrika med många grejer, att vi gillar att lära oss nya saker hela tiden. Vi har alltid en kurs inbokad varje år. Vi har alltid gillat att läsa böcker, etc. Blir det då kris – ju högre humankapital du har, desto lättare kommer du få jobb.

Tips. 16. Håll dig frisk och satsa på hälsan

Som frisk har man tusen önskningar, som sjuk har man bara en.

Jan: Jag tyckte den var jättebra. Jag tänkte att den skulle vara ”right up your alley” också. Jag har sett att många som har ekonomiska problem har ofta en sjukdomsbild med. Sjukdom och skilsmässa förstår en privatekonomi. Det är många gånger katastrof. Sedan är det också det perspektivet att vad är det för mening att ha en massa pengar om man inte kan använda dem? Dessutom, som vi pratade om i förra punkten om humankapitalet, så är det dessutom vår förmåga som vi använder som inkomstkälla. Det är det vi använder för att tjäna pengar.

Om man är sjuk då kan man inte göra det. Eller en annan klassiker, att nu jobbar jag 80-timmarsveckor och jag har inte tid att träna eller äta bra, för att jag måste jobba.

Caroline: Ja, jag tänker också på det att man kan bli utbränd. Det är ju heller inte bra för ekonomin. Om vi ska ta det från den vinkeln. Vad kan man själv göra för att inte bli utbränd? Det är ju den stora frågan. Jag tror att – nu riskerar jag att göra mig ovän med Sveriges befolkning – men man får inte gå över sina egna gränser. Det är lite det det handlar om när man blir utbränd. Man har gått över vissa gränser och inte lyssnat när kroppen eller hjärnan har sagt ifrån. Man är för trött, man går över den gränsen och pushar på ändå, liksom. Eller vilar inte på ett sätt som gör att man återhämtar sig.

Jan: Tony Robbins brukar ju säga att först kittlar livet dig med en fjäder. Om du inte lyssnar då, så kommer du få en tegelsten i huvudet. Om du inte lyssnar när du får tegelstenen i huvudet, stå inte i vägen för tåget. Det är väl så det går till.

Caroline: Ja, man får olika tecken. Först kanske subtila på att man borde ta det lite lugnare. Man behöver kanske ägna sig åt hobbies eller någonting för att kunna helt koppla bort saker. Men lyssnar man inte på de signalerna, då kommer man till slut gå in i någon slags vägg. Vad jag förstår är det väldigt svårt att komma tillbaka sedan, för vissa.

Ett råd från äldre generationer

Jan: Jag tror att det där också är jättesvårt, för det handlar om vad som ligger under. För det där pratade vi om i avsnitt 94 när jag hade varit på meditationsretreat på BaraVara. Jag är skitdålig på det här. Jag kör ju i 110 och jag har kört i 110 i 20 år. Men då har ju delvis det beteendet kommit ifrån att det har varit för jobbigt att känna efter. Och kan jag då jobba på, så behöver jag inte känna efter. Ska jag då ta det lugnt för att inte bli helt utbränd, men jag blir hellre utbränd än att känna efter.

Caroline: Ja, det kan du känna nu, men sedan när du är utbränd då behöver du ändå känna efter. Plus att du då inte orkar någonting.

Jan: Absolut. Vi har ju haft människor i vår omgivning som är utbrända, och det är läskigt. Hjärnan säger någonting och kroppen orkar inte. Jag tror att detta handlar också utifrån ett hälsoperspektiv. Vi hade ju Jonas här, som är VD på fondroboten Opti. Han sa ju också att när han hade sålt sitt ena företag så hade det vissa privatekonomiska konsekvenser. Då spenderade han tid med äldre och rådet alla äldre gav honom var att satsa på hälsan. Det där är väl jag lite rädd för, för allting i min kropp funkar ju. Men tänk om det kommer en dag när det inte funkar? Och ändå tar jag inte hand om den. Ja, vi får ta hit en PT.

Caroline: Vi jobbar på det nu. Nu när jag ska börja träna så känner du dig lite inspirerad. Jag upplever det som det, att du är öppen för ett bättre leverne.

Läs mer om finansiella strategier i följande avsnitt

Jan: Absolut, jag är alltid öppen, sedan får vi se. Det var det sista. Det är några saker vi inte har pratat om. Vi har med flit inte pratat om det finansiella, med portföljer, riskspridning, andel räntor och aktier och sådant. Eller, det vill säga, hur förbereder man egentligen sin portfölj för en 50% nedgång? För det kommer komma en 50% nedgång.

Caroline: Vänta här nu, ska man inte bara köra på som vanligt?

Jan: Jo, det är precis det som är min poäng. Det är så att med stor sannolikhet att under en 15-årsperiod så ska portföljen falla i värde med 50% två gånger. Det är inget konstigt. Men det går inte att förutse när det kommer ske, det går inte att förutspå framtiden. Därför behöver man ha en annan strategi och det är det som vi pratar om i avsnitt #47 om Fyra-hinkar-principen, vi har pratat om det i avsnitt #99 om att komma igång med sitt sparande.

Vi har pratat om detta i avsnitt 75, som är då gult ljus på marknaden. Vi har pratat om detta i avsnitt #91 och #89, som jag gjorde om portföljerna. Även nyligen gjorde vi ett avsnitt om RikaTillsammans-portföljen, avsnitt #105, som verkligen pratar om det här att ha en finansiell prepping-portfölj. Det bara slog mig nu, att RikaTillsammans-portföljen är en riktig prepping-portfölj. Det är nog därför jag gillar den så mycket.

Så, då är vi väl klara med dagens avsnitt. Precis som vanligt, gillar du det här avsnittet, titta då gärna på avsnitt 112 också, med de första åtta tipsen. Lyssnade du på avsnittet så får du gärna trycka på ”prenumerera” i din podd-spelare, så får du notiser i din telefon till exempel, i din app. Tittar du på detta i YouTube så får du gärna trycka på ”prenumerera” och den här lilla klock-ikonen eller ringklock-ikonen, så att du får notiser.

Häng med oss även framgent

Jan: Sedan naturligtvis, vill vi uppskatta våra Patreons, våra patroner som sponsrar bloggen. Det är då patreon.com/rikatillsammans. Hur jag enklast kan beskriva det är att det är en liten community för er som gillar det som vi gör, vill sponsra oss lite med kanske 30, 40 eller 50 kronor i månaden. Jag brukar säga så här – som en fika. Det är liksom schysst. Det är många bäckar små för oss, men framför allt så kan vi också dela med oss av lite andra tips, som vi inte alltid kommer med på bloggen.

Ibland är det sådant som inte funkar för flera tusen människor, men vi har också haft digital FikaTillsammans, där vi har kopplat upp oss en onsdagskväll och varit 25 pers som pratat om ekonomi, ställt frågor, diskuterat. Vi har även bjudit in till lite specialprojekt som vi har haft, så vi försöker göra det lite mer exklusivt. Men naturligtvis, vårt mål att själva innehållet ska vara gratis och vara tillgängliga.

Nu när vi har gått igenom de här 16 tipsen, tycker du att vi har missat något? Är det något du tycker borde ha varit med på listan, eller tänker du lite annorlunda, eller hur gör du? Det är en jättespännande fråga. Där kan vi också säga att när du kommenterar, kommentera gärna då helst på bloggen, för då kommer det flest till nytta, eller på YouTube. Jag tror vi har fått kommentarer på alla våra avsnitt på podden, så podd-spelaren är inget bra ställe att kommentera på. Men på bloggen, på avsnittet eller på YouTube är det alltid diskussion.

Och det roliga är att det ofta är två helt olika diskussioner på YouTube och på bloggen, vilket jag har noterat. Man fångar upp olika saker. De som är på bloggen tittar inte så ofta på avsnitten eller lyssnar, utan de bara läser transkriberingen. Då dyker det upp andra typer av frågor, som ”Där sa du det där, hur tänkte du då?” Men jag får aldrig en sådan fråga på bloggen, utan på bloggen är det mer om hur andra resonerar. Jag tycker det är jättekul, jag läser alla kommenterer, alla kommenterer. Sedan svarar jag inte på alla, det är inte möjligt. Men jag läser allting i alla fall.

Så det var ett långt utlägg här. Stort tack. Tack för att du hänger med oss varje vecka. Tack för att du gör detta möjligt och vi hoppas att du hittade något värdefullt i det här avsnittet. Så ses vi nästa söndag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Följande artiklar nämns, refereras till i avsnittet eller kan uppskattas av dig om du gillade den här artikeln:

• 16 privatekonomiska prepping tips - Del 1 av 2. - Sunt förnuft för en mer robust privatekonomi
• Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet – RikaTillsammans #47 – Ett helikopterperspektiv på ditt sparande och portföljer…
• Buffert och pengar för oförutsedda utgifter – RikaTillsammans #63 – En fördjupning i ämnet buffert som bjuder på en oväntad överraskning
• Kom igång med ditt sparande | Steg-för-steg guide – RikaTillsammans #99 – Lägg en timme idag för att sedan inte behöva göra något i flera år…

Vad tänker du om listan i sin helhet?

Nu när vi har hela listan är jag nyfiken på din åsikt:

• Har vi missat något tips?
• Något tips som kanske inte borde ha varit med?
• Något som du har varit med om själv?

Tack än en gång för att du läser, följer bloggen och kommenterar! ?

Jan och Caroline Bolmeson

11 augusti, 2019

Den här artikeln publicerades söndagen 11 augusti 2019 klockan 21:23 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.