Småspararna lämnar pengar på bordet helt i onödan...
Sök:

Småspararna lämnar pengar på bordet helt i onödan…

RikaTillsammans#153 - En genomgång av Dalbars rapport och de 9 vanligaste misstagen

Tyvärr lämnar de flesta småsparare över tid mycket pengar på bordet i form av avkastning som de kunde ha fått men aldrig fick. Idag går vi genom nio av de vanligaste anledningarna till att så är fallet.

För dig som har följt oss ett tag är det ingen nyhet att höra oss prata om att vi ofta är våra pengars egna största fiende. Utifrån Dalbars QAIB-rapport diskuterar vi några av de vanligaste beteendemisstagen som vi själva och många andra gör. Misstag som kostade den genomsnittlige amerikanska spararen, 4 % per år i genomsnitt mellan 2011 och 2019.

Översatt till 100 000 kr investerat i början av 10-års perioden ger det en skillnad på 240 000 kr (=genomsnittlige småspararen) och 340 000 kr (=indexfond/fondrobot). Det vill säga att nästan ett lika stort startbelopp lämnades på bordet som det man började med. Så stor påverkan har dessa misstag på vårt sparande.

Misstagen som identifieras framförallt i Dalbars QAIB 2019-rapport är:

  • Förlustaversion – vi värderar förluster värre än motsvarande vinster
  • För smalt perspektiv – vi räknar inte efter, ser inte hela bilden eller konsekvenser av kombinationer
  • Mental bokföring – vi värderar pengar olika beroende på ett känslomässigt värde
  • Brist på diversifiering – vi tror att vi har spritt äggen i olika korgar när vi inte gjort det egentligen
  • Ankring – vi sätter en referenspunkt som sedan sabbar för oss
  • Optimism och övertro på egen förmåga – jag har minsann möjligheten och dåliga saker drabbar inte mig
  • Påverkan av media – vi glömmer bort medias affärsmodell och agenda och agerar på den
  • Ånger – börsen är ångerns tempel där det alltid finns något att ångra
  • Flockbeteende – vi gör som alla andra även om det innebär negativa konsekvenser

Vi hoppas att du får skratta lite med oss när vi delar med oss av våra misstag och när vi trillar i fällan vid många tillfällen. På många sätt och vis är det i princip omöjligt att värja sig från att inte trilla av hästen eftersom det i mångt och mycket går emot vår egna biologi.

Det positiva i sammanhanget är att man kan använda många av dessa svagheter och vända dem till styrkor. Exempelvis är 4-hinkar-modellen en typisk mental bokföring som hjälper oss istället för att stjälpa oss.

I mångt och mycket handlar det också om att ha empati med sig själv att man gör dessa misstaget. Vi gör dem hela tiden och Caroline gör dem live i avsnittet. Jag (Jan) hade inget med det att göra). 😁 Därför brukar jag tänka på min vän Lennarts kloka ord:

Vi gör alla så gott vi kan och fattar så fort vi hinner!

Min vän Lennart G.

Tack för den här veckan och vi hoppas att vi ses även nästa vecka!

Många hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Grattis till dig i vår Patreon-community som på vårt tips i förra veckan tecknade och sålde Pexip. Det bör ha blivit en vinst på ett par tusen kronor för några minuters jobb. Hoppas att du har firat! 🥂 För dig som inte är med i vår RikaTillsammans-community så kan det vara väl värt att överväga. Vi delar med oss av tips som inte kommer på bloggen, extra-material och har digitala FikaTillsammans. Det bästa av allt är att du själv väljer engagemangsnivå. Läs gärna mer här. DS.

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Bildspelet till artikeln finner du på SlideShare:

Utvikning kring exemplet om Narrow framing

I avsnittet använder vi exemplet från nobelpristagaren Daniel Kahneman som är väldigt illustrativt. Instruktionen är som följer. Överväg följande två frågor och fatta sedan beslut om vilka alternativ som du önskar i fråga 1 och fråga 2.

Fråga 1) Vad väljer du helst?

  • A) En säker vinst på 240 kr
  • B) 25 % chans att tjäna 1 000 kr 75 % sannolikt att tjäna 0.

Fråga 2) Vad väljer du helst?

  • C) En säker förlust på 750 kr
  • D) 75 % chans att förlora 1 000 kr eller 25 % sannolikhet att inte förlora något.

Om du är som de flesta människor som kommer du välja A och D. Separat väljer över 80 % av alla som svarar A) och D). Kombinationen A) + D) valdes av lite mer än 7 av 10 personer. Ovanstående två frågor kan nämligen omformuleras till.

Fråga 3) Vad väljer du helst?

  • E) 75 % sannolikhet att förlora 760 kr och 25 % chans att tjäna 240 kr
  • F) 75 % sannolikhet att förlora 750 kr och 25 % chans att tjäna 250 kr

I det här valet väljer typ alla alternativ F. Jag vet inte hur det är för dig, men jag fick kämpa lite för att se att alternativet E är samma sak som kombination A+D och att F är kombinationen B+C. Baserat på kommentarerna på Youtube är vi inte ensamma om det. Resonemanget är dock som följer:

  • A + D ger i bästa fall +240 kr (garanterad vinst och ingen förlust)
  • A + D ger i sämsta fall -760 kr (240 kr i vinst – 1000 kr i förlust)
  • A + D kan således formuleras såsom 75 % sannolikhet att förlora 760 kr och 25 % sannolikhet att tjäna 240 kr.

Enligt samma resonemang ger:

  • B + C ger i bästa fall +250 kr (=25 % chans på 1 000 kr och ingen förlust )
  • B + C ger i sämsta fall -750 kr (=garanterad förlust på 750 kr)
  • B + C kan således formuleras såsom 75 % sannolikhet att förlora 750 kr och 25 % sannolikhet att tjäna 250 kr.

Tankespjärn. 🤓 Ganska illustrativt att till och med när man sitter och räknar på det så får man det till samma. Det visar hur svårt det här är. Tänk om man dessutom inte visste att man ska bli lurad som nu. Flera av er (och många till som inte läst min kommentar) kommer vara säkra på att alternativen är samma.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än tittar eller lyssnar, följer nedan en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #153 och jag tänkte faktiskt att vi ska fortsätta lite där vi slutade i förra avsnittet. Då pratade vi om hur svenskarnas aktiesparande ser ut och så tänkte jag att vi skulle prata om en rapport till, men den hann vi inte med. Så jag tänkte att vi ska ta den idag, men det är helt fristående, så man behöver inte ha lyssnat på det förra avsnittet.

Amerikanernas småsparare under 2019 och nio vanliga misstag

Jan: Idag kommer vi prata om vanliga misstag man gör som småsparare. Framförallt kommer vi prata om Dalbar, som är ett amerikanskt företag som varje år ger ut en rapport som de kallar för ”Quantitative Analysis of Investor Behavior”. Den handlar om hur det gick för amerikanska småsparare under 2019. De har gjort den här studien i väldigt många år. Detta är inte en vetenskaplig studie, utan det är ett kommersiellt bolag som arbetar med att hjälpa finansiella rådgivare. Så jag har gått in till dem och sagt att jag är en finansiell rådgivare och köpt deras rapport för ett par tusenlappar.

Caroline: Det är skönt att vi kan dela med oss, även om det är ett företag som säkert har någon produkt att sälja. Vad vet jag.

Jan: Eller hur. Sedan kommer vi göra så att alla som är med i vår RikaTillsammans-community på Patreon kommer få rapporten, så kan man kolla den där. Man kan inte lägga ut den på nätet, men jag kan låtsas att alla de är våra klienter typ, trots att de inte är det. Så vi kommer att prata om rapporten och varför man underpresterar. Vi kommer titta på lite siffror och sedan kommer det bli ganska mycket anekdoter.

Caroline: Vad skönt. Jag trodde du skulle säga att det kommer bli väldigt mycket grafer, men så kom ordet anekdot istället. Härliga tider!

Jan: Du vet att det har blivit ett skämt efter det där långa avsnittet vi spelade in under Coronakrisen när jag hade en bild med typ 16 grafer. Många av läsarna har frågat om vi kan ha ett avsnitt med fler grafer. Jag tror det är delade meningar om det där!

Bäst att sitta still i båten

Jan: En av de viktigaste slutsatserna de har dragit i sin rapport, där de då tittar på hur det går för småspararen versus marknaden. Sedan har de olika sätt att räkna, där det finns lite kritik också, som jag kommer till sedan. Men då har de konstaterat att 70% av alla förluster mot index sedan 1984 underpresterar och då pratar de om hur det har gått för småspararna versus index och index i detta fallet är genomsnittet för S&P 500 med de 500 största amerikanska bolagen. Det är det man kallar för den amerikanska börsen i dagligt tal.

Så säger de att den stora underprestationen har skett under 10 ganska tuffa nergångsperioder. Till exempel IT-bubblan 1987, nu Corona och finanskrisen 2008. Det vill säga att om man bara hade haft en fondrobot, som vi brukar prata så himla gott om, så hade man haft samma avkastning som marknaden. Så det är inget konstigt att få samma avkastning som marknaden. Det är bara att köpa en indexfond eller en fondrobot.

Caroline: Det kan vara bra till och med. Jag vill bara betona det. Jag tänker om man är helt ny lyssnare så ska man ändå kunna komma in utan att det är en massa ekonomilingo.

Jan: Ja och jag är nästan klar med vår webbkurs också, som heter ”Spara rätt och lätt”. Jag kan faktiskt lägga ut ett förhandstips till er som lyssnar och lägga det i beskrivningen. Så att man kommer igång med de viktigaste grejerna.

Men i alla fall, då säger de så här, att av de 10 allvarligaste tillfällena för underprestationer så skulle den genomsnittlige investeraren i 8 fall av 10 varit bättre på det 12 månader senare om han eller hon inte hade agerat, utan bara suttit still i båten. Inte sålt, inte köpt, bara liksom ignorerat.

Caroline: Det är så skönt, för du kan vara lite så man kanske borde göra någonting här nu när börsen har gått ner. Och jag bara ”men vi ska ju sitta still i båten”.

Jan: Jag tycker ändå att jag har varit bra på att sitta still i båten. Men detta är egentligen det jag pratade om när börsen svängde som mest för några månader sedan, så var det detta vi pratade om. Det finns ganska mycket stöd för just att sitta still i båten bäst man kan. Det går emot allt det vi har lärt oss. Vi har lärt oss att man alltid ska agera, men när det gäller sparande så är det som Jack Bogle sa, grundaren av den första indexfonden, han sa:

Sitt där, gör ingenting!

Jack Bogle

I ett fall av 10 skulle det vara bättre med en försäkringskonstruktion. Jag vet inte riktigt vad de menar, men de pratar om portfolio insurance. Det är ingenting jag känner till. Sedan säger de att i ett fall av 10 hade det varit bättre att sälja av.

Index slår den amerikanska småspararen

Caroline: Beror inte det också mycket på vad det är man har i sin aktieportfölj eller i sitt sparande?

Jan: Jo, det kan det absolut göra. Min poäng här är att det går i linje med det vi alltid tjatar om att sitt still i båten, köp hela marknaden, försök inte förutsäga framtiden, spara regelbundet över tid, tiden är din bästa vän, för varje år du kommer lägga på, desto bättre kommer det gå. Så det är väl skönt att få det bekräftat. Sedan tittar de alltid på de senaste tidsperioderna, de senaste åren. Då konstaterar de också att om en sparare bara hade köpt och behållit så hade han eller hon varit bättre än den amerikanska genomsnittsinvesteraren.

De utgick från en investering på 100 000 dollar. I perioden mellan 2016-2019 så var det 25 000 dollar bättre. Det handlar återigen om köp, behåll, äg i lång tid. Köp då en indexfond. Då hade du varit bättre i perioden 2016-2019, du hade varit bättre i perioden 2017-2019, du hade varit bättre i perioden 2018-2019 och du hade varit bättre i perioden 2019. Du hade helt enkelt varit bättre än den genomsnittliga småspararen i alla perioder, genom att bara köpa en indexfond och sitta och hålla på den.

Problemet är, jag kanske missförstår deras rapport, men om man har då de utgår från 100 000 så tror jag inte att man kan säga att man var 25% bättre, för man vet inte vad utvecklingen var. Men poängen här var egentligen att det är bättre att bara köpa och behålla. Då konstaterar de också att 2019 så fick den genomsnittliga amerikanska småspararen en avkastning på 26,1%, vilket var 5,4% lägre än index på 31,5%. I Sverige så finns det inga riktiga siffror. Där får man förlita sig lite på Avanzas siffror för den genomsnittliga spararen.

Men, som jag också vet att flera läsare, tittare och lyssnare påtalade efter förra avsnittet, att detta inte är någon rättvis jämförelse. Så man kan inte säga att det blev så som Dalbar skriver, att det blev 23 versus 35. Förmodligen är det en mycket större underprestation som småspararen gör. Problemet är att alla investerade kanske inte i index eller aktier. Vissa hade kanske bara pengar på sparkontot eller i räntefonder.

Caroline: För man räknar med allt det när man kör statistik i den här formen av rapporter, eller?

Jan: Ja, det jag tar med mig när jag läser den här rapporten det är att det verkar inte som att någonting har förändrats. Småspararen är fortfarande ganska mycket sämre än index, sedan tycker jag inte att det är så relevant om det var 23% och index gjorde 35, eller om det var 28 eller 30. Huvudsaken var att det var sämre än index. Sedan kan man lita mer på Dalbars siffror, för då har de räknat på det viset att de jämfört äpplen med äpplen.

Liten procentskillnad blir radikal över en längre tidsperiod

Jan: En kritik mot Dalbar brukar vara att de utgår i sin rapport från att man sätter in pengarna 1:a januari och låter de vara där till 31:a december. De flesta månadssparar ju, vilket är bra, för det balanserar ut risken över tid. När det går dåligt så får du fler andelar, när det går bra så får du färre. Du får lite bättre och jämnare avkastning när du månadssparar. Så det är väl inte så mycket mer att säga om det.

Sedan har de gjort en sammanställning kring hur det har gått för den genomsnittliga småspararen, då average equity fund investor, vilken avkastning har de haft och vilken avkastning börsen haft under samma period. Då kan man se till exempel att på en 20-årsperiod har den genomsnittliga småspararen haft 4,25% avkastning och börsen har gjort 6%.

På den senaste 10-årsperioden har den genomsnittliga småspararen haft 9,4% avkastning och börsen har gjort 13,6%. Och nästan oavsett vilken period man tittar på så är småspararen sämre än indexet.

Caroline: Vi har pratat om detta innan och så, men vad beror det på till största delen, tror du?

Jan: Det ska vi prata om i hela andra halvan av avsnittet. Jag kommer ta lite siffror till och så kommer vi att prata om varför, med många anekdoter. Min poäng här är att vi människor inte gjorda för att räkna på procent och ränta på ränta. Men om vi tittar på den senaste 10-årsperioden mellan 2010 och 2019, då har den genomsnittliga aktieinvesteraren haft 9,4% avkastning per år i genomsnitt. Medans den amerikanska börsen haft 13,6%. Så det är ungefär 4% skillnad.

Spelar då 4% skillnad per år någon roll? Ja, räknar man på det på att man gav den genomsnittliga småspararen 100 000 eller att man satte 100 000 i en amerikansk indexfond, alltså en fondrobot är det vi brukar prata om här i Sverige. Då hade den genomsnittliga småspararen haft 240 000. En indexfond eller fondrobot hade under samma period gjort 340 000. Så det spelar roll och det kostar ganska mycket att underprestera.

Detta går återigen i linje med den genomsnittliga Avanzakunden versus Stockholmsbörsen, där Avanza brukar komma ut med information om hur det har gått för den genomsnittliga aktieinvesteraren på Avanza. Samma sak här då att man får ta de här siffrorna med en nya salt, för återigen, alla kanske inte investerar bara i aktiefonder. Vi själva har inte 100% aktier i vår portfölj på Avanza, så då drar vi ner snittet. Men det intressanta är ändå att kunna börja se de stora penseldragen.

Investera i indexfond för att spara både tid och pengar

Jan: Indexfonden har varit bättre än den genomsnittliga småspararen i 9 år av 11. För mig hade det varit skitjobbigt om Dalbar hade visat en grej och Avanzasiffrorna hade visat en annan grej. Men även vetenskapliga studier säger att småsparare underpresterar, Dalbar visar på sitt sätt att räkna att småsparare underpresterar, Avanza visar på sitt sätt att småsparare underpresterar. Allt sammantaget så tycker jag att det blir ett ganska bra case.

Lösningen då, om man inte vill vara en av de som underpresterar, är att köpa indexfonder. På samma sätt här då, den genomsnittliga avkastningen på Stockholmsbörsen mellan 2008 och 2019 var då 10,5%. Den genomsnittliga småspararen hade en avkastning på 5,3%, så det är nästan dubbelt så mycket. Här blir då skillnaden att 100 000 investerat 2008 har växt till 177 000 på 11 år. Så återigen, kanske mycket mer pengar, men på index har det gått från 100 000 till 300 000. Så här pratar vi nästan dubbelt så mycket pengar.

Caroline: Så man kan faktiskt gråta lite över sin 177 000.

Det här var egentligen den stora anledningen till varför jag slutade köpa enskilda aktier. När jag gjorde den här matten på mitt eget sparande så såg jag att jag är sämre än index.

Jan: Jag var som en genomsnittlig småsparare och en genomsnittlig småsparare är sämre än index. Bara genom att få index så blir man bättre än den genomsnittliga småspararen. Då bör man acceptera att man är genomsnittlig, vilket kommer in i ett av de vanliga misstagen som vi kommer prata om i avsnittet, som handlar om tro på egen förmåga eller optimism. För jag vill gärna vara bättre än genomsnittliga småspararen.

Caroline: Jag måste bara fråga dig, för du sa att du hade gjort den matten och sett detta. Kommer du ihåg hur det var när du såg det? Alltså, vad du tänkte då?

Jan: För mig blev det väl ganska tydligt för att för många år sedan hade vi en aktiesparklubb. Jag tror vi hade den i tre, fyra år och vi var ganska många. Det gick skitbra första året, det gick jättebra andra året och sedan förlorade vi ganska mycket pengar fjärde året. Slog man ut det så var vi inte bättre än index. Vi köpte enskilda aktier, gjorde mycket analyser och hade möten. Detta var duktiga människor. Folk som har hållit på med aktier skitlänge.

Då insåg jag att detta är inte värt besväret. Varför ska jag lägga ner så mycket tid och sedan underprestera mot index? Så vi la ner aktieklubben och gav tillbaka alla pengarna till folk. Jag tror att alla fick tillbaka mer pengar än vad de hade satt in, men det var ingen mening att hålla på med det. Det kändes väl lite tragiskt. Jag brukar gärna gå till att jag känner mig lite dum i huvudet.

Aktiesparande kan vara en bra hobby av rent sociala skäl

Caroline: Jag tänker också att det är lätt att känna att det är tragiskt och inte lönt, men det finns en möjlighet i det.

Jan: Ja, vi hade inte haft bloggen och modellportföljerna och pratat om indexfonder om inte det hade hänt. Förhoppningsvis har det lett till att många sparare i Sverige har ett betydligt bättre sparande idag än vad de hade haft om vi hade haft en framgångsrik aktieklubb. Så jag är inte ledsen för det bytet, men det var inte klockrent.

Ett tag funderade vi på att sluta spara och sedan testade vi allt möjligt annan skit. Först drog jag slutsatsen att aktier är problemet. Vi testade alternativa investeringar. Vi testade allt möjligt. Vi skulle köpa lägenhet i Turkiet.

Caroline: Jag tänker att det finns säkert en hel del andra aktieklubbar där ute i landet som ändå fortsätter.

Jan: Ja, jag rekommenderar alla att starta en aktieklubb, men inte för att tjäna pengar. Nu är det så att vi hänger mer med Armen, vår personliga tränare, än vad vi hänger med många av våra kompisar. Vi träffar honom en gång i veckan.

Caroline: Ja, det är för att han kickar vårt ass varje vecka.

Jan: Precis, för att vi har ett sammanhang för det och vi träffar honom mycket mer än vad vi träffar många andra av våra kompisar.

Jag tänker att en aktiesparklubb är ett sätt att skapa en struktur där man träffar sina kompisar, man gör någonting roligt tillsammans och det är socialt.

Framför allt ska man inte underskatta detta att man lär sig om ekonomi. Ofta när vi träffades pratade vi inte bara om aktier, utan även om annat sparande och hur man gör med försäkringar. Jag tycker att man ska plugga in i alla sammanhang där man träffas och pratar om ekonomi. Särskilt om man känner sig som jag kände mig; svältfödd och ensam och att jag inte hade någon att prata med.

Ingen människa har blivit framgångsrik på egen hand. Jag är där jag är tack vare andra människor. Men lura inte dig själv att du kommer göra detta för att öka din avkastning eller tjäna pengar, utan detta är en hobby. Vissa träffas för att sticka tillsammans och vissa träffas för att spela dataspel tillsammans. Då kan man väl lika gärna ha en aktiesparklubb också.

Jag är medlem i Aktiespararna och Freja är också medlem, trots att vi inte tror på den grundläggande idén i den föreningen. Men det finns så mycket positiva saker runt omkring. Jag brukar säga till alla föräldrar som har barn som är intresserade av ekonomi att steg nummer ett är att berätta om Unga Aktiesparare och be dem bli medlemmar där. Så att de hamnar i ett sammanhang med andra ungdomar som har samma intresse. Det kommer föda det intresset vidare. Då fick de lite gratisreklam också, men de gör en bra grej.

Däremot, jag ångrar en grej med Aktiespararna. Detta kommer gräma mig sjukt länge. Förr hade de ett livstidsmedlemskap och det kostade typ 4 000 spänn. Jag minns att jag tänkte jag borde köpa det men på den tiden hade jag inte råd. Idag ångrar jag det varje gång jag betalar den där årsavgiften. En gång när jag var på en mässa så kom det en riktig, riktig nörd och han sa att han var livstidsmedlem och bara ”Fan!”. Det var ett sidospår, vi hoppar tillbaka.

Småspararen misslyckas med marknadstajming

Jan: Lite annan statistik från Dalbar rapporten: under 2019 lyckades småspararen tajma marknaden rätt i tre av 12 månader. Det vill säga, det är mindre än 25% rätt. Vi har pratat om det innan med marknadstajming. Det är extremt svårt. Inte bara att du ska tajma rätt, du behöver tajma rätt i mer än 70% av fallen. Om du ska tajma marknaden ska du ha rätt när du köper och när du säljer. Så det är två beslut.

Om jag då har en person som har rätt i sju fall av 10 så är det ganska hög sannolikhet för att ha rätt, men om jag ska ha rätt när jag går in och ut, då måste man multiplicera de två sannolikheterna med varandra. Då blir det 0,7 x 0,7, så sannolikheten att ha rätt i båda fallen är mindre än 50%, även om jag är en person som har rätt i sju fall av 10 på det enskilda beslutet.

Caroline: Ja, jag minns detta och jag blev förvånad när jag såg den matten, för man gör inte den själv. Man tänker bara att jag har nog rätt för det mesta liksom.

Jan: Tittar vi på den genomsnittliga fördelningen mellan aktier och räntor hos den amerikanska småspararen så är det 70% aktier och 30% räntor, så de har räntor och det är positivt. Den genomsnittliga tiden som man äger en fond i USA är fyra år. Det blir längre och längre så det är positivt.

Ofta är det ju det problemet som vi pratade om i avsnittet med illusionen Morningstar, att man köper den fonden som har fått flest stjärnor. Sedan tappar ju, vad var det, 70% av alla fonder sina fem stjärnor. Det är det här med att försöka tajma marknaden, ha tur, skicklighet och alla de studierna vi har pratat om i den här serien om vad forskningen säger.

Misstag #1 – Loss Aversion

Jan: Detta var egentligen det jag tänkte prata om gällande statistiken. Nu tänkte jag att vi skulle prata om varför det ser ut som gör det. Då har Dalbar listat nio vanliga misstag som den genomsnittliga spararen gör i USA. Det första misstaget handlar om förlustaversion – loss aversion. Det handlar om att vi människor har en stark benägenhet att vilja undvika förluster. Vi undviker hellre en förlust än skaffar oss en vinst.

Vi ska ta några exempel. Det första exemplet är säg att vi singlar slant och så säger jag att om det blir krona så vinner du en hundralapp och om det blir klave så får du betala mig en hundralapp. Vad säger du?

Caroline: Jag vill inte förlora någonting så jag vill inte vara med.

Jan: Nej, eller hur. Detta har man gjort mycket vetenskapliga studier på och de flesta tackar nej. Man tycker inte att detta är något kul spel. För att vi värderar en förlust så känslomässigt mycket mer än vad vi gör en vinst. Om jag hade sagt så här att vi singlar slant men du vinner 200 kronor och om du förlorar så får du betala mig en hundralapp, vad säger du då?

Caroline: Det blir ju mer intressant, men jag tror inte att jag vill vara med ändå

Jan: I genomsnitt skiftar de flesta vid 3:1. Att det behövs tre gånger så stor vinst för att man ska tycka att det är värt. Detta vet jag ligger nära någonting som du brukar säga, för detta med loss aversion eller hur vi värderar jobbiga känslor versus bra känslor, hur vi värderar de olika kommentarer.

Caroline: Ja, när man pratar med sina barn ska man ge fem typ beröm och kärlek och så mot en ”bädda din säng”.

Jan: Ja, och det hänger lite ihop med det här. Förlusten biter så mycket hårdare. Detta påverkar våra val för vi vill sällan ge upp något för ett pris under vår referensnivå. Vi vill inte heller förlora något som vi anser vara vårt. Hur översätter vi då detta till investeringar? Jo, vad är det vi ofta sätter som referensnivå? Hur mycket pengar vi har satt in eller vad vi har köpt en aktie eller en fond för. Går vi in på kontot och ser att vi har köpt någonting för 10 000 och så minskar det till 9 500, då blir det väldigt jobbigt för oss. Mycket jobbigare än om det har ökat till 10 500.

Så vinsten på 500 kronor känns inte lika starkt som förlusten på 500 kronor. Detta gör man mycket forskning på i t.ex. marknadsföring. Man gav folk alternativ. Vill du hellre ha en rabatt på 50 kronor eller vill du undvika ett överpris på 50 kronor?

Caroline: Man vill hellre undvika överpriset.

Jan: Eller hur? Det smärtar mer om jag har betalat ett överpris än jag betalar ordinariepris, som är 50 kronor mer. Hur vi värderar våra förluster och vinster spelar då väldigt stor roll och ofta handlar det om att vi behåller dåliga investeringar i vårt sparande. Att vi tänker att detta måste gå upp, eller jag säljer detta. Det är en klassiker som jag håller på med ibland. Mindre idag faktiskt än förr, men som är så här att jag säljer detta när det är tillbaka på noll. Då har jag inte förlorat något.

Kringgå loss aversion genom att investera regelbundet

Jan: Det var någon som frågade mig varför jag måste tjäna pengarna tillbaka på en förlust i den investeringen som du har förlorat på. Är det inte bara bättre att byta till en annan vinnande häst, som kan tjäna tillbaka de pengarna? För det är inte ens säkert att den där investeringen någonsin kommer komma tillbaka.

Caroline: Nej och då sitter man där jättelänge med pengar som inte kan jobba.

Jan: Ja, precis, som sitter dåligt till liksom. Min kompis Johan skulle gå ner i vikt och hans coach var smart och fattade detta med förlustaversion och Johan hatar att förlora. Då gjorde de så att han gav coachen 10 000 kronor och nådde han sitt vikt mål så fick han tillbaka pengarna, annars var de borta. Det var en sådan sjuk motivation för honom för han tänkte inte förlora de där 10 000 kronorna. Han tränade som tusan och gick ner i vikt för att få tillbaka sina pengar. Kan du se hur detta kostar pengar? Att man tar suboptimala beslut. Vi kommer prata om sannolikheter, så de här vävs in i varandra, de här misstagen.

Att investera är att ta en risk i att förlora. Den möjligheten/risken gör att väldigt stor del av befolkningen aldrig investerar mer än de är tvungna.

I Sverige så är alla tvungna att investera sina PPM pengar eller tjänstepension, men det är många som inte har något privat sparande. Som vi nämnde i förra avsnittet så är det bara mellan 15-20% av den svenska befolkningen som har aktier. Så åtta personer av 10 investerar inte i aktier. Det är viktigt att komma ihåg. Redan den här rädslan att förlora är så stark att man aldrig ens investerar och då kanske pengarna inte räcker till.

Men detta hänger också ihop med varför folk investerar när börsen har gått upp. Eftersom vi är så rädda för att förlora så vill vi ha mycket bevis för att börsen kommer gå upp. Då väntar vi och så går börsen upp och så väntar vi ett år till och börsen går fortfarande upp och sedan har den gått upp tre, fyra, fem år och då känner man att man följt börsen och det har bara gått upp. Det går bra nu så nu investerar jag. Och vad är det som alltid händer då? Då vänder det.

Det bästa man kan göra är att spara regelbundet oavsett. Detta hänger också ihop med den här förlustaversionen, att vi håller kvar vid det som är dåligt. Vi går inte in för att vi är rädda att förlora. Vi tar suboptimala beslut. Som när jag frågade om vi ska singla slant och så sa jag 200 kronor får du på vinst och 100 kronor på förlust. Du hoppade inte in i det, trots att det egentligen var ett ganska ok erbjudande.

Misstag #2 – Narrow Framing

Jan: Jag tänker att vi ska ta ett exempel här, så nu ska du få vara med på ett experiment. Jag kommer ge dig två val med A och B alternativ. Jag vill att du utvärderar båda valen innan du fattar ditt beslut. Så du ska välja ett av alternativen till den första frågan och ett av alternativen till den andra frågan.

Fråga 1) Vad väljer du helst?

  • A) En säker vinst på 240 kr
  • B) 25 % chans att tjäna 1 000 kr 75 % sannolikt att tjäna 0.

Fråga 2) Vad väljer du helst?

  • C) En säker förlust på 750 kr
  • D) 75 % chans att förlora 1 000 kr eller 25 % sannolikhet att inte förlora något.

Vad väljer du helst?

Caroline: Det är rätt liten chans ändå. På fråga 1 tar jag det säkra, A, och sedan D på fråga 2.

Jan: Vi har inte förberett detta utan Caroline blev utsatt för det här experimentet direkt. Du svarade precis som de flesta svarar. Typ 85% svarar B på den andra frågan. Det viktiga här var egentligen kombinationen. 73% av alla svarvar precis som du gjorde. Detta misstaget kallas då för narrow framing, alltså att man inte tar hänsyn till allt och att man tänker inte. Du behöver inte känna dig ensam i det här.

Narrow framing handlar helt enkelt om att man inte tar hänsyn till alla implikationer. Detta är det som Daniel Kahneman fick nobelpriset för 2002. Detta exemplet är rakt upp och ned från hans bok. Jag ska vara helt ärlig. Jag svarade också A och D och även när jag läste facit så tog det mig 45 minuter att fatta facit, varför det var bättre.

Facit här är att de flesta väljer garanterad vinst på 240 kronor – då är man riskavers – i det andra när man har två skitalternativ så kan man lika gärna chansa. Helt plötsligt vill vi ha risk. I alternativ ett så har du då 75% sannolikhet för ett worst case, det vill säga att du förlorar 760 kronor och i bästa fall tjänar du 240 kronor. B och C, det vill säga precis tvärtom vad du och de flesta andra valde, kommer att ge dig en vinst på 250 kronor och ett värsta fall på 750 kronor.

Jag sammanfattar det så här att om man kombinerar de här alternativen så kan man ha en situation där du i bästa fall kan tjäna 240 kronor och förlora 760. Det var det du valde. Kombinationen B och C, det andra alternativet att chansa på vinsten och ta den garanterade förlusten, kommer att ge dig 250 kronor i bästa fall och 750 kronor i sämsta fall. Du, och 75% av alla som gör det här testet, väljer att få sämre avkastning och högre förlust än att ta det som ger högre vinst och lägre förlust. Det är det som är implikationen i de här alternativen.

Sannolikheter vi inte tänker på i dagliga livet

Caroline: Jag får titta på detta igen. Jag kommer inte ihåg här nu hur det sista alternativet såg ut. Vad var det jag kunde välja på?

Jan: I den första frågan kunde du välja en säker vinst på 240 kronor i alternativ A med B fick du en 25% chans att tjäna 1 000 kronor. Matematiskt, statistiskt blir det förväntade värdet 250 kronor i alternativ B. Det handlar om statistik. Vi har introducerat 25% chans att vinna 1 000 kronor. Då måsta man räkna ut det förväntade värdet och då kommer jag då få 250 kronor. Om jag gör det många gånger så kommer det bli 250 kronor. Snittet kommer gå mot 250 kronor.

Om du kastar en tärning tillräckligt många gånger, vad kommer genomsnittsvärdet bli? Typ tre. Detta är samma grej. Så gör du detta tillräckligt många gånger så kommer du få 250 kronor. Så det är bättre att välja när du har sannolikheten att få 250 kronor än att garanterat välja 240 kronor.

Caroline: Det var 25% chans att tjäna 1 000 kronor, så var kommer de här 250 kronorna ifrån?

Jan: 25% av 1 000 kronor är 250 kronor. Om du har ett medelvärde och en sannolikhet, så blir sannolikheten multiplicerat med värdet 250 kronor.

Caroline: Ja, men detta är det som är så svårt att fatta, för jag tänker att det handlar om 1 000 kronor, som jag i en fjärdedel av fallen kan få, men garanterat inte liksom, eftersom jag alltid har otur.

Jan: Därför behöver man tänka på detta. Det är därför jag brukar säga att investera handlar om att ta många kulor. Den enskilda kulan här – när du gör detta en gång – är att du i tre fall av fyra inte kommer att tjäna någonting. Men detta är som ett alternativ du ställs inför gång på gång på gång, vilket är som att investera på börsen. Det är samma resonemang oavsett om du gör detta en gång eller många gånger. Det är bara att det är enklare att förstå om man gör det många gånger, men det förändrar inte matematiken.

Caroline: Det är nog där som nöten är. Man tänker att man gör detta en gång, men man gör det egentligen många, många gånger. Matten är densamma oavsett hur många gånger man väljer.

Jan: Ja, och då är det bättre att ta alternativet där du kommer ha 250 kronor i förväntad vinst, istället för 240. I det andra fallet är det tvärtom. En säker förlust på 750 kronor eller 75% chans att förlora 1 000 kronor. Ta förlusten för då vet du vad den blir. Den kommer aldrig bli större än 750 kronor, men det vill vi inte, för att vi har loss aversion.

Caroline: Samarbetade inte han med en psykolog? Daniel Kahneman han var väl ekonom, men jag tror att han samarbetade med någon Israel.

Jan: Ja, men jag vet inte exakt vad det var. Det intressanta här är att vi lyckas spontant välja de två sämsta alternativen, vilket tillsammans blir suboptimalt. Sedan blev jag själv lurad. Hur kunde det bli 760 kronor? Då är det 1 000 kronor minus 240.

Istället för att tänka efter låter vi känslorna styra våra beslut

Caroline: Ja, så mycket matte håller vi inte på med när vi ska ta beslut här och nu.

Jan: Nej, vi går helt känslomässigt. De flesta vill ta hem vinsten, heter det, och så chansar man med förlusterna. Man har redan förlorat och då spelar det ingen roll om man förlorar mer. Så ganska illustrativt exempel och lite jobbigt, eller hur?

Caroline: Det som är jobbigt är inte att jag har skämt ut mig här i podden. Det som är jobbigt är när jag tänker på ta nästa beslut jag kommer ta som är idiotiskt för att min hjärna inte vill tänka långsamt.

Jan: Ja, han har en hel bok med sådana exempel.

Caroline: Blev du en bättre investerare efter att du hade läst den?

Jan: Både ja och nej. Jag inser att jag är dum i huvudet. När jag får en sådan här fråga utgår jag alltid från att jag kommer svara fel. Det jag alltid spontant vill svara, det utgår jag från är fel. De gjorde en undersökning under Coronakrisen, jag ska bara se om jag kommer ihåg detta rätt.

Säg att man har 600 personer som är sjuka och så ska de ha en ny behandling och du är den som kommer bestämma. Vi utgår från att du har ett team. Med behandling A kommer 200 personer räddas, med behandling B kommer en tredjedel av 600 personer räddas, men två tredjedelar kommer att dö. Vilken väljer du, A eller B? De är helt ekvivalenta.

I nästa exempel har du ett helt nytt läkemedel för 600 personer och med behandling A kommer 400 personer dö och i behandling B kommer en tredjedel inte att dö.

Caroline: Jag tar den andra behandlingen. Nej, vänta, jag vill inte ha två tredjedelar som dör. Får man ta det första? Men vänta, är det inte samma igen? Man blir helt knäpp av det här. Vilket är värst, att få höra antalet som ska dö eller behöva räkna ut hur mycket två tredjedelar är?

Jan: Ja och detta är det roliga. Det är exakt samma alternativ och folk svarar helt olika. Man har gjort detta experiment både med experter och lekmän. Det första, att 200 personer räddas eller en tredjedel räddas och två tredjedelar kommer att dö, så valde 72% att man ville rädda de där 200 personerna. Man tänker inte att de andra kommer dö i alla fall. Och i det andra, att 400 personer kommer att dö eller att en tredjedel inte dör, då väljer vi det andra. Vi blir liksom riskaversa i vissa val och sedan vill vi ta risken i andra val, trots att det är exakt samma sannolikhet.

Sedan var det taskigt i det här med matten som vi gjorde med säker vinst. Det var ganska mycket matte och inte ekvivalenta alternativ, men redan här så har man känslomässig dragning åt det ena, trots att – precis som du ganska snabbt listade ut – de var desamma.

Caroline: Det är inte bara det känslomässiga, utan man vill vara smart.

Jan: Men nu sitter vi här och pratar om misstag, du vet att du kommer bli blåst och du tycker ändå att det är jobbigt. Detta valet i normala fall utsätts du för och ingen säger på förhand att det är en kuggfråga. Visst är det spännande?

Misstag #3 – Mental Bokföring

Jan: Det här handlar om att vi tillskriver pengar olika värde. Till exempel är semesterkontot mentalt andra pengar än räkningskontot, trots att det egentligen är samma pengar. Pengar på presentkort är inte lika mycket värda som vanliga pengar eller pengar jag får i gåva är inte lika mycket värda pengar jag har tjänat ihop. Jag värderar pengar jag har tjänat ihop mycket mer än typ alla andra pengar, trots att en krona som är intjänad på lön är lika mycket värd som en krona i utdelning eller avkastning eller i gåva.

Caroline: Javisst, där kan man vara lite hård till och med. Det kanske är någon som tjänar mindre än dig per timme som har gett dig ett presentkort. Tänk dig bara det, hur mycket den personen har behövt jobba för de pengarna som den ger till dig.

Jan: Ja, verkligen. Och typ en eller två gånger om året får jag parkeringsbot på 600-800 spänn. Det finns inget som stör mig lika mycket.

Caroline: Ja, vi har ju haft en sådan historia där du fick en bot. Du skulle på Ica samtidigt som du hade Elsa, som säkert skrek och hade någon åsikt. Sedan hade du en kompis i telefonen samtidigt och så glömde du sätta p-skivan. Då fick du en bot och sedan gav du den till mig och jag sa att jag kan se om vi kan bli av den. Det är liksom en onödig grej.

Sedan hade jag lite problem och jag fick inte svar från företaget och så delgav jag den faktan till dig och du bara: ”Jag vill inte veta den!” Fan vilket bråk vi hade. Då tog den boten energi från dig för att jag ville delge dig hur det gick i processen om att bli av med den.

Jan: Ja, medans jag har köpt kameraprylar för flera tusen kronor som jag inte använder, som var rena felköp. Men de ångrar jag inte, utan tänker att då har jag testat och det var ju kul så länge det varade. Sedan använder vi mental bokföring med 4-hinkar-principen. Det är mental bokföring. Vi tillskriver att det är buffertpengar, mellanriskpengar, passiva pengar eller lekpengar. Det är ju bara pengar och man kan slå ihop det i en enda hink.

Caroline: Visst, men här är mental bokföring till vår fördel.

Jan: Alla de här grejerna kan man använda till sin fördel. Det är viktigt att veta. Ett annat klassiskt exempel som jag själv är skyldig till det är att man har pengar på sparkontot trots att man har ett lån. Trots att räntan på lånet är högre än räntan på sparkontot. Det är en klassisk mental bokföring. Vi skiljer på lön eller vinst.

Folk kan vara så här att man hade inte investerat i enskilda aktier, men jobbar man hos en arbetsgivare som ger en aktier som löneförmån, då har man plötsligt de aktierna, för att man bokför de annorlunda. Man hade kanske aldrig köpt de aktierna om man inte hade jobbat på företaget.

Caroline: Nej, det har faktiskt fascinerat mig tidigare. Men det är för att man ska jobba bättre, väl? Helt plötsligt är man delägare i företaget.

Jan: Ja, det finns massor av sådana här saker. Men mental bokföring känns mycket enklare än narrow framing, till exempel. Vi går vidare.

Caroline: Men du, när man får aktier från ett företag, är det inte att man får dem lite billigare?

Jan: Jo, men i Sverige har vi ganska oförmånliga odds kring det. Vi betalar ganska mycket skatt och då ska den aktien också gå bättre än index och det är inte säkert. Jag tycker inte att det är någon superaffär alltid. Man hör talas om Facebook-aktierna och de som blivit mångmiljonärer. De som var bland de första anställda. Men så är det på långt ifrån alla bolag.

Misstag #4 – Diversifiering

Jan: Det fjärde misstaget är diversifieringsmisstag. De flesta har inte spridit ut, utan har äggen i samma korg. Det såg vi ju, att majoriteten hade mindre än fem aktier. Ett annat misstag som de också pratar om i Dalbars rapport är att man tror att man är diversifierad när man inte är det. Om man bara har aktier så har man inga räntor, inget guld. Det är samma tillgångsslag.

Olika fonder kan också ha samma innehav, så det ger ingen diversifiering. Det är lätt att bli lurad. Vi har pratat om det utifrån att det är ett skydd gentemot fondbolaget, men det är marginell risk. Det är inte det man tänker på när man köper två eller tre fonder.

Vi såg det nu med Spiltan fonden. Man trodde att man var diversifierad, men man var inte det. Vi såg det till exempel med företagsobligationsfond att man trodde att man hade en bra räntefond, men den gick ned nästan lika mycket som aktier, så det var ett misstag i tanken kring diversifiering där. Sedan kan det vara så att man har många olika aktier i samma land, att man inte har diversifierat geografiskt.

Vi pratade mycket om det i avsnittet med Ingrid som var kapitalförvaltningschef på AP7 Såfa. Då pratade vi om diversifiering mellan tillgångsslag, inom tillgångsslaget, diversifiering i tid. När du köper är också viktigt, så man kan köpa vid olika tillfällen för att sprida ut det. Det är så himla komplext. Jag läste på en hemsida som skrev att om man köper ett bilföretag och ett flygbolag, då tänker man att man har diversifierat. Det ena är en engångskonsumtion, ett stort belopp när man köper en ny bil, och det andra är fritidsresor.

Men problemet är att om man tittar på det så är både flygbolag och biltillverkares aktier korrelerade mot oljepriset. Då kan man tycka att man har diversifierat i olika branscher, i olika företag, men man har inte diversifierat mot oljeberoendet, som styr båda priserna.

Caroline: Men hur mycket ska man tänka här kring diversifiering?

Jan: Köper man en fondrobot eller en indexfond så har de gjort det jobbet åt en. Så det är ett problem som försvinner om man kör med fondrobot.

Misstag #5 – Ankring

Jan: Ankring innebär att vi relaterar till upplevda händelser. Vi använder det som en referensram. Jag tänker bland annat att nu tror jag många av oss i vår generation kommer ha en ankring kring Covid och pandemi. Tittar man på mina föräldrar så har de aldrig haft någon relation till pandemi, medans pandemi kommer påverka resten av våra liv.

Kommer du ihåg när vi var i Stockholm innan Freja föddes och hälsade på ett par kompisar? Vi gick på NK och tittade på barnvagnar. Det var jättefina barnvagnar som kostade typ 15 000-20 000. Det var första gången jag tittade på barnvagnar så jag trodde att de kostar så mycket. Sedan när vi skulle köpa en barnvagn så hittade vi en på Blocket för 2 000 och sedan köpte vi en för 1 500 av din kollega.

Då hade jag ankrat att barnvagnar kostar 20 000, så jag tänkte att vi hade gjort världens kap utan att jämföra med vad begagnade barnvagnar brukar kosta. Jag hade ankrat priset på barnvagn till 15 000 och nu när Elsa föddes så var jag bara för skojs skull inne på Emmaljungas hemsida. Där satte jag ihop en barnvagn och så kostade den 15 000.

Caroline: Jag hade inte ankrat det, så jag var helt förfärad över priset och tänkte att det ska bli Blocket denna gången. Men jag fattar varför man köper en ny också. Självklart.

Jan: Ja, så detta med ankring, det som blir så roligt att jag har kopplat det så jag tycker att en barnvagn under 15 000 är rena kapet. Ett annat exempel, min pappa dog ju när han var 49 år gammal. Om jag då lever längre än 49 så kommer jag känna att jag har plus-år där. Men om man är en person som dör innan sina föräldrar så känner man sig ofta lite snuvad, för man har ofta ankrat hur länge man lever i förhållande till sin förälder av samma kön.

Konflikt kan uppstå även på hemmaplan när referensramarna varierar

Jan: Det här med ankring och referenser kan också ställa till med problem, som det gjorde för oss förra lördagen. Du gick din distansutbildning och du behövde sitta och jobba och jag skulle ha barnen hela dagen. Jag tyckte att jag gjorde ett hjältedåd som hade barnen. Vi skulle ut till Bauhaus, köpa färg och måla pallkragar och så köpte jag fel färg för jag kan ingenting om färger.

Eller jag fick fel råd från Bauhaus. Jag hade en idyllisk bild framför mig där jag skulle vara ute och måla pallkragarna med barnen, där vi har varsin pensel. Sedan tar det två minuter innan Elsa lutar sig över pallkragen så hon blir helt svart. Jag fick ta henne till duschen och hon skrek.

Caroline: Ja, jag hörde detta och tänkte: ”Herregud, inte ens en dag kan man få utan att det är kaos.”

Jan: Ja och i slutet av dagen kommer jag till dig och tycker att det har varit en helvetesdag, men jag är ändå sjukt nöjd att jag är sådan superpappa som har klarat allt det här. Och jag får typ noll uppmärksamhet.

Caroline: Jag var sur över att jag behövdes så mycket trots att jag hade sagt att jag behöver vara i total avskildhet. Har ni nycklar? Ja, men ändå fick jag öppna för er. Och missa viktiga poäng på min distanskurs.

Jan: Min poäng är att eftersom du tar barnen mest, särskilt när jag har rest och sådant också, så innebär det att din referensram till att ha barnen en heldag är inget konstigt. Men enligt min referensram så är ha barnen en heldag ett hjältedåd.

Caroline: Det var också det som gjorde mig upprörd, ska jag erkänna. Men strunt samma. Visst, vi hade olika referensram.

Jan: I ekonomi handlar detta om vad aktiekursen har varit historiskt. Att när jag ska sälja eller köpa någonting så tittar jag vart den har varit innan. Är det billigt eller dyrt nu? Då ankrar vi värdet historiskt. I avsnitt #144 pratade vi mycket om att vi som generation har ankrat i att aktier går väldigt bra. Att aktier är det man ska äga. Så när man ska investera på lång sikt så tänker man att man ska ha 100% aktier.

Hade du frågat någon som är född på 30-, 40- eller 50-talet, så hade de kanske sagt som Harry Browne, att man ska nog ha 25% guld, 25% korta räntor, 25% långa räntor och 25% aktier som vi har i RikaTillsammans-portföljen. Det är för att han har en annan referensram till inflationen på 70-talet och aktier som gick dåligt på 30-talet. Så referensramarna spelar stor roll.

Misstag #6 – Agera på input från media

Jan: Sedan är misstaget att man agerar på input från media. Att man agerar på nyhetsbrev och sociala medier. Det var till och med någon som skrev till mig att när de investerar så gör de alltid det efter tipset i sin WhatsApp-grupp. Då var det han och några kusiner som hade WhatsApp -grupp. Jag känner att det kanske inte är en ultimat köpprocess. Jag tolkade det som att det var någon som hade hört något.

Caroline: Man ska inte agera på tips från media.

Jan: Nej, eller från en expert över huvud taget. Kommer du ihåg att vi pratade om det här i avsnitt #140, där vi sa att det är högre sannolikhet att få rätt genom att singla slant än att lyssna på en expert som pratar om framtiden.

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att experter som pratar i media alltid vill skapa uppmärksamhet. Uppmärksamhet skapas av konflikt och drama.

Inte att säga att börsen går upp med 90% sannolikhet över en 10-årsperiod eller att med 95% sannolikhet kommer börsen hamna mellan -28% och +52%. Det skapar ingen kontrovers. Har du mer tittare eller besökare till en hemsida eller en kanal, så får du mer betalt för dina annonsytor. Om du får mer betalt för dina annonsytor så gör du större vinst. Gör du större vinst så har du glada aktieägare. Så medias uppgift är att skapa de här grejerna. ”Börskraschen!” eller ”Aktierna du skulle ha ägt!” För att de vill ha mer besökare.

Caroline: Det känns som att det är uppenbart när man går in på Aftonbladet.

Jan: Ändå glömmer vi bort detta. Tidningar är som en film. Du vet, Sandra Bullock eller Keanu Reeves; bomben sprängs om 30 sekunder – kommer han hinna eller inte? Så sitter man där och det är spännande. På samma sätt måste det vara spännande i tidningen.

Caroline: Ja, det är sant. Det måste vara spännande i tidningen också. Kanske något åt det hållet, kommer detta desarmeras i tid.

Misstag #7 – Ånger

Jan: Ånger har vi pratat mycket om, att börsen är ångerns tempel. Man kan alltid ångra att man har köpt för mycket, för lite, för tidigt, för sent, köpte inte alls, började spara för sent, detta skulle jag ha gjort för 20 år sedan eller detta skulle jag ha vetat då. Vi gör många saker för att inte behöva ångra oss, så det är väldigt vanligt att vi fattar beslut utifrån rädsla för att undvika en situation vi kommer att ångra.

Vi tänker alltid worst case, inte best case. Ska man köpa en hyresfastighet, då vet man att hyresgästerna kommer förstöra och de kommer mörda varandra och jag kommer bli stämd, osv. Istället för att tänka att det kan gå bra också. Sedan också det som vi har pratat om, att inte utvärdera sina beslut utifrån hur det gick.

Misstag #8 – Flockbeteende

Jan: Flockbeteende innebär att vi gör samma sak som alla andra, även om det inte är optimalt. Detta är också rent känslomässigt. Kommer du ihåg när vi sprang zombieloppet i Köpenhamn? Det var jättekul. Vi skulle springa Zombieloppet; man har tre liv och så är det en massa zombies på banan som ska ta ens liv. Så skulle vi springa i en klunga och hela klungan sprang åt vänster precis i början över en bro, men såg jag att banan gick åt andra hållet. Så jag bara stod där som ett fruset rådjur, för det var fel att springa efter dem, men jag kunde inte springa dit själv.

Caroline: För det var en liten bana in i skogen. Vi gjorde det sedan, vi tog täten till slut.

Jan: Ja och sedan kom alla andra. Så man gör som alla andra. Det är därför vi får bubblor. Nu ska man köpa den här teknikaktien och nu är utdelningsaktier populära eller den här Evolution Gaming eller PowerCell. Det skapas en hets.

Caroline: Men du, vet du vad? Är det inte skönt att göra som alla andra?

Jan: Jo, jätteskönt, för du behöver aldrig slå på dig själv, sticka ut eller vara rädd att inte få vara med.

Caroline: Jag börjar fatta den boken jag har nu i min sommarkurs, kurslitteratur. Jag har börjat läsa en bok som är lite deprimerande, men den är bra. ”Underkastelsen”. Jag tror jag fattar det nu, varför vi är lyckliga när vi underkastar oss.

Jan: Ja, du behöver inte tänka eller ifrågasätta dig själv. Detta gäller inte bara börsen. Kommer du ihåg när alla skulle ha en fidget spinner? Det är extremt svårt att stå emot flocken.

Misstag #9 – Optimism

Jan: Sista handlar om optimism, eller övertro på sin egen förmåga. Jag kommer slå marknaden, jag är bättre än de andra investerarna, jag är en bättre bilförare, om jag bara läser på och lägger mer tid, då kommer jag kunna göra detta. Här är det alltid roligt att fråga på föreläsningar hur många som är sämre bilförare än snittet. Det är väldigt få som räcker upp handen och säger att de sämre bilförare än snittet. Det är alltid någon, men inte många.

Caroline: Det finns någon serie på Netflix där de hade 100 människor och sa att ni som känner er snyggare än snittet, stanna kvar. Resten går. Och det var så många fula som stod kvar. Jag hade ju gått ju. Jag lovar jag hade gått. Det handlar nog om självförtroende också.

Jan: Ja, man tänker att detta kommer inte drabba mig utan bara andra, eller om det drabbar mig så kommer jag kunna hantera detta. Trots att det har visat sig att investerare som handlar mest är de som har lägst avkastning. Är vi 100 pers så kommer det vara en median bilförare och hälften kommer vara bättre och hälften kommer vara sämre. Det finns många exempel. 40% av alla par skiljer sig, så det är nästan 50-50 sannolikhet. Men frågar du par som precis har gift sig, så är det inte ett av fyra par som kommer säga att de kommer skilja sig.

Det finns ett fantastiskt TED-talk på det där med optimism och övertro. Det är bra för oss människor att vara optimistiska, men det kostar oss pengar. Det behöver vi vara medvetna om. Då tänker jag att vi rundar av.

Caroline: Ja, det har varit en härlig en och en halv timme.

Umgås mer med oss och få extramaterial

Jan: Jag hoppas att du hade kul. Blev det några anekdoter, får jag godkänt?

Caroline: Ja, det blev anekdoter. Du får godkänt. Det är så sällan vi har anekdoter. Känner mig svältfödd.

Jan: Ja, vi får ha fler anekdoter. Jag tänker så här, för dig som är på Patreon eller vill vara en del av vår RikaTillsammans community där du får extramaterial. I veckan gav vi ut ett börstips som blev 20 gånger övertecknat, Pexip, och det verkade som att ganska många Patreons fick tilldelning.

Nu ska jag inte uttala mig att vi har tjänat pengar, för det vet vi inte förrän imorgon. Vi spelar in detta på onsdag och publicerar på söndag. Men det var tips som vi gick ut med, som förhoppningsvis har gjort att de flesta har tjänat pengar. Det har vi i alla fall gjort på de tidigare tipsen. Sedan har vi digitala FikaTillsammans. Vi delar ut extramaterial. När vi hade avsnittet om arvsrätt så la jag ut ett flödesschema så man kunde se vem som ärver mig. Nu lägger vi ut hela den här Dalbar rapporten, etc. Det bästa av allt är att du väljer själv din engagemangsnivå på Patreon.

Caroline: Och det som du sa innan att man kan vara lite ensam med sitt intresse för ekonomi eller att man är ny. Då är det ett community man kan gå med i och där finns det många andra.

Jan: Ja, vi har till och med haft digital FikaTillsammans där vi har pratat i smågrupper. Det var väldigt uppskattat. Vi gillar det. Du kan kolla själv på Patreon.com/RikaTillsammans. Så tack så hemskt mycket för denna veckan så hoppas jag att vi ses nästa söndag. Jag vet inte riktigt vad det kommer att bli, men jag håller på med research till ett avsnitt som kommer heta ”Bästa Livförsäkringarna”. Så jag har skickat offertförfrågningar till typ alla bolag. Vi håller tummarna. Tack så mycket och ha det så bra.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även uppskatta följande avsnitt:

Prenumerera gärna på kommande avsnitt

Om du en gång i månaden vill ha ett mejl med månadens bästa artiklar så rekommenderar vi vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och det ger dig en bra överblick. Dessutom får du guldkornen från mer än 10 års bloggande på köpet i välkomstbreven. 😎

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Den här artikeln publicerades 2020-05-17 klockan 21:32 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden, Tips för din privatekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

24 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej!

    Jag har en fråga angående din fördelning i Rikatillsammans-portföljen. Vilka ETF:er har du valt för att kunna belåna portföljen till 0,89%? Tycker detta är lite oklart på Nordnet. Det står tex att man måste ha ETF:er med minst 70% belåningsgrad för att kunna använda dom för det bästa lånevillkoret…

    Vänliga hälsningar!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gustaf
  2. Vit pil

    Inspirerande. Nu vill jag komma igång och har redan lyssnat igenom flera andra podavsnitt av detta. Men ser att nybörjarportföljen-inlägget inte är uppdaterat. Snälla gör det snart. Vill komma igång NU! :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emma
  3. Vit pil

    Bytte precis min hemförsäkring från Trygg-Hansa till Hedvig. Drulle & brf-försäkring ingick. Fick ner priset med 40% per år!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    HH
  4. Vit pil

    Hej,
    En tanke: genomsnittlig avkastning i förhållande till index säger ju inte så mycket om man inte vet vilken aktieandel folk har. Tror att stor del av underavkastningen beror på räntefonder och likvider samt avgifter på fonder… Och såklart också övertro på sälj och köp för att tajma marknaden.

    Mvh
    Mattias

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias Malmström
  5. Vit pil

    Som någon påpekade i detta forum så finns det många index, inte enbart globala. Alla till låg kostnad😊

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
  6. Vit pil

    Som svensk har nog många exponering mot Sverige, rätt så. Svenska index är tunga mot Finans med US index får man teknik. Ger diversifiering/riskspridning😉

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
  7. Vit pil

    DowJones US vs DowJones global

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
  8. Vit pil

    På 3 år har DowJones gett 22% medan global gett 6,5 😉

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
  9. Vit pil

    Merparten av de undersökningar och forskning som refereras till gäller US. Slutsatsen skulle kunna vara att undvik fondrobotar och globala indexfonder, satsa på US indexfonder alt ETF’er som följer S&P 500.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
    1. Vit pil

      US har överpresterat mot övriga världen de senaste 10 åren. Men om man får längre tillbaka har det varit tvärtom ungefär lika ofta. Det finns inget som säger att US kommer överprestera framöver. Det finns en del som talar för det motsatta de kommande åren, t.ex. CAPE (Shiller PE)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      ML
  10. Vit pil

    Gällande att tajma marknaden vill jag flika in här igen.
    0.49% chans till exakt tajming.
    Resonemanget är 0.7 * 0.7, men behövs exakt tajming?

    Många går enligt devisen
    ”You make money when you buy not when you sell.”

    Om man köper för långt under marknadspris. (tajmar köp).
    Då är försäljning mindre viktig.
    Man kan behålla aktierna för att återinverstera utdelningarna (Buffets filosofi).

    Rule no 1. Never lose money.
    Då är inköpspriset det viktigaste.
    Om man alltid kan sälja till det man gav från början. Är det oftasts good enough.

    Jag tror du har rätt Jan om index fonder och att det generellt är bäst att investera i index,
    när det är normala tider, eller normala konjunktur nedgångar.

    Men Corona nedstängningen av ekonomin in Europa och USA kommer få efterverknignar.
    33 miljoner arbetslösa i USA. Vissa brancher kommer få det tufft.
    Jag har svårt att tänka mig att köpa ett brett index är det bästa.
    Vi kommer nog se konkurser på löpande band långt tid framöver i vissa brancher.

    Börsen har bara gått -12% sedan årsskiftet!!
    -12 % när stora delar av ekonomin ligger i ruiner, och många troligen kommer bli långtidsarbetslösa.
    -12 % låter inte rimligt när många företag tappat 40-80% av intäkterna.

    Jag passade på att vikta om lite i min portfölj nu när börsen ligger relativt högt.,
    Försöker använda lite sunt förnuft.
    Spelar inte så stor roll om jag har lite fel. Att börsen skulle gå upp 20% helt sonika nu i värsta krisen ser jag inte som speciellt troligt, börsen får nog en reality check när Q2 kvartalsrapporterna kommer.

    Jag tror jag får chans att köpa in mig på ungefär på samma pris eller lägre.
    Svårt att tajma? Vi får väl se. Är det rimligt att vi bara ligger på -12%?
    Har jag tajmat en försäljning, jag hoppas det.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    MattiasH
    1. Vit pil

      Du har poänger. En av Jans favoritbloggar, om Dollars and Data, har skrivit flera tänkvärda inlägg om detta.

      Man kan missa toppen och botten med många månader och fortfarande tjäna på det. Men svårigheten blir att i förväg veta när det ska gå ner mycket och inte. Sannolikt behövs en systematisk strategi, eller att vara en otroligt duktig analytiker, där man kan förutsäga med viss konsekvens. Samtidigt som man ska stå ut med upprepade mindre förluster de gånger modellen har fel.

      https://ofdollarsanddata.com/when-does-market-timing-work/

      Men att spara en kassa och köpa när det är billigt är sällan framgångsrikt. Även om man kan pricka bottnar perfekt så överpresterar man bara kontinuerligt månadssparande med 0,4% per år.

      https://ofdollarsanddata.com/why-market-timing-can-be-so-appealing/

      0
      Gravatar ikon för användaren
      ML
  11. Vit pil

    Det haltar. Att välja 240kr eller ha 25% chans till 1000.
    750kr förlust eller 75% risk till 1000 i förlust är inte samma sak.
    Det väntade värdet är inte 250kr.
    Man har inte 1000 lotter man har bara 1.
    Jag får ju bara en chans.

    Låt oss höja instatsen.
    Du kan få 240 Miljoner eller ha 25% chans till 1000 miljoner.
    Du får endast 1 lott. Vad väljer du Jan?
    0 eller 1000 miljoer, eller ett förväntat värde på 250 miljoner???!!
    Inte i något fall kommer du få 250 miljoner. Inte med 1 lott.

    Tar jag 240 miljoner är det inte så att jag förlorar 10 miljoner bara för att jag inte valde att chansa.
    Antingen får jag 0 eller 1000 om jag bara har en chans.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    MattiasH
    1. Vit pil

      Exemplet bygger på att det är upprepade beslut. Inte bara en gång i livet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      ML
  12. Vit pil

    Ummm i andra alternativet så ser dem ut att förlora lika mycket enligt mig, men jag kanske räknar fel? Gör 100 försök så har person. A förlorat 750×100 samt har person B förlorat 1000×75 o 25 gånger förlorades 0. Totalt har båda förlorat 75000kr.
    Valde själv B D

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Tobias
    1. Vit pil

      Håller med. Det förväntade utfallet är detsamma.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Casper Hedar
    2. Vit pil

      Ja, EV är ju samma för alternativ C och D. Poängen var väl att trots att de har samma EV så väljer de flesta alternativ D, för att vi är mer benägna att ta risker för att undvika förluster än att ta en säker förlust.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Björn
  13. Vit pil

    ”Ett annat exempel, min pappa dog ju när han var 49 år gammal. Om jag då lever längre än 49 så kommer jag känna att jag har plus-år där. Men om man är en person som dör innan sina föräldrar så känner man sig ofta lite snuvad, för man har ofta ankrat hur länge man lever i förhållande till sin förälder av samma kön.”

    Underbar text, som skulle göra fiktive agenten Nick Carter lite grön av avund. Minns ett citat från en av kioskdeckarna med honom, där Nick precis har dödat en motståndare: ”plötsligt insåg han att han var död”.

    För övrigt ett mycket intressant inslag :-)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Håkan bråkan
  14. Vit pil

    Daniel Kahnemann och Amos Tversky är/var båda psykologer. Kahnemann fick dock priset till Nobels minne i ekonomi 2002 (Tversky dog redan 1996).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carl Johnzen
  15. Vit pil

    Så är det, man ska se på helheten, därför jag chansar hejvilt med min PPM då vi har allmänna pensionen som hedge.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Patrik Olander
  16. Vit pil

    Insurance kan åsyfta kredithedge och andra avancerade metoder (det som Bill Ackman tjänade sjukt mycket på under Corona).

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Fotvårtan
    1. Vit pil

      Tack. Är det något som vi småsparare kan göra/komma åt? Jag har aldrig hört talas om det i praktisk användning för oss småsparare. 🤔

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Tror det är vad som brukar kallas för ”vulture investing”. Att hedga/gissa att saker kommer gå åt helvete är ju mest en moralisk aspekt, känner jag själv iaf. Du bettar ju liksom på att det kommer gå dåligt för någon annan. Bill Ackman är ju känd för sitt (misslyckade) bet mot Herbalife, något som han själv motiverade med att företaget lurar folk, men ja, principiellt kan man diskutera vad som är ”shysst” beteende som investerande.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Fotvårtan

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.