En sansad syn på kryptovalutor | Intervju med Totte Löfström
Sök:

En sansad syn på kryptovalutor | Intervju med Totte Löfström

RikaTillsammans #162 - Ett samtal om fördelar, nackdelar och ett nytt perspektiv

För snart tre år sedan publicerade vi ett avsnitt om Bitcoin (#25). Det var precis på toppen av Bitcoin-hajpen och mycket riktigt förutsåg vi den efterföljande kraschen. Tajmingen hade vi så klart bara tur med. Sedan dess har vi inte tagit i kryptovalutor med tång och varit allmänt skeptiska till Bitcoin i allmänhet och kryptovalutor i synnerhet.

Fundamentalism, oavsett åsikt, är dock sällan bra. När Totte Löfström som skrivit en bok om Bitcoin, varit expert i SVT och driver Trijo en svensk börs för kryptovalutor hörde av sig, valde vi att tacka ja till ett samtal. Växt kommer ju från att omge sig med och prata med människor som har andra åsikter än sig själv.

Det vi uppskattade med Totte är att han har en sund syn på kryptovalutor. Han kom med flera argument som är rationella, sunda och faktiskt var värda att överväga. Slutsatsen från vårt samtal är inte att vi plötsligt kommer börja köpa kryptovaluta. Däremot har synen gått från negativ till kanske mer neutral. Framförallt att kanske börja relatera till det som ett alternativt tillgångsslag jämte t.ex. guld, peer-to-peer och liknande.

I diskussionen berör vi fördelarna med kryptovalutor, pratar om decentraliseringen där man kan skippa de centrala aktörerna (ofta bankerna), värdet i att t.ex. kunna flytta pengar vilket är konstigt att det fortfarande är ett problem 2020 och om framtiden. Samtidigt tar vi även upp de uppenbara nackdelarna.

Vi pratar om energiförbrukningen, att det finns alltid en möjlighet till nästa version vilket medfört att det idag finns 5 olika Bitcoin-varianter och andra problem. Vi pratar även om några av de vanligaste sätten hur man blir lurad av olika bedrägerier som tyvärr har plågat kryptovalutor.

Vi hoppas att du uppskattar det här lilla sidospåret i våra vanliga avsnitt. Intervjun är på grund av Corona-tider gjord digitalt på distans så ljudkvaliteten är lite sämre än vanligt. Vi beklagar det.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Lyssna, titta eller bläddra i avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning av avsnittet. Vill du ha tidskoder också så finns det på Youtube.

Transkribering

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen Totte Löfström. Du är ju författare, retorikkonsult och krypto- och Bitcoin expert. Du har skrivit boken ”Så kan du bli rik på Bitcoin – Den kompletta snabbguiden”, du har arbetat som debattchef på Nyheter24, startat upp Trijo (annonslänk)– som är Sveriges första börs för Bitcoin – och varit med i SVT och pratat om hur man undviker att bli lurad av krypto- och investeringsbedrägerier. Idag ska vi prata om Bitcoin, så varmt välkommen hit. Vill du lägga till någonting i presentationen?

Totte: Du har varit inne på min Wikipedia-sida och läst, det hör ju jag det, men varje gång jag hör den genomgången så slås jag av hur brokig bakgrund jag har. Men det kanske är en positiv grej.

Jan: Jag tror det. Jag har tänkt ibland att om jag ska skriva ett cv så blir det på gränsen till oseriöst. Det är ingen röd tråd. Men om man har gjort det man har tyckt varit roligt, då kan det bli spretigt, men det är ändå en röd linje i att man har gjort det man tycker är kul.

Caroline: Jag tror ändå att man har en röd tråd. Om du skulle säga att det var en råd tråd i allt som du har gjort, vad skulle det vara då?

Totte: Kanske inte en röd tråd per se på det sättet, utan snarare i så fall att allting har lett till det andra i någon mån. Jag började jobba som retorikkonsult efter att jag hade pluggat retorik på universitet, vilket gjorde att jag fick in en fot på Nyheter24, vilket gjorde att jag blev debattchef där. Redan första veckan som debattchef så var det en kille som heter Christian Ander, som är grundare utav den första svenska kryptoväxlaren, som hörde av sig och ville skriva en debattartikel.

Det som var så himla roligt med att jobba som debattchef var att jag fick vitt skilda grejer som bara landade i knät på mig och sedan skulle jag ta ställning till äkthet, sanningsgrad och huruvida det är en bra text. I samband med det så la jag kanske två hela arbetsdagar på att läsa på om Bitcoin och kryptovalutor. Det var 2014. Det ledde sedan till Trijo.

En kort introduktion till kryptovalutor

Jan: Jag tycker det är spännande. Jag har varit ganska försiktigt skeptisk till Bitcoin. Vi gjorde en artikel för ett par år sedan när hetsen var som störst. Det gillar jag med dig att du beskriver dig själv som sunt skeptisk. Du tänker att kryptovalutor verkar vara här för att stanna, men du är inte en evangelist som står högst upp med flaggan på barrikaderna. Men som jag sa till Caroline här innan, man blir inte klokare av att bara umgås med människor som tycker som en själv. Växten kommer ofta när man pratar med någon inom ett annat område, som kan mer än en själv.

Jag hoppas att vi ska prata lite kul här om Bitcoin. Totte, för den som bara har hört talas om ordet kryptovalutor, Bitcoin, etc., kan inte du ge en kort introduktion till vad du tycker är viktigast?

Totte: Den vanliga definitionen av kryptovalutor är att det är decentraliserade pengar, skulle man kunna säga. Decentraliserat är väl nyckelordet i det här.

Jag brukar jämföra kryptovalutor och blockkedjetekniken – som det också pratas en hel del om – med en databas. Det är som vilken databas som helst, men skillnaden med en blockkedja är att det finns kopior av databasen utspridda på en massa datorer runt om i hela världen.

Det gör att det blir väldigt svårt att gå in och manipulera den. Om det till exempel står att jag äger en Bitcoin i den här databasen så är det i princip omöjligt för mig att manipulera det och skriva att jag har två Bitcoin, för det skulle innebära att jag skulle behöva ändra databasen på tusentals datorer runt om i hela världen.

Jan: Jag tänker så här Totte, att vi börjar ett steg bakåt. Jag tror att redan detta kan vara ganska svårt att hänga med på. Här får du helt enkelt bara rätta mig om jag har fel. Du säger decentraliserat, vilket är en ganska stor kontrast till hur banker jobbat. Jag har läst att bank kommer från Italien för 500 år sedan när man hade stora bord och på bordet hade man en stor liggare.

Om jag då inte litade på Caroline, men jag litade på dig Totte, så kom jag med mina pengar och gav dem till dig. Du förde in det i den här liggaren och sedan litar du på Caroline och hon litar på dig, så du lånar ut pengarna till henne. Så en bank har egentligen varit ett stort register. När en bank gick i konkurs så kommer det direkt från att bänken faktiskt gick sönder fysiskt. Men då har bankerna egentligen haft monopol på just det här registret, som du kallar för databasen.

Lätt att trassla in sig i tekniska detaljer

Jan: Den stora grejen med kryptovalutor, som jag har förstått det, är att nu behöver vi inte längre dig, Totte. Jag och Caroline vi litar inte på varandra, men vi litar på den här kryptovalutan, så vi för in det i den här boken som nu finns hos alla – hos tusentals människor – för då kan jag inte fuska. Om jag skulle behöva ändra i min bok så behöver det ändras i tusen andra böcker också. Kan man säga så?

Totte: Ja, definitivt, men med det sagt så tror jag att ofta när man diskuterar kryptovalutor – Bitcoin i synnerhet – så hamnar man ofta i diskussioner om blockkedjetekniken och hur man för bok och hur det funkar. Problemet med det är att det snabbt blir ganska tekniskt och ganska finanstekniskt.

Jag tror att det för vanliga människor är ganska irrelevant. Vid tidigare tillfälle har jag jämfört det som så att förstå blockkedjetekniken i grunden är ungefär lika viktigt som det idag är att förstå HTTP-protokollet som är kommunikationsprotokollet som ligger till grund för hela internet.

Jag hoppas också att vi kommer nå en punkt där folk kanske är mindre bekymrade över hur blockkedjetekniken fungerar och kanske mer intresserade av kryptovalutor som ett finansiellt instrument istället.

Caroline: Vad är en kryptovaluta? Kan jag ha den valutan i handen eller finns den bara på datorn? Eller hur funkar det egentligen?

Totte: Egentligen det som händer är att det står inte i den här databasen som jag nämnde tidigare att du äger en Bitcoin. Det som finns är en transaktionshistorik för alla Bitcoin som någonsin har existerat. Tack vare den transaktionshistoriken kan man härleda vem det är som äger vad. Men i sin renaste form är det digitala pengar som inte är utfärdade av en stat.

Det finns inte en riksbank någonstans som har utfärdat Bitcoin och det finns heller inget företag i bakgrunden som säger vi trycker upp Bitcoin och sedan kan du använda dem för att betala med eller vad du vill göra. Det är ett begränsat antal som kommer tryckas upp.

Sedan är det lite en sanning med modifikation, eftersom det redan idag finns olika typer av lånetjänster som i praktiken gör att du kan trycka upp fler Bitcoin. Men i sin renaste form så är det 21 miljoner Bitcoin som någonsin kommer finnas. Man räknar med att det ska finnas år… jag tror det är år 2140 eller något sådant.

Caroline: Du säger att man trycker upp dem, men jag förstod det som att man minar ut dem någonstans virtuellt.

Skillnaden mellan blockkedja och kryptovaluta

Jan: Innan vi hoppar in där. Jag kanske är helt fel ute här, men för mig är det väldigt viktigt att skilja på blockkedja och kryptovaluta. För mig är inte de två samma sak. En blockkedja med den decentraliserade databasen, det upplever jag är en revolution. Det kommer påverka kontraktsskrivning och många saker som inte har med kryptovaluta att göra. Håller du med Totte, eller hur tänker du?

Totte: Nja, vi skulle kunna sätta upp en blockkedja som består av våra tre datorer nu. Det är ganska enkelt att göra. Problemet som vi skulle springa på ganska snabbt är att det inte finns något värde vi vill förvara på den blockkedjan. Jag ser det snarare som att blockkedjor och kryptovalutor är väldigt intimt sammankopplade. Bitcoin t.ex. är värdet finns på Bitcoins blockkedja.

Blockkedjan är värdelös om inte det värdet finns på den, på samma sätt som att Bitcoin vore värdelöst om det inte fanns en blockkedja för det.

Jag ser det som att de hänger ihop och inte går att koppla ifrån varandra. En viktig del här är också decentraliseringen. Det ploppar upp enorma mängder olika kryptovalutor, och var och varannan startup har idé om att man ska skapa en egen kryptovaluta. Problemet är att de inte är decentraliserade, utan då försöker man rida på den hajpen som har varit runt kryptovalutor och blockkedjetekniken.

Jan: Det är en av mina invändningar. Förra året gjorde man någon sådan här räkning som någon försökte sig på och då kom man fram till att det finns 1 600 kryptovalutor. Jag gissar att det finns fler idag. Bara när jag gick in och kollade idag på någon börs så fanns det Bitcoin Sv, Bitcoin Cash, Bitcoin Gold, Bitcoin Diamond, o.s.v. Så även om det är begränsat till 21 miljoner Bitcoin så är det inget som hindrar en från att göra Bitcoin 2 eller Bitcoin Cash och plötsligt så har man urvattnat det värdet. För kryptovaluta finns det 13 på dussinet känns det som.

Totte: Precis, men värdet ligger i Bitcoins blockkedja som är decentraliserad och finns utspridd på hur många datorer som helst runt om i världen. Jag tror det är uppe i 10 000 datorer ungefär. Jämför du då med t.ex. Bitcoin Gold, även om jag inte har fakta på det här, så är den förmodligen inte speciellt decentraliserad.

Ofta med den typen av mindre kryptovalutor som också försöker rida på Bitcoins namn, så är det i allra högsta grad kontrollerade av ett enskilt företag ofta. Då blir det som att vilket företag som helst trycker upp egna pengar och säger att de här kan du betala med och det finns ingen poäng att göra det.

Nivån av decentralisering är avgörande

Jan: Ja, precis, som Facebook-pengar eller Google-pengar. Det spelar liksom ingen roll. Men du återkommer hela tiden till den här decentraliseringen. Varför tycker du att det är så viktigt?

Totte: På gymnasiet gick jag Natur och Teknik så vi fick lära oss lite programmering och sådana saker. Som projektarbete så var jag del i att bygga ett community från grunden och vi hade någon tanke om att det skulle finnas ett poängsystem och sådana saker. Det här var 2003 någonstans och redan då så kände jag när vi byggde det här att det var ett problem. Allting som fanns på plattformen gick att kopiera rakt av.

Det som kryptovalutor i allmänhet, men kanske Bitcoin och blockkedjetekniken i synnerhet löser är att du kan förvara någonting digitalt som inte går att kopiera. Det är där som jag tror att det stora värdet finns. Som jag sa tidigare, det blir en begreppsförvirring för att folk försöker förstå på djupet hur det funkar med allt från mining till hur blockkedjetekniken fungerar. Jag tror inte riktigt att man behöver det utan man ska se det som att det är ett värde som finns digitalt som inte är möjligt att kopiera.

Den viktiga poängen här är att när det inte är möjligt att kopiera så är det heller inte möjligt att ta ifrån dig dina Bitcoin mot din vilja på något sätt.

Det är klart att man kan slarva med privata nycklar och sådana saker och att dina kryptovalutor kan bli stulna, men om du har skött dig själv och tagit hand om det du äger så kan ingen ta det ifrån dig.

Jan: Ja, vi kommer in på det sedan också. Det har ju varit problem med stölder och bedrägerier och sådant. Du återkommer till att det finns det här värdet, men där skulle väl jag ta positionen att upplever att värdet med en kryptovaluta är högst marginellt. Som investering så upplever jag att det inte är något värde.

Det är bara vad någon annan är villig att betala. Det är inte särskilt praktiskt att använda Bitcoin. Jag upplever det som att det är en massa barnsjukdomar, men jag upplever det inte som att det är praktiskt eller att det är något värde. Vad upplever du är det här värdet?

Totte: Om man gör en till jämförelse. Vi alla tre är ju tillräckligt gamla för att komma ihåg första gången man surfade på internet. Min sambo brukar säga att hon blev så himla underväldigad första gången hon surfade på internet. Det hade byggts upp en stor bild av vad det innebar att vara på internet.

Att surfa på internet lät mycket häftigare än vad det var och när man väl gjorde det så var det i praktiken att gå in på Passagens hemsida. Jag tror det är lite samma sak när det kommer till kryptovalutor. Vi har inte riktigt fasciliterat det potentiella värde som finns i att kunna förvara ett värde digitalt utan att det går att kopiera. Vi har liksom inte riktigt nått dit ännu.

En billig metod för internationella transaktioner

Totte: Jag har hört jättemånga jämförelser. Till exempel att kryptovalutor och Bitcoin är på ungefär samma ställe idag som internet var i början av 90-talet. Jag tror det är en ganska rimlig jämförelse. Vi har liksom inte sett vad det är vi ska kunna ha för ordentlig nytta av det ännu. Då blir det spekulationsbiten som är kvar och den biten kan man ha mycket åsikter om.

Jag är väl inte helt positiv till det heller för jag tror att det skapar problem och det skapar också möjligheter för folk att förlora väldigt mycket pengar, i synnerhet med olika typer av hävstångsprodukter och så vidare som kopplas till det.

Men framför allt, det värde som jag ser och som jag tror kommer växa i framtiden är att det är väldigt dyrt att skicka pengar idag. Den senaste månaden har jag jobbat mycket med olika typer av betallösningar för Trijo och det är dyrt. Som bäst kan man komma undan med att skicka pengar och betala 1% i avgift för det. Kortbetalningar kostar 5% att göra.

Det är där jag tror att det verkliga värdet med kryptovalutor kommer att visa sig för det är där du kan flytta ett värde. Jag kan betala dig för en tjänst eller vara t.ex. och det värde som flyttas är kryptovaluta, vilket gör att du kan spara väldigt mycket pengar.

Just nu så är det väldigt fokuserat på att man ska tjäna pengar på att investera i kryptovalutor på olika sätt. Jag tror att det verkliga värdet som kommer komma är snarare i form utav att spara pengar.

Caroline: Kan du inte bara berätta lite mer om hur du tänker dig att framtiden ser ut med kryptovalutor och värdet som förs fram och tillbaka. Jag hänger inte med. Vem ska använda det? Ska vi använda det?

Jan: Jag kan ta ett exempel så kan Totte fundera på ett annat exempel. Ibland får vi intäkter via en amerikansk sajt. Här om dagen fick vi 5 000 USD och så skulle jag föra över det till Swedbank. Då fick jag först betala 1% för att föra över det från företaget till Payoneer, sedan fick jag betala 2% för att flytta det från Payoneer till Swedbank.

Det spelar ingen roll om det är PayPal eller Payoneer. Av de här 5 000 USD så tror jag att jag fick betala 400 USD i avgifter och det finns inget alternativ. Det finns inte ett bättre sätt.

Caroline: Hur skulle det se ut om man använde kryptovalutor då istället, rent konkret?

Totte: I sin renaste form så kan man tänka sig att det här företaget som ni fick betalt ifrån har Bitcoin och skickar Bitcoin istället. Avgiften för transaktioner varierar lite från dag till dag, och timme till timme, men säg att det skulle kostat 20 kronor istället. Så redan där har du en väldig fördel i att ni hade sparat pengar på att ta emot en betalning i Bitcoin istället.

Jan: Sedan är det väl inte så ovanligt att till exempel folk från Bangladesh jobbar i Dubai och skickar hem pengar till Bangladesh. Det är en stor marknad och det är många som har försökt lösa det problemet.

Direkt decentraliserad länk mellan avsändare och mottagare

Caroline: Men vad är det som säger att man inte skulle börja ta höga avgifter?

Jan: Det finns ingen part som kan ta höga avgifter. Det är det som är tricket. Det är ingen som bestämmer över den överföringen. Rätta mig om jag har fel här, Totte.

Totte: Det är korrekt. Sedan kan man mycket väl tänka sig att det byggs upp tjänster som hjälper till. Trijo är på sätt och vis det också – en tjänst som hjälper till att underlätta. Men vi har möjlighet att pressa ner våra priser tack vare att vi inte har någon underleverantör på krypto-änden. Vi gör det själva och när en kund skickar ut pengar från plattformen så görs det direkt till blockkedjan.

Jag hörde faktiskt om ett liknande exempel så sent som igår. Det finns ett norsk försäkringsbolag som försäkrar sjömän. Jag har aldrig ens tänkt tanken på att det skulle finnas ett försäkringsbolag som specialiserar sig på just det men det är så klart på grund av fiskerinäringen och fraktnäringen som finns i Norge. De har filippinska kunder som är försäkrade hos dem i Filippinerna och det kan vara så att så fort du drabbas av någon liten skada eller någonting och behöver uppsöka en läkare så kostar det dig 200 kronor, som du får tillbaka från försäkringsbolaget.

Problemet för det här norska försäkringsbolaget är att de betalar mer för att skicka 200 kronor till Filippinerna än de själva 200 kronorna. Kostnaden för dem blir i princip det dubbla. Så de har svårt att hantera den typen av små transaktioner för det blir så himla dyrt. Bakgrunden var just att de tittar på kryptovalutor – i synnerhet Bitcoin – för att göra den typen av mindre transaktioner för att spara pengar.

Caroline: Ja, det makes sense, men vet du om det finns någon som använder kryptovalutor på det viset nu?

Totte: Ja. Jag tycker också man märker att när man köper in saker från internationella underleverantörer så dyker det upp oftare och oftare att de accepterar Bitcoin som betalning. Jag tror det är en fråga om mognad. Det måste mogna innan det har nått hela vägen dit. Men med allt det här sagt så tror jag inte att vanliga personer kommer gå till Ica och köpa ett paket sojamjölk och betala med Bitcoin. Det är inte praktiskt och det är inte det vi är vana vid att göra. Däremot så tror jag att man kan tänka sig en situation där Bitcoin är det faktiska värdet som förflyttas i bakgrunden.

Istället för att du måste betala pengar till VISA för att ta betalt med VISA-kort och så måste du dessutom ha en betaltjänstleverantör som ska agera mellanhand, som också har en underleverantör som trycker upp kortterminaler och sedan ska pengarna in på banken. Problemet är att det är så många mellanhänder som ska röra pengarna även när man gör ett litet köp. Därför tror jag att man kan tänka sig en framtid där kryptovalutor fyller funktionen som mellanhand.

Kan Bitcoin fungera som digitalt guld?

Jan: Men den här problematiken att det finns så många kryptovalutor. Hur vet man om det blir Bitcoin eller Ripple eller Litecoin eller Ethereum. Hur vet man vilket det blir?

Totte: Till att börja med tycker jag att man kan kolla på de topp fem största. De är intressanta. Resten är i princip bara folk som har utnyttjat möjligheten att skapa en kryptovaluta. I synnerhet runt 2017 så var det så himla hajp där kring Bitcoin och kring alla kryptovalutor så om ett företag tryckte upp en egen token, alltså en egen valuta, så köpte folk den. Helt utan att den hade någon koppling till företagets aktier eller någonting alls. Man bara trodde att det skulle gå upp i pris.

Det är typiskt bubbelbeteende, men idag så har vi kommit bort ifrån det där till en viss del. Som sagt, topp fem kryptovalutor kan vara en bra början att fundera över ens. Inom de fem största så finns det också lite olika syften. Bitcoin är den största och äldsta och den som är mest decentraliserad. Det är också den som är mognast på många sätt. Syftet med den var från början att man skulle göra just ett alternativt betalmedel men med tiden har det växt till att kanske fungera… eller ambitionen eller förhoppningen är väl i alla fall att det ska fungera som någon form av digitalt guld. Som någon form av säker hamn i kristider som till exempel nu i spåren efter Corona, att Riksbanken trycker upp pengar på löpande band. Att du har ett inflationsskydd i Bitcoin istället.

Tyvärr så är vi inte riktigt där ännu heller. När världens aktiemarknader totalkraschade i mars så hängde Bitcoin med. Det är ett tecken på att det inte är hemma ännu. Tittar man istället på Ethereum så är tanken egentligen att du ska ha just smarta kontrakt som Jan var inne på tidigare. Smarta kontrakt som bygger på att när vissa händelser inträffar så triggas någonting automatiskt och det går inte att stoppa. Det kan t.ex. vara att om jag hyr ut en lägenhet och istället för att jag ska gå varje månad och vänta på att du ska betala räkningen så kan vi sätta upp ett smart kontrakt istället som hanterar det så att det betalas automatiskt.

När det gäller smarta kontrakt så har vi inte riktigt nått så långt där heller så att vi ser de praktiska användningsområdena, men förhoppningsvis så kommer vi dit också. Jag t.ex. att aktier kan bli en sådan grej. Att man kan förvara aktier i Ethereums blockkedja och att det kan finnas ett stort värde där. Att man kapar bort mellanhanden i form av clearing hus.

Avanza och Nordnet använder också clearing hus som underleverantör, som är de som liksom keep the books för Avanza och Nordnet. Jag vet att det finns clearing hus som kollar på möjligheten att använda blockkedjeteknik istället just för att göra det på ett effektivare sätt. T.ex. så tycker jag att det är ganska absurt att om du säljer fonder så tar det 24-48 timmar innan du får pengarna. I 2020 borde det inte vara så.

Om hajpen 2017

Caroline: Jag undrar ju varför det blev en sådan otroligt stor hajp 2017-2018 kring speciellt Bitcoin. Kan du inte gå in på det lite?

Totte: Om någonting går upp 600% mellan januari och juni så får det rubriker i tidningarna och fler kastar det sig på det för de se att nu rusar det här. Det finns nog en överhängande risk att Teslas aktie som har gått upp väldigt aggressivt med 40% de senaste dagarna, den kan nog sticka nog bra mycket mer ytterligare innan det vänder ner till slut. Vi är flockdjur, vi springer på de bollarna som alla andra springer på och om det finns en chans att tjäna lätta pengar så hoppar folk på den möjligheten. Det är väl den enkla förklaringen till varför det hände 2017.

Caroline: Men varför rusade den då från början? Var det för att man insåg potentialen?

Totte: Kombination. Bitcoin har ju funnits sedan 2009 och det har gjort några mindre… Alltså det handlar om 15 gånger värdet, men det har gjorts sådana rusningar vid några tillfällen, vilket också har gjort att de som har hängt med ett tag går och väntar på när nästa sådan utveckling ska komma, att det sticker iväg. Folk är ganska trigger happy och står redo att lasta in mycket pengar så fort det visar minsta tendens att sticka iväg uppåt. Det är så bubblor byggs upp.

Däremot var det också ett datorvirus som spreds över hela världen egentligen i slutet av 2016 och början av 2017. Det som hände när du fick viruset var att datorn låste sig helt och hållet och det enda som stod var att för att låsa upp din dator så måste du skicka lösensumma i Bitcoin till en viss Bitcoin-adress. Helt plötsligt fick Bitcoin uppmärksamhet från det plus att folk som aldrig någonsin hade köpt Bitcoin blev väldigt nervösa eftersom det var mycket företagsdatorer som var upplåsta på olika sätt. De såg ingen annan utväg än att bara betala lösensumman. Så det drev på.

Sedan, i och med att Bitcoin gick upp så aggressivt i början av 2017, började det ploppa upp väldigt mycket så kallade ICO:er, alltså initial coin offerings under sommaren, där man köpte en massa olika typer av kryptovalutor som skulle användas på olika sätt och fram och tillbaka och så där. Sättet som man betalade på när man köpte in sig i ICO:erna var att man köpte Bitcoin och växlade de mot nya kryptovalutor. Det gav en extra puff uppåt för Bitcoin-kursen.

Jan: Sedan skulle jag säga att en mindre sexig del av finansbranschen använde Bitcoin för att det var oreglerat. Det kanske fortfarande är oreglerat till stor del. Så allt som är förbjudet på aktiemarknaden kunde man göra i Bitcoin. Så det var mycket ”pump and dump”. Att man drog upp kursen till en viss nivå och sedan sålde man av. Det var vilda västern.

Kryptovalutornas koldioxidavtryck

Totte: Det skedde mest också i de små kryptovalutorna, för Bitcoin har en så pass stor handelsvolym varje dygn att visst, det finns folk med pengar som skulle kunna manipulera Bitcoin-kursen, men det krävs enorma summor. Däremot räcker det med några hundra dollar för att påverka kursen väldigt aggressivt för mindre kryptovalutor. Om du dessutom då pratar ihop dig i någon hemlig chattgrupp att vid det här klockslaget så köper alla och sedan säljer alla vid det här klockslaget. Ju mer tiden går desto mindre sådant tycker jag att jag kommer i kontakt med, vilket nog får tolkas som en positiv grej.

Jan: Jag måste ändå säga att du har en ganska gemytlig syn på det.

Caroline: Ja, det låter spännande. Det låter som framtiden kan man väl säga.

Jan: Nu tänkte jag vara lite trist och ta tre invändningar som jag ser. Det är väl förmodligen inte första gången du hör det. Men jag pratar med en debattexpert här, så det är väl jag som ska akta mig. Man pratar om miljöpåverkan, alltså elektricitetsåtgången. Jag såg någon siffra, jag tror det var på Digieconomist, att Bitcoin förbrukar lika mycket koldioxid som hela Burma, typ 29 miljoner ton, och använder lika mycket el som hela Algeriet. Nu vet jag inte heller om detta stämmer – jag har inte undersökt flera källor – men då skriver de att en enskild transaktion kan uppgå upp till 200 kilo koldioxid och ge upphov till typ 90 gram elektroniksopor. Just att det inte är så effektivt för en enskilda transaktionen.

Totte: Både ja och nej. Alltså, det blir ju lätt så. Jag förstår det här perspektivet och varför diskussionerna lätt hamnar kring klimataspekten av det. För klimatfrågan är en viktig fråga nu och det är så klart dumt att uppfinna nya grejer som drar mycket el eller mycket energi på olika sätt. Däremot kan man jämföra med lite andra grejer, som att titta på hur mycket kostar att bryta guld i form av utsläpp varje år. Det är ljusår från var kryptovalutor som helhet befinner sig. Nu är vi väldigt digitaliserade när det kommer till pengar i Sverige, men den största delen av världen använder fortfarande kontanter och kontanthanteringssystem, som också är ljusår från var ljusår från vad kryptovalutor som helhet befinner sig.

Jan: Detta skulle man ha gjort research på för jag minns inte exakt hur det var, men bloggrannen Cornucopia skrev att tittar man på Netflix så har det också miljöpåverkan. Det ska streamas från Netflix över till vår egen server och skärmen är igång och så. För mig är det lite problematiskt, men jag har svårt att sätta det i relation.

Caroline: Men man måste kunna lösa detta. Annars så ska vi bara skita i det. Vi skiter i att kolla på Netflix och vi struntar i kryptovalutor. Vi kan inte gå bakåt i utvecklingen. Hellre att man löser problemet då, hur det nu ska gå till.

Lite om miningverksamheten

Jan: Kan du inte beskriva miningprocessen? För jag förstår att det är den som ställer till det.

Totte: Förenklat så kan man säga att när du skapar ett nytt block i Bitcoins blockkedja t.ex. så får du också en liten belöning i form av nyskapade Bitcoin. Därför så finns det ett väldigt incitament för de som är miningföretag att få vinna den striden om att få skapa ett nytt block. Den tävlingen som används för att avgöra vem det är som får skapa det här nya blocket och också få den här lilla belöningen är en svår matematisk ekvation. Ju mer kraftfulla och snabba datorer och ju mer datorkraft du kan lägga in i miningprocessen, desto större chans har du att vinna den här rätten att skapa ett nytt block och då också få en liten belöning.

Ju kraftfullare dator du har betyder egentligen bara att du kan trycka in ännu mer el, alltså ännu mer energi, för att få den att lösa ekvationen snabbare. Det är där problemet uppstår. Miningverksamheten bränner väldigt mycket energi för att man tävlar om att vara först med att lösa de här ekvationerna, helt enkelt.

Jan: Är det inte så dessutom att om jag gör en transaktion, säg att jag köper någonting av Caroline, så måste det verifieras. Det är väl också en matematisk ekvation, eller har jag missuppfattat det?

Totte: Både och. När jag säger att det är en tävling i att få skapa nya block så är det en kraftig förenkling, så klart. Då kommer vi än en gång egentligen tillbaka till det här med HTTP-protokollet, att det är ganska få som förstår hur det funkar. Jag tror det är ganska få som behöver veta det.

Jan: Jag har hört via en tredjepartskälla att det finns ett problem där i transaktionshastighet. Visa kan hantera miljontals transaktioner per sekund, men det kan inte Bitcoin. Det var väl en stor debatt att man ville göra ett mer effektivt Bitcoin och det var därför man hade ett stort bråk mellan programmerare i Bitcoin och då blev det två versioner.

Skillnaden mellan Bitcoin och Bitcoin Cash

Totte: Det var Bitcoin och Bitcoin Cash och det var också 2017 som man delade blockkedjan. Det kallas för att man forkar blockkedjan. Fram tills punkten då forken sker så har Bitcoin och Bitcoin Cash samma transaktionshistorik, men därefter så delas de upp i två delar. En liten recap på vad bråket handlade om, för det var verkligen ett väldigt stort bråk då, det är just transaktionskapacitet. Bitcoins block är idag 2 MB stora, vilket innebär att du kan lagra ett visst antal transaktioner i varje block på blockkedjan. Då fanns det ett läger som tyckte att de behövde mycket större block, att man kanske skulle börja med dubbel så stora block för att kunna hantera dubbelt så många transaktioner.

Men problemet är att när du har dubbelt så stora block så blir också hela blockkedjan dubbelt så stor, vilket innebär att den är mycket tyngre och vilket minskar chansen att många har en fullständig kopia av hela transaktionshistoriken på sin dator. Det gör att det blir mer centraliserat. Striden stod egentligen mellan centralisering och decentralisering i någon mån. Gänget som drog igång Bitcoin Cash började också bråka internt sedan om blockstorleken skulle vara 8 MB eller oändligt. Då skapades något som heter Bitcoin SV, som har ändligt stora block.

Problemet är att det blir maximalt en handfull som har en kopia av den här databasen och då kan du lika gärna bara ha en vanlig databas. Då behöver du inte gå över ån efter vatten och hålla på med mining och sådana saker.

Caroline: Jag känner mig lite bortkollrad nu. Nu pratar du om att det kostar en massa på miljön och sedan jämför du med guld. Jag känner att det inte fanns något riktigt bra svar där, Totte.

Totte: Jag kan säga så här då i alla fall – en liten tröst i grejen med miljöfrågan och kryptovalutor – att när man undersökte så visade det sig att det absolut vanligaste är att Bitcoin minas med olika typer av förnybar el, som vindkraft, vattenkraft och solenergi. För det är också det som är det billigaste sättet idag att skapa el på, så det är klart att de som har ett intresse av att skapa el så billigt som möjligt också använder sig av miljösmarta grejer. Googla på Trijo News, vår nyhetssajt, de skrev en artikel om det för ett halvår sedan. Jag kan skicka en länk till er också sedan.

Jan: Sedan vet jag också att det var många minare som flyttade till Island för då fick man kylning gratis för där var låg medeltemperatur.

Totte: Och så kan du använda en gejser för att utvinna energi och skapa den ursprungliga elen.

Jan: Caroline, det roliga är att det finns unga entreprenörer som t.ex. flyttar till Kazakstan för där finns det en gammal nerlagd stålfabrik med en massa el eller så flyttar de till Island. Det är ganska roligt att läsa om de här kreativa idéerna. Man ser inte det någon annanstans.

Det vanligaste sättet man blir lurad på när man köper kryptovalutor

Jan: Jag följer rätt mycket technyheter och jag har läst om folk som har blivit bestulna på sina Bitcoins. Vi kan prata om bedrägerierna. Vad är det vanligaste sättet man blir lurad på när man köper kryptovalutor?

Totte: Det absolut vanligaste sättet är att du faktiskt inte köper kryptovalutor ö.h.t., utan att du blir inlurad på en sajt där man har satt upp en miljö som liknar någon form utav börs eller liknande. Ofta är det med löftet om en trading-bot som kommer omsätta dina pengar passivt, så du behöver inte vara aktiv i det ö.h.t. Du behöver inte ens veta vad som händer. Skicka bara pengarna till oss så löser vi det här.

Den typen av bedrägerier är väldigt cyniska de bedragarna för det pågår i månader. Eftersom man har skapat den här låtsas-sajten så ser det också ut som att pengarna du har satt in växer i värde, vilket gör att du vill skicka in mer för att du blir girig så klart.

När du i någon mån till slut inser att det är något skumt med det, t.ex. om du vill ta ut dina pengar, då är nästa steg att säga att du får ta ut dina pengar, men eftersom vi finns i det här landet så måste du betala skatt först. Då måste du skicka ytterligare 200 000 eller 100 000 till oss för att du ska få loss de här pengarna som du har. Alternativt så brukar de också säga att det är olika typer av omsättningskrav innan du får ta ut pengarna.

Där någonstans så brukar folk sätta sig och Googla på det och då är chansen stor att de hittar mig, eftersom jag var med i SVT i början av året och pratade om de här grejerna, och mitt bästa råd är att inte ha någon kontakt med dem. Det är professionella manipulatörer. Slicka såren för all del och polisanmäl, prata med ditt försäkringsbolag och se om det finns någon chans i världen att du kan få tillbaka i alla fall en del av det, men ha ingen mer kontakt med bedragarna för de kommer att lura dig att skicka ännu mer.

Många som råkar ut för bedrägeri

Totte: Jag har pratat med personer som berättar att de grät okontrollerat när de gjorde den sista överföringen, för jag visste att de här pengarna kommer också att försvinna, men jag gjorde det ändå och jag vet inte varför. Så första steget är att klippa alla band till bedragarna. Det kommer aldrig komma något gott ur det. De kommer aldrig försöka skicka tillbaka pengar.

Jan: Men vilka är det som gör detta? Är det en 14-åring eller ryska maffian liksom?

Totte: Snarare det senaste. Jag tror det var i Ukraina som SvD avslöjade att det fanns en call center-fabrik som bara sysslade med att dels lägga ut fejkade annonser på Facebook och sociala medier för att lura in folk och så fort du har lämnat kontaktuppgifter på något sätt så ringer de upp dig. Då har hela bedrägeriet påbörjats. Det är väl den vanligaste typen av bedrägerier.

Sista steget brukar vara att när du har klippt banden helt och hållet och gått vidare i livet så blir du kontaktad av någon som uppger sig vara jurist som säger att vi har sänkt det här företaget som lurade dig nu och vi kan hjälpa dig att få tillbaka pengarna, men då måste du betala pengar till oss i arvode. Och så skickar folk mer pengar.

Polisen har inte löst något av de rapporterade fallen. Sommaren förra året så rapporterades hundratals fall per månad, sa polisen själva när vi intervjuade dem. Så det är många som blir lurade. Jag kan irritera mig lite, för i den mån som media skriver om det så blir det gärna att man vill förenkla det till en grad att det till slut är ”57-årig kvinna lurad på Bitcoin”. Det blir den typen av paketering, trots att kryptovalutor aldrig har varit en del av det. Det är som om jag skulle lura er att köpa Tesla-aktier som inte finns. Det är inte Teslas.

Det minst vanliga sättet man blir lurad på när man köper kryptovalutor

Totte: Om man ska ta den minst vanliga så är det olika typer av hack och ofta olika typer sociala hack. Jag har märkt att människor är ganska dåliga på att hålla koll på sina egna lösenord och se till att lösenord är säkra och sådana saker. Jag kan verkligen rekommendera att installera en password manager så att du kan ha superavancerade lösenord på alla plattformar och vara säkrare. Men de allra flesta har sitt förnamn och någon siffra och så är det lösenordet till alla olika plattformar.

Tendensen blir då att när man har köpt Bitcoin eller Ethereum och har bestämt sig för att förvara sin privata nyckel själv, det man gör då är att man helt enkelt mejlar den till sig själv så att man inte tappar bort den. Hackare försöker då ta sig in på din mejl och om man har tur kan man då stjäla dina kryptovalutor också. Det är väl den minst vanliga och den som är minst av ett samhällsproblem. De här stora superorganiserade bedrägerierna slår väldigt brett.

Jan: Men var det inte en kombination, att det var någon stor kryptobörs som blev bestulen? Poängen med Bitcoin var att det skulle vara decentraliserat, men eftersom det var så osmidigt så centraliserade de allting hos sig och sedan var det någon som stal, eller hur var det?

Totte: Ja, Mt. Gox. Det var 2013 någonstans och då var hela kryptovalutabranschen ny så de hade säkerhetsluckor i sina system. Jag tror det var 450 miljoner dollar eller så som blev stulet. Sedan har det hänt, så klart, väldigt mycket utvecklingsmässigt kring kryptobörser sedan dess. Man har en helt annan typ av säkerhet idag och man jobbar mycket mer med säkerhet för att man vet vad som kan hända. Den vanligaste typen av hack mot kryptobörser idag är att folk t.ex. har ett dåligt lösenord.

I vissa fall har det också hänt att man har tagit sig in på användarnas konto och lyckats stjäla kryptovalutor därifrån just för att börsen var byggd på ett dåligt sätt. Det finns sådana exempel också, men det sker mindre och mindre och i den mån det sker är det mer riktat mot individuella personer och inte mot börsen som helhet, så att säga.

Hur man kommer igång med kryptovalutor

Jan: Hur vet man då? Säg att man vill doppa tårna. Vi brukar prata om att man ska ha en lekhink och man kan förlora pengarna man har i sin lekhink. Nu har du en egen börs, så det kan vi prata lite om sedan, men om du inte hade haft din egen börs, vad skulle du kollat på när du skulle satt in pengar, för att vara säker på att det inte är bedrägeri?

Totte: Till en början hade jag hört mig för med andra. Det finns en ändlig resurs av kunskap i en Facebook-grupp som heter Bitcoin Sverige t.ex., som jag rekommenderar alla att gå med i. Slänger man ut en fråga där så får man bra svar. Sedan är tendensen att man använder kända varumärken, som Coinbase, Bitstamp och Kraken. Den typen av stora internationella aktörer.

I Sverige har vi Trijo så klart, som jag är vd för, och ett par andra aktörer. Vi svenska aktörer är godkända av Finansinspektionen och vi vet vad vi sysslar med. De internationella aktörerna har funnits med länge och i den mån det är möjligt så är de också reglerade och har koll på vad de sysslar med.

Jan: Är det nytt? Jag visste faktiskt inte att ni var reglerade av Finansinspektionen.

Totte: Svenska Finansinspektionen har varit lite konstiga. Man har dragit sig och velat använda den här one catch all formuleringen som finansiellt institut, valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Man har lagt allting där i. I Norge och i Finland t.ex., där vi också ansöker om licens just nu, där har man skapat kryptospecifika licenser för just kryptoföretag.

Det som har hänt nu, framför allt vid årsskiftet, så började femte AML, alltså anti penningtvättsdirektivet att gälla. Det är ett direktiv som höjer seriositetsnivån och det ställs krav på spårbarhet och sådana saker. Trijo är reglerade enligt det, medans de andra svenska aktörerna är reglerade enligt den tidigare formuleringen. Men de har så klart behövt anpassa sin verksamhet också.

Caroline: Jag undrar vad det betyder att man har tillstånd hos Finansinspektionen, egentligen.

Totte: I mångt och mycket handlar det om att man ska ha den organisationen i ryggen som gör att man kan hantera och upptäcka misstänkt penningtvätt och så att vi kan rapportera det till Finanspolisen. Det är väldigt mycket det det handlar om. Jag blev lite besviken, ska jag säga, att Finansinspektionen inte kollade mer på saker som rör säkerhet eller seriositet i allmänhet. Det är väl lite det som är Finansinspektionens uppdrag också, att säkerställa att man hanterar saker rätt ur penningtvättsperspektiv snarare än konsumentperspektiv.

Många går in med orealistiska förväntningar

Jan: När man då köper sin första kryptovaluta, vad är det vanligaste misstaget?

Totte: Det vanligaste misstaget som folk gör är att man låter det ligga kvar på den börsen. Eller, om man ska gå ännu ett steg innan, så är det väl att man kanske har orealistiska förväntningar på vad som kommer hända när du har köpt din Bitcoin. Year today för Bitcoin ligger nog ungefär på +/-0. Visst, du kan ha en jättevärdeutveckling om du har köpt Bitcoin. Det kan också gå ner jättemycket i värde. Vi såg det i början av 2018 och egentligen ett helt år framåt då det bara fortsatte rasa. Värdet gick från 19 500 USD i slutet av december 2017 till 3 500 USD någonstans i oktober 2018.

Det kan gå åt båda hållen. Bilden som folk har är i någon mån att jag köper Bitcoin för 1 000 kronor nu och då kommer det vara värt 3 000 kronor om några månader och det är inte riktigt så det fungerar. Det finns tillfällen i Bitcoins historia där det verkligen har varit på det sättet och till och med gått ännu snabbare, men det är inte normen. Och det är kanske inte det man ska förvänta sig, utan man ska då ha en längre horisont.

Jan: Om jag sitter här nu och är lite nyfiken – mer nyfiken än vad jag har varit på flera år. Varför ska jag gå in på Trijo och lägga in pengar från min lekhink där?

Totte: Det finns en amerikansk ekonomiprofessor som gjorde en ganska bra uppdelning, tycker jag. Han sa att om du verkligen tror att kryptovalutor är framtiden och tror att det kommer att ta över allt; lägg mellan 5-10% av ditt totala sparande i Bitcoin och kryptovalutor. Om du är helt likgiltig och inte har någon uppfattning och har inte läst på alls; lägg någonstans runt 2-3% av din totala portfölj, bara för att hedga dig mot vad det kan bli. Den sista punkten som han sa är att även om du är jättenegativ, du tror inte alls på det och du tror att alla pengar du lägger där kommer försvinna; lägg ändå 1%, för att du kan ha fel.

Det är lite så man ska tänka tror jag. Det finns många som oändliga ekvationer kring det totala penningvärdet i hela världen och om man tänker sig att Bitcoin tar 1% av den marknaden då skulle det betyda att en Bitcoin måste vara värd si och så många tusentals dollar, t.ex. Så tanken är att man då hedgar sig för att det kanske blir väldigt mycket större än vad vi kan föreställa oss att det kan bli idag. Jag tror det är så man bör se på det. Att det är en chansposition.

Kryptovalutor som ett alternativt tillgångsslag

Jan: Guld är också en kontroversiell grej. Det finns folk som tycker att det är en sten och hur kan du vara så jävla dum i huvudet att du har en sten i en låda och betalar försäkring för att ha den stenen i en låda. Den växer inte och det blir inget mer av den. Sedan finns det de som säger att guld är det enda du ska ha och konserver och ammunition. Grejen är att jag tror inte på någon av dem. Sanningen ligger någonstans i mitten. Vi säger också att man ska ha ett par procent guld i portföljen. För mig handlar det om att se det som ett alternativt tillgångsslag.

Caroline: Absolut, men du och jag är lite mer åt det hållet att om man nu tror på någonting så ska man kanske ha lite mer än 1-2%. Eller vad tänker du?

Jan: Jag gillar det resonemang som Totte hänvisar till här. Jag har inte sett det här underliggande värdet, men det kanske är okunskap. När vi skrev om det i september 2017, precis innan det toppade två månader senare – så där hade vi flyt med tajmingen – men då var det greater fool theory. Liksom, jag köper detta för jag tror att någon annan kommer betala mer än vad jag har betalat. Och det är inte så jäkla schysst, tycker jag. Men när du presenterar det Totte så handlar det inte om att jag ska sno tant Agdas eller någon 14-årings pengar, utan det finns ett värde på det över tid. Bitcoin har varit ett nollsummespel och det kan man väl fortfarande säga? Spekulationen är väl ett nollsummespel.

Totte: Ja, indirekt, för folk säljer ju. Sedan finns det just inom kryptovalutor och Bitcoin i synnerhet en kultur av att man köper och HODlar, som det heter. Att man köper och håller sin investering tills man dör. Det finns en sådan kultur också kring det och det är väl positivt i någon mån.

Jan: Säg då att vi leker med det här perspektivet att vi ser det som ett alternativt tillgångsslag, som ska ligga på 2-3% i portföljen, hur vet jag vilka jag ska köpa? Ska man köpa lite olika och hur ska man då välja mellan de kryptovalutor som finns?

Enkelt att investera på en kryptobörs

Totte: Det beror på hur avancerad man vill vara. För de allra flesta människor så är det fullt gott nog att bara gå in och köpa Bitcoin. Man behöver inte trassla in sig och kolla på andra .I den mån man ändå vill göra det så tror jag att det kan vara en ganska sund grej att man t.ex. kollar på vilken market cap som det totala samlade värdet på alla Bitcoin har och fördela det procentuellt. Bitcoin står för kanske 58% av det totala värdet av de största fem kryptovalutorna och då köper jag för 58% i Bitcoin och sedan säg 12% Ethereum. Det tror jag är det enklaste sättet.

Vi befinner oss fortfarande i en position där det blir gissningar indirekt. Man kan ha väldig höga förhoppningar och förväntningar på att kryptovalutor kommer ta över världen och vara jättestort i framtiden, men vi vet fortfarande inte. Någonting som är tydligt nu är att kryptovalutor håller på att komma in i de befintliga, traditionella finansiella ekosystemen på olika sätt. Det tror jag gör det ännu svårare att förutspå vart det kommer vara om fem eller 10 år.

Caroline: Totte, du har ju en kryptobörs. Vad tjänar du på att folk handlar där?

Totte: Vi tar ett courtage, på samma sätt som Avanza och Nordnet gör. Vi tar en liten avgift per köp som görs. Just nu är den avstängd. Vi har inte slagit på den ännu, utan vi prioriterade att växa istället, så vi har ingen, men tanken är väl att man ska ligga någonstans mellan 1-2%. Vi jämför oss ofta dels med internationella aktörer men framförallt de svenska. De svenska är väldigt mycket dyrare.

Tottes bok ”Så kan du bli rik på Bitcoin – Den kompletta snabbguiden”

Jan: Säg att jag skulle vilja sätta lite pengar. Då går jag in hos er och då kan jag köpa Bitcoin och Ethereum och Litecoin och de olika. Jag har inte läst din bok ”Så kan du bli rik på Bitcoin – Den kompletta snabbguiden”. Det är en researchmiss. Men innan jag kände till dig hade jag fördomar redan om titeln. Vilka är huvudpoängen från boken?

Totte: Jag kan väl säga det om titeln först, jag tror det var lite Nyheter24 i mig och anm. namn som också jobbade på Nyheter24 med mig. Lite klickig rubrik. Med facit i hand så har folk reagerat precis som du har reagerat. Man har dragit öronen åt sig för det låter inte seriöst. Med facit i hand kanske vi skulle ha haft en annan titel. Däremot kan jag säga att de som har läst den har kommit tillbaka och varit väldigt positiva och sagt jag lärde mig jättemycket. Till mitt försvar i alla fall.

Boken går igenom dels allt vi har pratat om kring hur blockkedjor fungerar, hur den bakomliggande tekniken funkar, väldigt på ytan men om hur finansiella system funkar idag och varför det uppstår alternativ till det. Och sedan det rena hur man köper och säljer. Där går vi igenom lite olika strategier. Det finns många som köper och bara håller, som sagt, så det har vi ett kapitel om, och vi går igenom hur man tänka med tankefigurer för när Bitcoin-kursen plötsligt bara rasar. Att man inte får panik och säljer då, utan har lite långsiktighet och is i magen och så.

Sedan går vi också igenom tekniska analyser. Jag tycker att en aspekt med kryptovalutor i allmänhet och Bitcoin i synnerhet är att tekniska analyser – så som jag har översatt det i mitt huvud i alla fall – är ett sätt att förutspå baserat på mänsklig psykologi. Den här klassiska hur en bubbla byggs upp till exempel. Anledningen till att man förvånas varje gång man ser hur exakt den är baseras helt och hållet på att mänsklig psykologi fungerar på ett visst sätt. Man kastar sig in och köper och sedan när det böjar gå ner får folk panik och börjar sälja och då beter sig grafen på ett visst sätt.

Jag har ganska lite tro på tekniska analyser, anm. ohörbart 1:02:07 och sådana grejer. Jag tror att man gör det lite för avancerat för sig själv kanske. Men jag tror att i någon mån så är kryptovalutor en ren marknad. Tittar man på oljepriset t.ex. som handlades på minus nu, i alla fall futures kontakten i USA handlade på minus nu tidigare i år, det beror på att det finns ett underliggande värde.

Det beror på att när du köper ett future-kontrakt så har du också bundit upp dig på x antal fat olja, så du måste ta med det i ekvationen. Det tror jag rör till lite i de här tekniska analyserna, men kryptovalutor är bättre ur det perspektivet för det är ganska fritt från störning i systemet i sig. Det är mänsklig psykologi som styr i hög grad.

Få mer information via Trijos guider

Jan: Vad roligt att du säger det för jag upplever samma sak när vi pratar om aktier. Det är samma beteende. Dum fråga: kan man månadsspara? Jag är ett stort fan av regelbundet sparande.

Totte: Ja, vi skulle faktiskt ha lanserat den så sent som i mars. Vår betaltjänstleverantör fick problem med den tekniska lösningen, så de sköt det på framtiden. Men vår tanke är att vi ska lansera och mig veterligen så blir vi typ först med att göra det, just med autogiro och att det automatiskt dras pengar från lönekontot och att det automatiskt köps kryptovaluta. Jag vet att Coinbase har någon variant men där måste du manuellt gå in och sätta in pengarna först och då faller poängen lite.

Jan: Precis. Bra. Caroline, är det någonting du funderar på?

Caroline: Det känns som att vi har missat massor. Det här är inte något jag brukar gå och tänka så mycket på, så då vet man heller inte riktigt vad man ska fråga. Men vi har nog försökt tömma ut de frågorna som vi har suttit med.

Jan: Jag tror nästan att vi skulle kunna göra ett frågeavsnitt sedan också om det kommer in mycket frågor från läsare och tittare. Min favoritfråga: är det någon fråga du önskar att vi hade ställt?

Totte: Nej, inte på rak arm. Jag har ju varit med i lite olika poddar och sådana saker. Det brukar vara mest tacksamt när folk inte har någon kunskap alls på förhand, för då kan man ändå liksom ha en stringent linje där man berättar det som man på förhand har förberett sig i att man vill förmedla. Ni har lite för bra koll, vilket gör att det blir rörigare, men jag hoppas att tittarna och lyssnarna hänger med ändå.

Jan: Det tror jag absolut. Sedan har jag sett att ni har guider på er hemsida som man kan länka till. Jag är positivt överraskad.

Caroline: Ja, främst tror jag vi är överraskade över att det kan finnas ett underliggande värde i kryptovalutor. Jag tänker på det där att det har en funktion. Det som du pratade om i början att man kan använda det för att föra över pengar mellan olika aktörer för att spara pengar. Det visste inte jag. Det är ett underliggande värde kan man väl säga, Jan? Eller vad tänker du?

Bokrekommendation: ”Life 3.0”

Jan: Ja, det är nytta med det och sedan tycker jag att du har berört invändningarna väldigt bra. Att det finns många kryptovalutor och sedan att det inte handlar om just den här spekulationen. Där blir jag lite nyfiken. Du måste ändå ha hållit på med aktier innan?

Totte: Ja, det har jag gjort. Men sedan kan jag säga att dra igång en startup som det tar två år innan man kan lansera själva plattformen det tenderar till att suga ut det sista värdet man har sparat ihop. Å andra sidan har vi kanske byggt upp mer värde på vägen.

Jan: Jag gillar dig för man hör en bakgrund när du pratar om hur det funkar med terminer, futures och market cap. Om du skulle rekommendera en bok, vad skulle det bli? Det kan vara precis vad som helst.

Totte: Jag skulle vilja rekommendera Max Tegmark. Jag tror att den heter ”Life 3.0”. Den läste jag med väldigt stor behållning nu för något halvår sedan. Jag tycker över lag att alla borde sätta sig in i big data och AI och allting rör sådant. Jag brukar säga att det händer så mycket i kryptosvängen nu men vi är inte i närheten av hur mycket det händer inom artificiell intelligens och sådana grejer. Där tror jag verkligen att man ska positionera sig kunskapsmässigt så att man vet vad det är som händer. För rätt vad det är så är vi bara där.

Jan: Och din egen bok heter ”Så kan du bli rik på Bitcoin – Den kompletta snabbguiden” och den finns på Adlibris, Bokus och Storytel. Du, Totte, ett fantastiskt stort tack för att du har ställt upp och svarat på en massa frågor. Vi tror inte att ämnet är uttömt, utan vi hoppas att kanske få bjuda tillbaka dig lite senare. Tack så hemskt mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Nedan följer artiklar relaterade till den här:

Prenumerera vårt nyhetsbrev

En gång i månaden skickar vi ut ett nyhetsbrev med månadens artiklar. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och i våra välkomstbrev får du dessutom de bästa tipsen från 10 års bloggande. 👍

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.


Den här artikeln publicerades 2020-07-17 klockan 20:01 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Övrigt och off-topic.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

22 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Peter Altmann skriver att ingen vet varför hypen 2017-2018 uppstod. Och det är såklart sant att ingen kan veta exakt varför, i den komplexa värld vi lever i. Det finns dock en ganska vanlig hypotes om att en bidragande orsak är den såkallade ”halveringen” av bitcoin, som sker ungefär vart 4:e år. En halvering innebär förenklat att inflationstakten halveras. Runt 2-3 månader efter de två första halveringarna har priset på Bitcoin skjutit i höjden och stannat på en ny högre nivå. Den senaste (och tredje) halveringen skedde 11 maj, alltså för snart 3 månader sedan. Stämmer ovanstående hypotes bör priset alltså börja klättra uppåt ungefär nu.

    Så, vill man köpa Bitcoin för att lära sig mer om tekniken kan det vara en ganska kul tid att göra det… ungefär nu? ;)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    jojoka
  2. Vit pil

    Sjukt, om man köpte lite Bitcoin på Safello när detta publicerades och sålde idag så gjorde man en rätt kraftig vinst även efter skatt. Tack för en bra intervju i ett svårt ämne.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Magnus
  3. Vit pil

    Inte helt övertygad om att Totte kan anses som expert eller att hans bok är så relevant men ok :). Här är några kommentarer på inlägget!

    Miljöpåverkan. Energiförbrukningen är ett designval. Ett problem i decentraliserade system är att de saknar naturliga koordineringspunkter. Om det nu inte finns en central auktoritet som bestämmer vad det sanna tillståndet är, vad ska vi koordinera kring? I Bitcoin är svaret ”det tillstånd som förbrukat mest energi”. Detta är ett unikt tillstånd som är objektivt verifierbart och dessutom sociopolitiskt relativt neutralt. En annan fördel är att det uppstår en kostnad för deltagande i nätverket då beräkningskraft kostar energi (vilket inte är gratis). Denna kostnad kan användas för att designa incitamentstrukturer. Det finns andra kryptovalutor som använder andra koordineringsgrunder och incitamentstrukturer som inte använder energi som grund, dock har de andra problem. Sanningen är att vi i dagsläget inte har en smartare koordineringsgrund än just energiförbrukning. Ställ frågan: vad kostar alla andra koordineringsmekanismer världen använder sig av idag? Jag säger absolut inte att dessa kan ersättas, men det finns de som tror det.

    Sen vill jag bara slå hål i Tottes kommentar om att en kraftfullare dator helt enkelt är en som man kan trycka in mer el i. Detta är en väldigt vilseledande förenkling.

    Det är inte så att du som individ inte kan ändra på historiken eller tillståndet. Att databasen är distribuerad har inget med någons förmåga att ändra tillstånd att göra. Reglerna i Bitcoin är som ovan nämnt tillståndet med mest energiförbrukning. Ifall som enskild individ har mer beräkningskraft än resten av nätverket har du som enskild individ möjlighet att styra historik och tillstånd. Dock gäller detta enbart för transaktioner sm gjorts med din egna privata nyckel (du kan således inte ändra på andras transaktioner). Du kan även ”blockera” andra från att genomföra transaktioner då du kan mina tomma block.
    Kryptovalutor som ”finansiellt instrument” och att inte lära sig om tekniken. Nej. Nej. NEJ. Precis raka motsatsen. Valutaapplikationen är bara EN av många möjliga applikationer som kan byggas på blockkedjor. I min mening dessutom den tråkigaste och kanske mest meningsslösa. Protokollet och kryptografin som underligger blockkedjor som Bitcoin är nog en av mänsklighetens mest signifikanta uppfinningar. Att inte lägga tid är lära sig om den underliggande tekniken är anledningen till varför många blir svindlade, varför de förlorar sina kryptovalutor, och varför folk investerar i helt galna projekt utan någon tekniskt realiserbar pipeline.
    Ingen ”äger” en Bitcoin. Den som besitter kunskap om en privat nyckel kan signera en transaktion. Ägande är ett nonsens begrepp i dessa sammanhang. Kontrollera din privata nyckel = inget bedrägeri.
    En blockkedja är INTE kryptovalutor. Det är som att påstå en bil är en väg. Kryptovalutor kan du ha på mer eller mindre decentraliserade infrastrukturer. En kryptovaluta KAN vara en applikation på en blockkedja men behöver inte vara det. Blockkedjor lagrar bara en historik av tillståndsuppdateringar. Om dessa tillståndsuppdateringar är kontostatus och transaktioner har du en kryptovaluta. Bitcoins i sig har inget värde, det är den totala energiförbrukningen som säkrar en viss transaktionshistorik som folk värdesätter då detta utgör ett unikt tillstånd. Men historiken kan vara vad som helst, identiteter, maskinlärandemodeller, rådata, och (kanske mest spännande) programkod.
    Bitcoin vs Bitcoin Cash vs Bitcoin X osv: Ett problem med decentraliserade system är att det är svårt att komma överens om hur exakt underliggande infrastruktur, protokoll, algoritmer etc. ska förbättras. Ibland leder detta till ”splits” där olika delar av nätverket går åt olika håll. Alla ”altcoins” och splits är inte meningslösa hype-ridare utan många rotar sig i sjukt svåra parametriseringar som måste göras där tradeoffs mellan olika variabler blir ett faktum.

    Tottes kommentar om att dubbelt så stora block leder till dubbelt så stora blockkedjor är inte sant (du har ju lika många transkationer som skall lagras ändå …). Det som däremot stämmer är att större block inte propagerar med samma hastighet i ett nätverk, vilket leder till centralisering. Ett läger ansåg att overlay networks är ett bättre sätt att lösa transaktionsbegränsingen; ett annat att blockstorleken var rätt väg.

    Varför decentralisering är spännande: Precis som prismekanismen på ett decentraliserat sätt kan signalera och styra tillgång och efterfråga, kan blockkedjor på ett decentraliserat sätt styra tillståndsuppdateringar. Vad exakt vi ska göra med dessa tillståndsuppdateringar vet vi ännu inte men det pågår mycket forskning kring detta. Det finns även flera stora EU projekt som på grunden kommer ändra Europas digitala infrastruktur (se till exempel EBP och EBSI).
    Det nämns inget om olika overlay networks som t.ex. lightning network. En enorm möjlighet är att skapa olika overlay networks ovanpå stabila blockkedjenätverk såsom Bitcoin / Ethereum etc. Asfaltvägar är inte nödvändigtvis spännande för att de är en infrastruktur, utan för alla tjänster och värdeutbyten som möjliggörs när vi väl har vägar …
    Market cap på en krypto har INGET att göra med ifall den är bra eller spännande. Market cap är artificiellt och en otroligt dålig bas att utgå ifrån. Igen, förstå tekniken och det som skiljer olika kryptovalutor åt. Totte är helt fel ute här i sin kommentar. Projekt som Filecoin är bra mycket mer sunda och tekniskt spännande än projekt som Tether eller XRP trots enorm skillnad i marketcap. Bitcoin är absolut INTE mest moget (snarare tvärtom då det var först och inte kunde dra nytta av alla lärdomar). Den har störst beräkningskraft idag men det finns flera andra protokoll som är mycket mer mogna.
    Ingen vet varför hypen 2017-2018 uppstod. Totte spekulerar vilt. Jag TROR att hypen hade mkt att göra med att idéen om smarta kontrakt fick traction och att Ethereum mognade. Jag vet inte. Jan vet inte. Totte vet verkligen inte (och säger flera felaktigheter). Ingen vet.
    Köp en Hardware Wallet ifall du vill spekulera och äga en kryptovaluta! Äg och kontrollera din privata nyckel! Lär dig om kryptografi och decentraliserade system och säkerhet! Använd decentraliserade exchanges! Vad fasen är poängen med kryptovalutor ifall folk ska göra allt centralt ^^? Köp Bitcoin för att lära dig om hur fantastiskt fascinerade tekniken är :). Tänk inte chanspositioner och annat trams.

    22+
    Gravatar ikon för användaren
    Peter Altmann
  4. Vit pil

    I den generella debatten kring att investera i Bitcoin eller inte så saknar jag en ganska viktig aspekt. Jan och Caroline har varit inne på det både i det här avsnittet och i avsnitt #25 att det är problematiskt att transaktioner tar lång tid att verifiera och att mängden bitcoins är ändlig, men de kopplar inte ihop problematikerna. Att verifiera transaktioner är det man kallar för ”mining” och för mining får man då och då en belöning i form av en Bitcoin. Men i takt med att mängden Bitcoins som inte är mineade ännu minskar så minskar också den procentuella chansen för att mining ska ge utdelning i form av Bitcoins. Det ekonomiska incitamentet till att minea minskar och transaktionerna tar ännu längre tid eftersom mängden beräkningskraft i nätverket sjunker. Tillslut när alla Bitcoins är mineade och det ekonomiska incitamentet till mining sjunkit till 0, vad finns det då för värde i en digital valuta som inte kan byta händer?

    Tack för ett intressant ämne till det här avsnittet! Ser fram emot fler avsnitt om kryptovalutor.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jacob A
    1. Vit pil

      Tre felaktigheter jag gärna reder ut: (1) Den procentuella chansen minskar inte över tid. Belöningen för varje löst ”kryptografiskt pussel” (dvs mining) minskar över tid. (2) Tanken bakom minskningen har alltid varit att belöna de som tidigt bidrog till beräkningskraft i nätverket, samt att med tiden minska på belöningen då transaktionskostnaderna (dvs det du erbjuder miners för att de ska inkludera din transaktion i nästa block) skulle öka. (3) Transaktionerna tar inte längre tid om beräkningskraften ökar eller minskar (iaf inte på sikt). Svårigheten att lösa det kryptografiska pusslet är dynamiskt och siktar på en jämn blockgenereringstid på ca 10 minuter oavsett hur mkt beräkningskraft som finns.

      4+
      Gravatar ikon för användaren
      Peter Altmann
  5. Vit pil

    Jag köpte kryptovaluta för 1000kr 2017-11-09. Detta var min första investering någonsin. Jag kunde inget om investeringar men tyckte detta med krypto var spännande. Jag dras med av bubbelbeteendet i december då värdet sköt i höjden och jag sätter in lika mycket pengar till nära toppen. I augusti 2018 efter prisfall sen december säljer jag till förlust men jag hade ändå lärt mig lite på vägen. Bättre att göra misstagen tidigt!

    Här är vad jag lärde mig som jag tycker ni missade i poddavsnittet.

    (skatt) När man köper och säljer kryptovalutor på en börs så beskattas detta som aktier på ett AF-konto. Dvs 30% skatt på avkastning. Gäller även om du köpt en vara/tjänst med din valuta!
    Läs mer: https://www.skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/andratillgangar/krypt ovalutor.4.15532c7b1442f256bae11b60.html
    (börsproblem) Coinbase som jag använde för att köpa kryptovalutan hade enligt mig 2 problem 2017 som gör att jag inte har krypto i min portfölj idag.

    Första: Dyr courtage både köp och sälj kostade ca 3% att köpa och sälja. Detta kan bli mycket pengar i längden om man vill ombalansera.

    Andra: När det var stora förändringar i kursen hade Coinbase problem att klara all transaktionen som hände och man kunde varken köpa eller sälja vid vissa delar av toppen. Man var helt enkelt låst. Kanske är fixat nu 2020?? vem vet. Men känns som många börser kan få problem med detta i en turbulent framtid.
    Läs mer: https://finance.yahoo.com/news/heres-big-bitcoin-problem-just-discovered-211912644.html

    Utöver detta så behövde man skicka bild på sitt ID för att göra ett konto. Men det kanske är löst med bank-id på liknande svenska tjänsterna.

    (volatilitet) Tycker man inte kan vara nog tydlig med att detta tillhör lekhinken. Att ha pengar i detta tillgångsslag kan föra med sig många misstag/känslor. För mig blev min krypto-investering en stor anledning till att jag uppskattar och förstår nyttan av passivt sparande med låg risk.

    24+
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas Jonsson
  6. Vit pil

    Ett enkelt sätt om man vill placera en del av sin portfölj i krypto och dessutom ha det i sin ISK eller kapitalförsäkring hos Avanza eller Nordnet är att köpa trackercertifikaten XBT Bitcoin och XBT Ethereum.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan
  7. Vit pil

    Har inte läst hela artikeln, men vill bara poängtera att elkonsumtion är en bra sak, inte dålig. Desto högre elkonsumtion desto mer välstånd har ett land. Se Kardasjevskalan. Och stor elkonsumtion, det vill säga utbud, är nyckeln till bland annat eldrivna transporter, materialtillverkning och byggnadsuppvärmning. Fokus bör vara på leverera välståndsjusterad hållbarhet. Genom t.ex. kärnkraftverk. Att snacka om nödvändig och onödig elkonsumtion är en onödig debatt tycker jag. Allting handlar om att generera så mycket el som möjligt hållbart. Tänk om elen var lika gratis som vatten, överallt… och hållbar. Tyvärr så går vi mot mot motsatt håll.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Aen
    1. Vit pil

      Ett tips är att intervjua dem bakom Kärnfull Energi.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Aen
    2. Vit pil

      På vilket sätt skulle välståndet i ett land öka för att man bryter Bitcoin?

      Jag tror att du missförstått. Det är förstås så att i takt med att välståndet ökar så ökar också köpkraften, konsumtionen och därmed också elkonsumtionen. Men det är inte så att elkonsumtion leder till välstånd. :)

      6+
      Gravatar ikon för användaren
      Joel
      1. Vit pil

        Stor elkonsumtion innebär ett stort utbud av el och det, energi, ökar välståndet. Poängen är att det finns hållbara sätt att generera stora mängder el på ett hållbart sätt, och därav är debatten över att bitcoin kräver mycket el onödig enligt mig.

        Mvh

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Aen
  8. Vit pil

    Hej Jan!

    Bra avsnitt om ett komplicerat ämne. Själv har jag ägt olika kryptovalutor i sex månader. Jag saknade spänningen när hela sparandet var omplacerat till hyrahinkarsmetoden. Den är ju utan tvekan en pulssänkare.

    Jag introducerades till ett par handelsplatser och sen var det bara att börja handla. Idag är hela min lekhink placerad i krypto och nu snackar vi puls! +87% ena dagen och -66% veckan efter! Jag har dock anammat lite av fyrahinkarstänket här också. 60% är placerat i lite större, mer stabila valutor så som bitcoin och XRP. Resterande 40% är placerade i mindre valutor och på olika ico:er.

    På senare har jag många gånger tänkt. Vem gillar inte krypto och varför? En del av svaret på vem är banker. En del av svaret På varför är för att det erbjuds kostnadseffektiva och snabba transaktioner över hela världen.

    Kanske floppar krypto, kanske är värdet på min lekhink noll om 10 år. Men tänk om så inte är fallet!

    Välkommen in till kryptovärlden och lite spänning i vardagen ⚡️!

    PS Är det total radiotystnad från HBS ang Bospar?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Linus
  9. Vit pil

    Dessvärre känner jag inte att ni gick ”hårt” nog åt honom. Jag uppskattade Carolines ingång på det och hade önskat att hon hade fått mer utrymme att ställa kritiska frågor.

    Jag hade även hoppats att ni hade ställt den mest centrala frågan i krypto (om ni gjorde det så missade jag det): vad är säkerheten bakom valutan? Usas dollar exv har hela den amerikanska befolkningen, armen, institutioner etc etc bakom sig. Euron hela den europeiska unionen. Krypto har blockchain…. nja.

    Något besviken tyvärr på detta avsnitt, även om det fanns en del intressanta tankar i det. Hoppas verkligen att ni följer upp detta.

    98+
    Gravatar ikon för användaren
    Viktor
    1. Vit pil

      Ja det här var inget kul avsnitt.

      Redan 1.08 in, när Jan säger, att ”flera läsare som har mejlat och ’ni borde prata med Totte Löfström'”, ringde det ju en klocka – att nu kommer det ett sånt där avsnitt som verkligen skriker sponsring (oavsett om avsnittet faktiskt är sponsrat eller ej). Och visst blev det så.

      ”För klimatfrågan är en viktig fråga nu och det är så klart dumt att uppfinna nya grejer som drar mycket el eller mycket energi på olika sätt. Däremot kan man jämföra med lite andra grejer, som att titta på hur mycket kostar att bryta guld i form av utsläpp varje år. Det är ljusår från var kryptovalutor som helhet befinner sig. Nu är vi väldigt digitaliserade när det kommer till pengar i Sverige, men den största delen av världen använder fortfarande kontanter och kontanthanteringssystem, som också är ljusår från var ljusår från vad kryptovalutor som helhet befinner sig.”

      Av någon anledning kom det inte med i transkriberingen, men Caroline ställer med rätta en kritisk fråga om det – ”Har du siffror på det?” (36.26 in i avsnittet) och man hör verkligen hur Jan skruvar på sig och säger ”Haha där kommer forskaren!”, och Caroline repeterar sin fråga ”Ljusår…har du siffror på det så vi kan jämföra?”. Jan avbryter och det blir tyst och lite konstig stämning i några sekunder och sedan säger han något om att Netflix också har miljöpåverkan. (Varför man nu ska jämföra konsumtion av Netflix med ett sparande..)

      Men för att svara på frågan. Enligt artikel i Digiconomist konsumerar bitcoinmining 28,77 miljoner ton koldioxid per år:

      https://digiconomist.net/bitcoin-energy-consumption/

      NS Energy skriver att guldbrytning å sin sida står för 126 miljoner ton koldioxid per år:
      https://www.nsenergybusiness.com/news/gold-climate-change-net-zero-mining/

      Alltså knappt fem gånger mer. Väsentligt mer, men jag skulle inte kalla det för en skillnad i ”ljusår”. Då ska man ju komma ihåg mängden guld som bryts per är är ungefär 2 500 – 3 000 ton, med ett pris på 60 000 dollar per kilo blir det 150 miljarder dollar per år. Antalet bitcoin som minats det senaste året (fram till Q2 2020) är ungefär 600 000 (källa: https://www.statista.com/statistics/247280/number-of-bitcoins-in-circulation/)

      Med dagens växlingskurs 9 400 dollar uppgår alltså värdet på dessa 600 000 bitcoins 5,6 miljarder dollar. Det vill säga ungefär 25-30 gånger mindre än värdet på allt guld som brutits under samma period, samtidigt som utsläppen bara är ungefär fem gånger lägre.

      Totte läser förstås kommentarerna här, så han får gärna svara på vad han har för källa till att skillnaden mellan kontanter och kontanthanteringssystem, vs. kryptomining, är ljusår.

      Jan säger:

      ”Om jag sitter här nu och är lite nyfiken – mer nyfiken än vad jag har varit på flera år. Varför ska jag gå in på Trijo och lägga in pengar från min lekhink där?”

      Och frågar vidare:

      ”Dum fråga: kan man månadsspara? Jag är ett stort fan av regelbundet sparande.”

      Här hintar Jan om att det är läge att månadsspara hos Trijo. Hur ska man tolka det? Är det Rika Tillsammans linje, att man ska spara regelbundet i lekhinken(?) och investera i kryptovalutor?

      Avsnittet heter ”En sansad syn på kryptovalutor”. Det är möjligt att Totte Löfström har en sansad syn på kryptovalutor, men intervjun är inte sansad.

      104+
      Gravatar ikon för användaren
      Joel
      1. Vit pil

        Tack Joel för feedbacken. Jag ska verkligen ta och se vad jag kan göra med den. Tyvärr var jag inte under intervjun påläst i den graden kring jämförelsen t.ex. med guld och kryptovalutor. Det är en läxa till nästa gång. Tack även för dina förtydliganden och länkar. Jag uppskattar det (även om det alltid känns jobbigt att läsa sådana här kommentarer) eftersom det gör artikeln bättre för alla. 🙏

        Sedan är det faktiskt som så att det inte har utgått någon ersättning för avsnittet. Jag var nämligen inte ens säker på att vi skulle publicera det, men jag får kontinuerligt en hel del mejl och kommentarer om frågor om kryptovalutor och flera har faktiskt rekommenderat Totte. Så det är faktiskt inget påhitt eller ursäkt. :)

        4+
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
      2. Vit pil

        Hej Joel
        Oj vad duktig du var i detta
        Har fått något mejl om detta tror dom kommit från
        Ukraina eller Ryssland Men skulle alldrig svara på något sånt
        Men tack för denna information
        Vänliga Hälsningar
        LASSE

        25+
        Gravatar ikon för användaren
        Lars Håkansson
      3. Vit pil

        Man kan lätt få intrycket att ju mer grön och förnybar energi man använder desto bättre för miljön. Men det är inte sant.

        Om en stor del av förnybar energi går till kryptomining måste konsekvensen bli att resten av industrin och samhället måste täcka en del av sitt energibehov med fossila bränslen och kärnkraft istället.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
      4. Vit pil

        För min del tycker jag inte det är så viktigt att ställa de där tuffa frågorna. Tycker man får läsa lite mellan raderna och ha i åtanke att allt inte är fullständigt objektivt. Jan vill så klart tjäna pengar och inte skrämma iväg framtida gäster att tjäna pengar på. Det är så klart väldigt svårt för Jan att både vara på läsarnas sida samtidigt som han vill tjäna pengar. Man får i sådana lägen ta att det är lite si och så ibland, tycker jag.

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Joppa
    2. Vit pil

      Hej, för min del tar jag gärna hårdare frågor. Jag försöker, som nämndes i avsnittet, förhålla mig ganska pragmatisk och kritisk till det mesta och är den första att erkänna och problematisera svagheter och liknande som rör krypto.

      Svårigheten är bara att olika personer ofta har väldigt olika kunskap om ämnet, så det är svårt att både förklara förenklat och övergripande, och samtidigt gå in på detaljer. Men så är det så klart med det mesta. :) /Totte Löfström

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Totte Löfström
      1. Vit pil

        Jan: Det var Caroline som ställde frågan till Totte, angående källor på hur mycket utsläpp guldbrytning genererar jämfört med bitcoinbrytning. Du behöver inte vara inläst på hur det ligger till med den saken. Det går den intervjuade experten redogöra för. Men jag menar att du kanske kunde låtit Totte svara istället för att skämta bort frågan.

        Totte hade säkert haft ett bra svar på det, och presenterar något sätt att mäta på som visar att det verkligen är en skillnad i ”ljusår”. Men att du inte släppte fram den kritiska fråga ger ett ”sponsrat intryck”, om du förstår hur jag menar.

        8+
        Gravatar ikon för användaren
        Joel
      2. Vit pil

        Hej Totte! Ett avväpnande tilltalsnamn :)

        Min fråga om vad som är säkerheten bakom bitcoin kvarstår, i jämförelsen att hela EU med dess institutioner, ekonomiska makt, demokratiska länder etc. är säkerheten bakom euron. Vad är då säkerheten bakom bitcoin som currency?

        Jag är öppen för att jag kan ha missat någonting centralt.

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Viktor
    3. Vit pil

      Den mest centrala frågan enligt vem? Men låt oss anta att det är säkerheten bakom valutan som är den mest centrala frågan … säkerheten bakom valutan är kryptografin och spelteorin incitamentstrukturen bygger på.

      Det är precis det du ser som säkert (dvs befolkning, arme, institutioner etc) som ÄR osäkra. De är flyktiga och föränderliga och historiskt har ingen överlevt en längre period. Kryptografin som ”riktiga” blockkedjor bygger på säkras enbart av matematik och absolut ingen sociopolitisk institution.

      Huruvida ovan är ett bra argument för kryptovalutor eller ej låter jag vara osagt då jag själv inte är intresserad av valutatillämpningen.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Peter Altmann

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.