Spara pengar genom bättre bolån med lägre ränta!

Tips, råd, resonemang och vanliga frågor om bolån

Bolåneräntan är ofta den största utgiften vi har. I dagens avsnitt tipsar vi om hur du konkret kan sänka den, hur bolån fungerar och vi svarar på vanliga frågor såsom t.ex. välja rörlig eller bunden ränta?

Ett av de absolut enklaste sätten att spara ett par hundralappar eller till och med tusenlappar är att förhandla om räntan på sitt bolån. Ett väldigt konkret tips som vi upptäckte av misstag i höstas var att begära ut ett amorteringsunderlag från banken. Vi noterade då att många banker har som policy att kontakta de kunder som begär ut det (eftersom det är ett tecken på att man är på väg att lämna) och erbjuda dem en lägre ränta för att stanna kvar.

Vi delade med oss av det tipset till våra Patreon-följare som många lyckades sänka sin ränta också. Flera läsare vittnade om besparingar mellan 1 000 och 10 000 kr per år. Därför tänker vi att det kan vara ett bra tips även för dig. Kontakta din bank och begär ut ett amorteringsunderlag. Oavsett om banken inte kontaktar dig eller inte – det är ändå jultider och förmodligen många som gör det här nu – så är det ett bra tillfälle att se över det inför det kommande året. En sänkning av räntan med 0.1 % innebär ju på årsbasis en besparing på 1 000 kr per miljon i lån som man har!

Det är tack vare stödet från våra Patreons som vi kan göra sådana här osponsrade avsnitt kring vad som är bäst på riktigt. Tack till dig som stödjer och för dig som är intresserad av att bli en del av communityn, få extra-material och tips som inte kommer på bloggen eller i sociala medier:

I avsnittet kategoriserar vi de tre grupperna av aktörer som finns på bolånemarknaden:

  1. Storbanker – t.ex. Swedbank, SEB, Nordea m.fl.
  2. Nischaktörer – t.ex. Avanza/Stabelo, Nordnet m.fl.
  3. Nya aktörer – t.ex. Enkla, Hypoteket m.fl.

Vi tittar på deras olika fördelar och nackdelar och konstaterar att den erbjudna räntan kan skilja upp till 0.6 % beroende på aktör och ens egna situation. Notera att även t.ex. Avanza kan skilja på upp till 0.4 % beroende på om du väljer deras enkla lösning eller deras private banking-lösning.

Kring rörlig vs bunden ränta tänker vi att rörlig ränta är att föredra då det historiskt alltid varit mer lönsamt. Man kan dock leka att man har 3.0 % ränta när man har 1.3 % egentligen och amortera de 1.7 % extra. Då klarar man en räntehöjning på 1.7 % utan att det ens märks i ens likviditet.

Om man investerar så finns det ingen anledning att amortera mer än det man behöver enligt amorteringskravet. Just nu när räntan är t.ex. 1.3 % och vi har en inflation på 2.0 % så vill man egentligen inte amortera alls då inflationen äter lånet med 0.7 % om året. Vi har även pratat mer om att investera vs amortera i avsnitt #102.

Vi hoppas att du har glädje av veckans avsnitt och lycka till med din förhandling!
Jan och Caroline

Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans

Dela gärna med dig i kommentarerna hur det gick för dig. På det sättet kan vi hjälpas åt, inspirera varandra och inte minst jämföra och ta med fakta till bankerna som har individuell prissättning. Svara gärna på frågorna:

  • Vad har du i lån i kr?
  • Vilken belåningsgrad?
  • Vilken ränta fick du?
  • Hur mycket sparade du på det?

Nedan följer ett exempel från Patreon:

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Tack på förhand! Jag ser jättemycket fram emot att få läsa hur det går för dig!

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt #130 och jag tänkte att idag ska vi prata om bolån. På sistone har vi pratat mycket om hållbarhet och vi har ett avsnitt till om det och vi har pratat mycket om de här inre framgångsfaktorerna, som har varit väldigt uppskattade. Men det var någon som sa något i stil med,

Ja, det är mycket flum nu! Det var bra när ni gjorde sådana basic avsnitt, om hur man sparar i fonder och grundläggande ekonomi.

Sedan närmar vi oss också årsskiftet och då är det också bra med en översyn. Jag tänkte att vi ska vara lite konkreta, men också att man ska kunna bli lite klokare och få reda på hur det funkar med bolån.

Men först ett litet sidospår; för typ två veckor sedan så släppte vi Tibber-avsnittet om elfakturor och sådant. Baserat på feedback så är det många som jag skrivit mejl och sagt typ,

Jan och Caroline, ni kan INTE ha 36 000 kwh förbrukning i en vanlig villa!

Det är flera som har sagt att de jobbar med energi och att vi behöver se över vår förbrukning. De har också tipsat om att man kan få en energideklaration, som man kan hämta för alla hus på nätet. Så stort tack för ert engagemang. Vi uppskattar det jättemycket.

Caroline: Vi är glada för det och vi kommer väl att göra något åt det. Det behöver vi så klart. De pengarna kan gå till annat.

Jan: Ja, precis. Man kan investera dem. Så detta är lite to be continued, med vår energikonsumtion.

Alla kan och bör förhandla om sitt bolån

Jan: Dagens avsnitt ska handla om en ny förståelse för hur bolån fungerar. Varför ska man lyssna på det här avsnittet? Jo, för att du ska få sänkta bolån och kostnader. Bolånen är för de flesta av oss i Sverige en av de största utgifterna som vi har. Att bara förhandla kanske två tiondelars procent kan ändå innebära 2 000 per miljon. Har man då kanske 2-3 miljoner i lån, då är det 2 – 6 000 kronor bara på att förhandla 0,2% och man kan förhandla mer än så. Det handlar om hur kan man tänka och hur tänker banken. Det är lite mer kött på benen.

Caroline: Ja, och där behöver vi också konkreta tips för att förhandla. Det är en helt egen punkt.

Jan: Du, jag måste bara sidospåra med tanke på mer kött på benen. Jag måste ta detta, det är jättekul. Min mamma jobbar då på en skola och så tror jag att det var rektorn som skulle hålla ett avslutningstal för personalen och säga att inför nästa år kommer vi ha de här och de här satsningarna. Han är av tyskt ursprung och han sa att innan vi går vidare med de här satsningarna så måste vi bara oss skaffa oss mer kött mellan benen… ?

Skillnad mellan storbanker, nischaktörer och nya aktörer

Caroline: Sedan kommer vi också ha en genomgång av nya aktörer. Vilka är de?

Jan: Jag har fått ganska mycket frågor under ett tag här, men det finns Hypoteket eller Enkla.com, där du kan låna. Vi kommer också göra en jämförelse mellan storbanker, nischaktörer och de här nya aktörerna. De resonerar lite olika och det är ganska intressant. Nu när jag gjorde research så satt jag och såg en timmes konferensdebatt eller paneldebatt mellan Nordea, Enkla och Avanza, kring bolån. Det var så nördig men det var ganska kul. Bankkonferens. Så ni kommer få highlightsen utan att behöva se hela.

Caroline: Och så kommer vi ha den eviga frågan: ska man välja rörlig eller bunden ränta. Vi kommer också prata om hur mycket man ska amortera, om man ska amortera eller investera och om livförsäkring med bolån.

Jan: Vi har egentligen gjort ett helt avsnitt #102 om huruvida man ska amortera eller investera, som rekommenderas supermycket. Det är ett av våra populäraste avsnitt, för det sätter verkligen saker i ett nytt ljus och ett nytt perspektiv. Jag märker många gånger att vi har också haft lite, vad ska man säga, heta diskussioner med folk i vårt umgänge kring det där med att amortera eller investera och att lån är dåligt.

Och jag säger tänk om det inte är så att lån är dåligt. Tänk om det är så att den som är satt i skuld faktiskt också är fri?

Syftet med dagens avsnitt är att bli lite klokare, få lite mer förståelse, använda den förståelsen för att förhandla ner räntan, förhandlar du ner räntan så sparar du pengar. Så det kan vara värt att lyssna och att tipsa andra även om man själv bor i en hyresrätt, för du känner garanterat människor som bor i en villa eller en bostadsrätt. Då får man alltid en liten bonus i det som man kallar för socialt kapital istället, eller att man investerar i en relation.

Det kommer vi också prata om i något avsnitt. Jag lyssnade på ett poddavsnitt där de sa att för att göra en klassresa idag så använder man inte finansiellt kapital, utan socialt kapital. Det var lite mindblowing för mig, så det återkommer vi till.

Osponsrat avsnitt tack vare communityt på Patreon

Caroline: Detta här är inte ett sponsrat avsnitt med flit.

Jan: Ja, precis. Jag har också funderat på detta länge och jag har blivit kontaktad av flera låneförmedlare och banker som vill att vi ska tipsa om dem.

Men det som jag ogillar med finansbranschen är att det stora problemet är att man tjänar olika beroende på vilka råd som man ger. Då kommer man aldrig få ett oberoende råd. För om man tjänar mer på A än B, då kommer det aldrig vara objektivt eller neutralt.

Jag ville inte att vi skulle ha något samarbete eller vara sponsrade av någon i det här avsnittet, så detta är helt rent. Vi bara pratar om det som är.

Den största anledningen till att vi kan göra det här är för att vi har en liten RikaTillsammans community nu på… jag tror att vi är över 300 personer på Patreon. Många av er läsare som tycker att vi har hjälpt er att tjäna pengar och vill stödja oss med 5-7 dollar i månaden. Tack vare det kan vi göra de här helt osponsrade avsnitten och vi kan prata om det som är. Det roliga är att många av de här tipsen som vi kommer ge i det här avsnittet gjorde vi på Patreon för ett antal veckor sedan.

Jag kommer också ta några exempel att majoriteten av de som följde tipsen tjänade pengar. Det är väl egentligen det som också är vårt mål med Patreon, att investera du där så ska du få mer pengar tillbaka, på den kunskapen eller tipsen. Så vi använder inte Patreon som en slags välgörenhet, utan du får extra material och tips och du får vara med på digitala FikaTillsammans.

Caroline: Man kan lätt tro att man måste ut med en massa pengar. Men man väljer själv och det är väldigt lite i månaden som man stödjer oss med och det räcker liksom.

Jan: Ja och bara med detta tipset med att man sparade pengar. Det var många som sparade flera tusenlappar. Sedan har vi också haft de här tipsen med till exempel EQT och K-Fastigheter , där många har tjänat pengar. Så tack till er som stödjer oss på Patreon, som gör avsnitt som det här möjligt. Att vi inte behöver gå och sälja detta till någon partner där ute.

Alla lån bygger på förtroendet för att få lånet återbetalt

Jan: Jag tänker att ett bra ställe att börja i är varför är lån eller krediter så himla viktiga.

Jag tänker att ett lån eller en kredit jämnar ut konsumtion över livet.

Om vi tar oss själva som exempel. Vi har två små barn och då var det så att vi hade ett behov av ett hus i närheten av barnens skola, men vi hade inte råd att köpa det huset kontant. Att köpa huset kanske vi hade haft råd med när vi är 65, då hade vi haft finansiellt råd, men då hade vi inte haft något behov. Då är barnen stora.

Då är tanken helt enkelt genom att vi kunde ta lån för att köpa vårt hus, så kunde vi ta en konsumtion och flytta den från framtiden ner till nutid. Ofta pratar vi om att lån är så dåligt, men jag tänker att lån är nödvändiga.

Det är en viktig sak att förstå. Om vi tar lite makro-ekonomi, alltså hur funkar ekonomi, så är lån och kredit en väldigt, väldigt viktig del. Jag påstår till och med att lån och kredit är en ganska missförstådd del. Det har dåligt rykte. Men jag gillar till exempel win-win och ett lån eller en kredit hjälper faktiskt både låntagaren och långivaren att få det som de vill.

Vi var låntagare. Vad var det vi ville? Jo, en summa pengar så att vi kunde köpa vårt hus idag och inte när vi är 65. Vad vill banken då? De vill tjäna pengar till sina aktieägare och det gör de då på att de tjänar pengar på lånet som vi har tagit.

Då tänker jag att om man bryter ner det så består ett lån av två delar. Det består av själva beloppet jag lånar och det beloppet jag betalar för att låna de här pengarna. Det vi kallar för ränta; det jag betalar för att låna pengarna. Vi kommer också prata om att de flesta av oss är både låntagare och långivare. När vi har våra pengar på till exempel Lysa i räntefonder, då är vi plötsligt långivare.

Om man då tittar på det så är det så att när räntan är låg då vill vi låna så mycket som möjligt och när räntan är hög så är intresset för att låna ganska lågt. Sedan är det så att om vi tittar vad som händer i ekonomin så är det så att när jag som låntagare lovar att betala tillbaka till en långivare och den här långivaren tror på att jag kommer betala tillbaka, då skapas ett lån eller en kredit är det egentligen.

Det är inte så himla stor skillnad med bolån som på restaurang. Då har några av oss ibland handlat på nota, eller hur? Jag sitter vid mitt bord och jag beställer en öl. Istället för att betala varje öl så tar jag en nota. Då tror barägaren att jag kommer betala den där innan jag går. Då har jag egentligen en kredit. Det handlar om förtroende. Om bartendern säger att när du var här sist så tog du inte notan, då kommer jag få betala i förskott.

Så nyckelordet – och vi kommer återkomma till det här – handlar om tro och förtroende. Det är väldigt, väldigt viktigt. För den här tron och det här förtroendet bestämmer räntan. Både för mig som lånar, men även räntemarknaden och hela aktiemarknaden. Det var det som också var problemet 2008. Då hade man ingen tro på att någon skulle betala tillbaka. Hela finansmarknaden frös.

Varför har lån och krediter ett så dåligt rykte?

Caroline: Jag vet att detta inte hör hemma här, men jag sitter här och funderar på varför lån och krediter har så dåligt rykte. Det är ju en massa olika faktorer. Det handlar om att man inte vill vara skyldig någon något och så.

Jan: Jag tror att det handlar om… Även om jag innan sa tänk att alla lån inte är dåliga, att det finns faktiskt bra lån också, det är det vi tar upp i avsnitt 102.

En väldigt enkel definition är att lån som gör mig rikare är bra lån. Lån som gör mig fattigare är dåliga lån.

Om vi bara tar oss själva som exempel, så betalar vi ungefär 7 000 kronor i ränta i dagsläget på våra lån. Jag försöker ligga på ungefär 40 000 kronor i månaden innan skatt, så motsvarar det ungefär 30 000 efter skatt. 7 000 av 30 000, det är ungefär 25%.

Det betyder de facto att en arbetsvecka i månaden jobbar jag inte för mig själv. Jag jobbar för banken. Det är som att jag är anställd av banken och jag bidrar till deras vinst.

På det sättet så är kredit inte så himla bra, för att jag är ofri. Det är som att jag går till någon annans arbetsplats och jobbar för att göra dem rika. På det sättet tycker jag att man ska absolut vara försiktig med krediter, för det finns jobb som får jobba halva månaden eller ännu mer, för någon annan än för sig själv.

Så jag tror att det där är en stor anledning. Men det här med kredit – och jag slog faktiskt upp vart ordet kredit kommer ifrån och då var det SAOL eller så och då stod det på typ 1700-talssvenska, ”Han hade gott anseende och kredit.” Så det handlar om förtroende. Det är det som jag gillar så mycket, att börja titta på vad det är egentligen.

Caroline: Jag tänker också att det finns vissa krediter som man kanske inte vill ha. Som om jag skulle skaffa mig en Ellos-kredit. Det kan man ha, det är inget fel på det, men då hade jag hellre betalat direkt på en gång. Så att man inte har ett eftersläp på konsumtion som är every day konsumtion.

Typexempel på ett bra lån

Jan: Precis. Då är vi tillbaka på det där med bra och dåliga lån. En Ellos-kredit gör dig högst sannolikt fattigare. Kredit eller lån som gör dig fattigare, de ska man amortera så mycket som möjligt. Medans lån som kanske då kan göra dig rikare, de finns det ingen anledning att amortera.

För om du amorterar på ett lån som gör dig rikare så blir det som att du lämnar pengar på bordet. För dig som lyssnar nu och inte har lyssnat på avsnitt #102, om vi tar ett väldigt enkelt exempel. Nu säger jag inte att alla ska göra detta, utan det är bara ett exempel.

Vet du vad räntan på ett CSN-lån är i dagsläget? 0,16%. Det betyder att låna 100 000 kostar 160 kronor. Det finns idag bankkonton med insättningsgaranti där du kan få 1% om du låser pengarna på kanske 12 månader eller 24 månader. Det betyder de facto att om du är student och inte använder hela CSN-lånet, ta så mycket lån som du bara kan, sätt in det på det här bankkontot med insättningsgaranti, få 1%, betala 0,16% och tjäna 0,84% själv – helt hållet riskfritt. Nu är det inte en bra affär som vi rekommenderar, men som princip.

Det är typexemplet på ett bra lån. Sedan kan vi prata om detta i investeringar och när vi pratar långa tidsperioder så vet vi att börsen med över 90% sannolikhet går plus, Avanza lånar under vissa villkor ut 50 000 kronor utan någon ränta över huvud taget. Alltså 0% ränta. Då finns det sannolikheter för att jag ska kunna tjäna pengar på mina lån. Det är inget konstigt. Det är så alla företag gör, faktiskt. Det var lite sidospår.

Även banken måste låna för att kunna låna ut

Jan: När vi har tjänat mer pengar så är det väldigt få av oss som lägger pengarna på ett bankkonto, eftersom bankkonton ger så dålig ränta. Det har varit så att bankerna har ett underskott för de får in mindre pengar på bankkontona. Alltså kan de inte låna ut de pengarna i nästa läge. Det är också det vi pratade om i avsnittet med Eric Strand, om vad är pengar, att när vi sätter in pengar på bankkontot så är det en inlåning. Sedan gör bankerna en utlåning.

Men just nu får de mindre pengar inlånat än vad de behöver låna ut. Så är det nu och det har varit så ett tag. Bankerna har inte tillräckligt mycket pengar för att låna ut, beroende på det vi har satt in, så då måste bankerna låna av någon annan. De lånar av exempelvis räntefonder av oss sparare. Det är här jag försöker ge en bild av hur det hänger ihop.

Kommer du ihåg när vi gjorde avsnitt #64 om allt du behöver veta om räntefonder? Vad bankerna gör helt enkelt är att de är en slags mellanhand. Jag kommer till banken för att jag vill låna pengar på mitt hus och så säger de att de kan ge ett lån, men sedan behöver de finansiera det lånet. Då går de till exempel till finansmarknaden och då säger de titta här, här har vi 10 000 låntagare och de här lånen har de här husen som säkerhet. Så detta är en väldigt bra tillgång.

Då köper finansmarknaden eller räntefonderna – nu gör jag det här väldigt enkelt – de här tio bolånen. Vi bedömer att de här husen är i ett fint område och lågt belånade, så vi kan låna ut till er för till exempel 0,2% ränta. Då har banken en kostnad på 0,2% ränta, men de lånar ut till oss för 1,2% ränta på bolånet. Det är så banken tjänar pengar. Det är det som kallas för räntenettot. Det är det banken tjänar på mellanskillnaden.

Det man behöver förstå är hur det hänger ihop. När vi tjänar mycket pengar blir vi kreditvärdiga i bankens ögon. Då kan banken låna ut pengar. Så banken paketerar ihop en massa lån och sedan finansierar de lånen. De här lånen köps av räntefonder, till exempel. Så när vi investerar på till exempel Lysa eller Spiltan Räntefond Sverige, då lånar vi ut pengar till andras bolån. Så det kan vara lite mindblowing.

Du kan på ena sättet ha lånat ut pengar på Swedbank, men så har vi också lånat ut pengar till dem. Så det är inte helt omöjligt att du både har lån på ditt hus och även lånat ut pengar till ditt hus.

Nu är det inte supersmart, men det är en tanke.

Bankens räntenetto kan erbjuda förhandlingsutrymme

Caroline: Det är någonting som känns nästan lite sjukt med det. Man förlorar pengar där. Men jag har tänkt att det är samma rundgång eller vad man säger, när jag betalar skatt och sedan behöver gå till sjukhuset. Då får jag tillbaka mina skattepengar på något vis. Allting går ju runt. Speciellt pengar i ett samhälle.

Jan: Det är detta som var problemet 2008. Att då hade bankerna paketerat de här lånen men då hade de till exempel… Kommer du ihåg filmen The Big Short? Det är en scen med en strippa som äger sju hus. Det var inga bra lån. Hon kunde inte betala och då faller hela det där paketet. I Sverige – detta fick jag ut från konferensen jag lyssnade på – är alla svenska bolån högsta kvalitén. Det är inte dåliga bolån i Sverige.

Den genomsnittliga belåningsgraden i Sverige är 58%, enligt Nordea. Vi har väl typ 73% belåningsgrad, men i genomsnitt i Sverige är det 58%. För unga som har tagit nya lån är det ofta högre, men vi har ganska många som har bott i sina fastigheter längre, så de har amorterat av sina lån. I Sverige tål man en ganska stor nedgång innan – och då kommer vi tillbaka till det – man förlorar förtroende.

Alla de här obligationerna som bankerna ger ut, alltså de här paketen med bolån, de handlar också om förtroende. Vad tror du händer om till exempel utländska investerare skulle förlora förtroendet för den svenska bostadsmarknaden eller för svenska bostadslån? De utländska är de som köper, som finansierar, som lånar ut sina pengar till banken.

Caroline: Vi skulle inte ha pengar att låna av banken eller räntorna kommer i alla fall öka.

Jan: Ja, då är vi tillbaka på det där som vi pratade om innan med historian om baren. Har jag förtroende för de andra människorna? Och detta är så viktigt att se, att lån handlar om förtroende. Det kommer vi till sedan också.

Svenska bankernas räntenetto mellan 2002-2019.
Svenska bankernas räntenetto mellan 2002-2019.

Här har jag tagit fram en graf över vad de svenska bankerna tjänar på bolån. Då har det varierat, men just nu ligger det på 1,4%. De svenska bankerna i genomsnitt tjänar 1,4% på våra bolån. Jag lägger detta på bloggen så att man kan titta där.

Återigen, varför är det viktigt att veta om räntenettot? Jo, för det är det som är utrymmet att förhandla på. Detta är det banken har som marginal. Så de kanske lånar för -0,2 och lånar ut för 1,2%. Då har de 1,4% räntenetto. Det betyder att den här marginalen på 1,4%, det är den jag kan förhandla på. Men det är också den som har gjort att andra aktörer har sett att vad tusan, de tjänar ju super mycket pengar.

De tjänar 1,42%, alltså 14 000 per utlånad miljon. Eftersom vi svenskar har lånat över 4 000 miljarder, det är alltså fyra miljoner miljoner. Det blir sjukt mycket pengar. Så det är jättemycket pengar.

Nya aktörer på bolånemarknaden

Jan: Det är därför vi har fått de här nya aktörerna på bolånemarknaden. Vi har alla de klassiska storbankerna, typ Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken, etc. Och deras fördel är att de har hela processen. Du kan gå och begära lånelöfte till du får själva lånet och de gör ofta en individuell prissättning. Nackdelarna med det här är ofta att det är en väldigt dålig transparens.

Länge hade de något som kallades för listräntor, att de var tvungna att ge sina listräntor, men sedan insåg folk att jag får ju aldrig listräntorna, utan de ger olika rabatter. Då var bankerna tvungna att publicera det som kallas för genomsnittsränta. Den är alltid mycket mindre. Då kan man se de här rabatterna, som ofta låg på 0,5-0,6%.

Detta var provocerande. Då såg nischbankerna Avanza, Nordnet, Skandia, m.m., att titta här, vi klarar oss på en marginal som är mindre än 1,4%. Vi kan göra detta billigare. Då kunde de då sänka räntorna och de har ofta en högre transparens, för de säger att de inte erbjuder individuell prissättning, utan alla får samma låga ränta. Men när de kom för ett par år sedan så behövde de ha ganska höga krav, för de var inte banker så att de hade helheten och det där.

Utan att gå in så mycket på det, så behöver du tillstånd för att paketera ihop de här lånen, till exempel, av Finansinspektionen. Då ställde Avanza och Nordnet ganska höga krav, att du kanske får ha max 60% belåning eller max 50% och så vidare. De tog inga nya lån, så du kan aldrig få ett lånelöfte på till exempel Avanza eller Nordnet. De tar bara över befintliga lån.

Det var en första konkurrens till storbankerna, som gjorde att de sänkte lite. Men nu, de senaste två, tre åren, då har det kommit en massa andra aktörer som säger, ”Vad håller ni på med?” Ungefär som SAS och sedan kom Norwegian eller Ryanair, som ser att vänta här nu, vi behöver inte ha hundratals anställda, utan vi kan föra detta helt digitalt. Då är det till exempel enkla.com eller Hypoteket som säger vi erbjuder ingen individuell prissättning, utan vi kör samma till alla. Vi kör låga räntor. Ännu lägre.

Alla lån är inte skapta lika – en nackdel med t.ex. Enklas bolån

Jan: Men då har de några nackdelar, till exempel att de erbjuder inga nya lån, men med enkla är det också lån med slutförfallodag. Enkla säger till exempel att om tre år då upphör ditt lån och då skulle banken de facto kunna kräva att du betalar tillbaka hela beloppet. Men det är väldigt få som klarar det. Det vanliga är att man bara rullar vidare.

Det kommer hända för de flesta. Men säg att du under de här tre åren har råkat ut för en skilsmässa, du har blivit sjuk och arbetslös och plötsligt så är du inte kreditvärdig, då kommer du inte få något nytt lån. Då kan du sitta i en jäkligt dålig situation. Det kommer å andra sidan förmodligen inte hända på Swedbank, om du tar ett lån där.

Caroline: Men jag måste säga att jag tycker att det också är lite… Nu har jag inte behövt titta så noga på de här olika aktörerna som lånar ut pengar på sistone, men jag kan tycka att det är förvirrande med alla nykomlingar. Då kan jag känna är det några jag kan lita på? Är det inte bara en startup? Kan man låna pengar av en startup liksom, förstår du vad jag menar? Att det kan kännas lite osäkert för mig.

Jan: Det är också därför vi har det här avsnittet. Jag gillar att kategorisera dem som storbanker, nischbanker och nya aktörer. Sedan är det också att de behöver tillstånd. De jobbar på lite olika sätt. Jag har gjort en sammanställning på bloggen, en tabell där jag har jämfört de här tre. Om du tar en storbank som Nordea, då har de en rörlig ränta som ligger på 1,6%, eller en treårsränta på 1,36%.

Låg ränta kommer med högre krav

Jan: Om vi då jämför med Enkla, då erbjuder de 0,95%. Det är en jättestor skillnad. Men då behöver jag vara medveten om att det inte är säkert att det kommer vara så bra. Som med Enklas slutförfallodag. För majoriteten av sparare så är det inte ett problem, men för vissa. Så det betyder att efter tre år behöver det lånet lånas om.

Om jag då har blivit arbetslös, sjuk och skilt mig, då är jag inte lika kreditvärdig. Då har inte bankerna lika stort förtroende för att jag kommer kunna betala tillbaka. Då skulle jag kunna hamna i en situation där de inte vill låna ut till mig. För jag är inte längre kreditvärdig och jag har inte längre ett förtroende. Nu pratar vi bara om Enkla. Är jag otydlig här?

Caroline: Ja, för ibland säger du ”bankerna”. Vi behöver prata om dem i deras kategori. För jag blir lite nyfiken på om jag nu har blivit sjuk, skilt mig och blivit arbetslös och sitter med ett lån i en ny aktör och de inte vill göra om lånet åt mig, kan jag då gå tillbaka till Nordea och säga att jag behöver ha er som låneutgivare igen? Då kommer de ha höga krav på mig kanske.

Jan: Det blir samma grej. Återigen kommer det handla om förtroende. Har Nordea eller vilken långivare som helst förtroende för dig att du kommer kunna betala tillbaka? Vad händer om du är på krogen och bartendern inte har förtroende för dig? Kommer du få handla på nota då? Nej. Det är same same. Så du kan bli av med huset, det är en risk. Nu målar jag upp ett scenario som kanske gäller en person på tusen, men man behöver vara medveten om de här skillnaderna.

Sedan kan jag vara jättepositiv till Enkla att de går in och bara dunkar in 0,95% till alla. Sedan frågade du om man kan lita på en ny aktör, som Stabelo eller Hypoteket. Ja, för de är ändå reglerade av Finansinspektionen. Man kan inte hålla på hur som helst. Enkla lanserades för ett år sedan, men de har ändå inte kommit igång med sin verksamhet. Återigen, för att de ska kunna ta emot bolån och låna ut pengar, vad behöver de göra? De behöver hitta finansiering där ute.

Jag tror de behövde ta in ett par miljarder, men då hade inte investerarna och Finansinspektionen förtroende för att Enkla skulle klara av det, så Enkla fick gå tillbaka till ritbordet. Idag hösten 2019 håller de på med en omstart. Men intresset märks. Jag tror att de sa att på de veckorna som de hade förhandsvisning så var det 65 000 svenskar som registrerade sig. Det är 6% av bolånestocken.

Lägre ränta tack vare ett effektivare system

Jan: Nu är det extremt att jämföra Nordea med Enkla. Sedan finns mellanaktörerna där, att du har Avanzas Stabelo, som Avanza äger en bit av. Och så har vi Hypoteket som också är en aktör. Och detta var också intressant, för vad jag har sett här är en glidning, för Hypoteket verkar ägas till en viss del av Bonnier eller Schibstedt…

Förlåt, nu har jag nog blandat ihop det. De ägs av Skipstedt och det där är också ganska intressant, att vi ser en glidning, att plötsligt börjar mediabolag gå in i finansbranschen. Google och Facebook vill också göra det. Jag vet inte riktigt om jag är helt positiv till det där riktigt än. Men det är värt att titta på.

Caroline: Jag ville bara säga det att när jag påpekade att man kan bli lite skeptisk till nykomlingarna, och det är för att jag inte är som du, Jan. Jag kan nog ändå räkna mig som rätt som många svenskar är, konservativ, vill inte ta någon risk, det handlar om mina pengar liksom och jag vill prata med den som jag känner på banken och så. Men sedan samtidigt om man sitter och ska köpa ett hus, då vill man inte betala i onödan. Så jag tror att detta avsnittet kommer vara väldigt värdefullt, att man kan se de olika kategorierna av låneutgivare.

Jan: Om vi ska kategorisera det och så jämför vi det bara på tre månaders rörlig ränta nu, början av december 2019. Storbankerna ligger på ungefär 1,6% i ränta på tre månaders rörligt. Nischaktörer typ SBAB, Skandia, Stabelo, Nordnet, etc. ligger på ungefär 1,3%. De nya aktörerna som Enkla, kommer in på 0,9%. Om man skulle göra det här stora hoppet på 0,6% så är det 6 000 spänn per miljon per år. Det är ganska mycket pengar.

Då säger till exempel Enklas vd då att när vi tittar på det så ser vi att administrationskostnaden är ungefär 0,6% och det är det vi kan kapa när vi kan ge den här rabatten. Administrationskostnaden är inte bara det att du ska träffa en bankrådgivare på banken, utan vi pratar om paketering och försäljningen till andra aktörer.

Caroline: Absolut. När du säger det så så kan jag helt klart förstå att jag inte vill betala för bankens försäljning eller paketering.

Titta på genomsnittsräntan, inte listräntan

Jan: Ja, och jämförelsen med flygbolag är inte helt dum. Det är SAS och Norwegian. Det var någon som jobba i flygbranschen som sa till mig – nu vet jag inte om detta stämmer – men det som på SAS görs av 300 personer görs på Norwegian av 30 personer. Det är bara det att de har bättre datasystem. För de byggde sitt system direkt från början när det fanns smarta system, medan SAS har jättesvårt att byta. Så är det för storbankerna och de här nya aktörerna. Det är den skillnaden. Så på sätt och vis är det orättvist.

Jag fattar vd:n på Nordea som kan tycka att det är lite orättvist. Han säger att t.ex.

Ni skippar alla riskkunder. Ni tar bara de bästa russinen ur kakan och låter oss ta hand om de andra. Ni ger inte ut några lånelöften, ni gör inga nya kreditbedömningar.

Hade man varit vd på Nordea hade man varit lite bitter. Å andra sidan går det ingen nöd på Nordea. De tjänar sjukt mycket pengar i alla fall. Nu pratar jag om Nordea för att det var Nordeas vd som var med i den här paneldebatten. Så då får de lite gratis reklam. Så jag har lagt upp den här tabellen.

  Rörlig ränta 1 års ränta 3 års ränta 5 års ränta
Storbanker        
– Nordea 1,60 % 1,46 % 1,36 % 1,50 %
– SBAB 1,29 % 1,34 % 1,34 % 1,34 %
– Swedbank 1,57 % 1,54 % 1,47 % 1,55 %
Nischbanker        
– Avanza /Stabelo 1,27 % 1,32 % 1,34 % 1,47 %
– Nordnet 0,79 – 1,29 %
– Skandia 1,34 % 1,34 % 1,21 % 1,17 %
Nya aktörer        
– Enkla 0,95 %
– Hypoteket 1,28 % 1,32 % 1,19 % 1,29 %

Jag har inte gjort alla bankerna, för återigen, jag har ingen ambition att försöka hålla någon uppdaterad tabell. Jag brukar föredra Konsumenternas räntesammanställning för det är en organisation som inte har något vinstintresse. Där kan man gå in och titta. De är där för att vi ska bli bättre konsumenter.

Sedan behöver man vara medveten om att när man kollar på de här storbankerna så har de alltid en listränta, men det viktiga är att titta på genomsnittsräntan. De måste publicera båda tabellerna. Den ränterabatten som man då kan få mot listräntorna är mellan 0,5 – 1,5%. Nischbankerna har då ofta redan prutat räntorna.

Caroline: Den här ränterabatten intresserar mig. Jag tycker det är intressant att man kan förhandla den, för att man har alla sina lån hos den banken eller man har varit kund si och så länge. Men vi kommer in på det och hur man ska göra förhandlingen.

Olika räntor beroende på kundens privata kapital

Jan: Ett sidospår här; jag vet att många som följer vår blogg och podd har en riktigt god privatekonomi. Då ska jag faktiskt tipsa om det som har varit vårt mål väldigt länge. Det handlar om Nordnet och Avanza. Nordnet erbjuder nämligen en bolåneränta på 0,79% om man har 10 miljoner i sparkapital hos dem. Då är det summan av tjänstepension, privatsparande, företagssparande, per hushåll.

Sedan har de 0,99% om man har 5-10 miljoner, 1,29% om man har 1-2,5 miljoner. 1,29% är det som till exempel Avanza också erbjuder eller de här andra nischaktörerna. Så då är det bättre att låna där, så behöver man inte lägga in en miljon. För det är inte så många som har det. Men det är ändå ganska intressant att du kan få en ränta på 0,79% mer eller mindre utan förhandling. Kruxet är naturligtvis att man behöver ha kapitalet och att man får max ha en belåning på 60%. Det minsta lånet man kan ta är en miljon.

Avanza har två typer av lån. De har det som är till för alla, utan krav på motprestation i kapital. Men sedan har de någonting som de kallar för Avanza Superbolånet Private Banking.

Det är också då på 0,79% om du har tre miljoner i sparat kapital hos Avanza. Maxbelåningen är 50% och du kan låna mellan 1-10 miljoner.

Så för våra lyssnare som har mycket pengar så är detta enligt mig det bästa erbjudandet du har i Sverige. Detta har varit vårt långsiktiga mål. Nu har vi 73% belåning, men när vi kommer ner till 60% så var tanken att byta till Nordnet eller Avanza. Men det kommer dröja oss ett par år för man får inte heller omvärdera hur som helst.

Ska man ha rörlig eller bunden ränta?

Jan: När man tittar på de här jämförelserna så kommer alltid frågan om rörligt eller bundet. Ska man binda sin ränta eller ska man ha rörlig? Historiskt sätt så har rörligt alltid varit bättre och billigare. Bunden ränta är som en försäkring. När vi köpte vårt hus 2016 så gjorde vi en tabbe i efterhand.

Vi band på en tredjedel rörligt, en tredjedel på tre år och en tredjedel på fem år. Vi var nyinflyttade och visste inte vilka kostnader vi skulle ta och hur det skulle vara med jobbet, etc. Och då tänkte vi att då vet vi vad vi kommer betala de kommande åren. Så det är en försäkring.

Men det är viktigast att fundera på hur länge man kommer bo i bostaden. Om jag bara kommer bo i bostaden i tre år då är det sjukt dumt att ha en ränta bunden på fem år.

Då kommer jag betala en massa pengar för att lösa upp lånet. Men som i avsnitten vi gjorde med Pontus Kopparberg om bostadsmarknaden – avsnitt #106 och avsnitt #107 – då skulle jag säga att om du ska bo på ett ställe mindre än fem år, överväg att hyra. Villa ska man egentligen bara köpa om man har en horisont på 10 år eller mer.

Mitt råd är att om du funderar på att binda för att du vill ha den här ”sova lugnt om natten” trygghetskänslan, bind i olika perioder. Till exempel tredjedelar. En del rörligt, en del på 3 år och en del på 5 år.

Det har jag sett på flera ställen.

Caroline: Jag tänker på våra lite yngre lyssnare. Det här med bunden ränta, det är vissa som älskar det för att de var med på 90-talet när bolåneräntan gick upp väldigt mycket av olika anledningar. Jag minns att mina föräldrar inte gillade det alls. Det var jobbigt.

Jan: En hög ränta lever inte i ett vakuum. För att en ränta ska kunna ligga på 15%… Det var för att vi hade en inflation på 13%. Och vi hade löneökningar på 20%. Så allting hänger ihop. Om vi skulle få en ränta på 13%, då kommer vi se löneökningar på över 13%. Om inflationen ökar då kommer räntan att öka. För att människor inte kommer låna ut pengar. Om det är så att jag ska låna ut pengar och förlora på det så kommer jag inte låna ut de pengarna, eller hur?

Caroline: Om du redan har lånat ut pengarna och räntan behöver gå upp. Så måste det också kunna fungera.

Jan: Jo, men då handlar det också om hur länge jag har lånat ut pengarna. Det där pratade vi om i avsnitt #64 om räntefonder. Vad som händer då när lånet går ut, om jag ska låna ut de igen, låna ut till en högre ränta.

Caroline: Ja, men under tiden som man har ett lån så kan räntan gå upp ganska mycket. Det är inte troligt att det kommer hända, men det kan hända.

Om räntan går upp så regleras systemet därefter

Jan: Ja, men räntan kommer inte gå till 15%. Det kommer inte hända utan att det sker en massa andra saker parallellt. Det är här jag blir så frustrerad från tid till annan, att folk säger, ”Räntan var 15%. Det kan bli så. Vi var så himla kloka som amorterade då.” Då tänker jag, ”Varför säger du inte bara att du hade tur? Att inflationen var 13% så minskade värdet på dina skulder.” Löneökningar tror jag 1978 eller 1979 var typ 21%. Det är fan inte svårt att amortera på ett lån om inflationen är 13% och löneökningarna är 21%. Så kan folk råka illa ut? Att vi hade 500% ränta under ett par dagar. Ja, det var katastrof.

Men vi kommer inte hamna i sådana situationer för saker lever inte i sitt vakuum. Allt hänger ihop. Om räntorna ökar så kommer till exempel bostadspriserna minska. Om räntan ökar så kommer jag få betala mer i ränta. Då minskar min konsumtion. Kommer du ihåg det vi sa innan? Min konsumtion är en annan persons inkomst. Om min konsumtion minskar då kommer en annans person inkomst minska.

Om en annans person inkomst minskar då kommer skatten minska. Om skatten minskar då måste staten minska på sin konsumtion och så är vi i en negativ spiral. Så vad som kommer hända i en sådan situation om min konsumtion plötsligt minskar, så kommer det leda till att arbetslösheten ökar och då kommer staten behöva sänka räntorna. Om staten sänker räntorna kommer bostadspriserna öka. Så det justerar sig.

Caroline: Absolut. Jag tror bara vi behöver ta hand om det att det finns föräldrar som har barn nu som ska köpa bostad och som kommer ihåg hur det kändes. Att det finns en känsla kopplad till det där med räntan och att den kan gå upp och att man måste vara försiktig. Så jag tycker ändå att det är bra att vi tar upp det att det hänger ihop och att det justerar sig efter ett tag. Man behöver inte vara livrädd för att räntan ska gå upp så mycket.

Jan: Det som är läskigt nu är att räntan är så låg och att samhället är på väg mot den här lågkonjunkturen. Detta är en jättestor debatt som vi inte behöver gå in på detta avsnittet. För vad gör man då? Hur får man igång konsumtionen? Om jag minskar min konsumtion, som är en annan persons inkomst, och även statens inkomst etc., vad gör man då? Det är då vi till exempel har det som vissa kallar för MMT, modern monetary theory. Du vet, om man börjar prata om att staten ska dela ut pengar och en massa andra läskiga grejer.

Men för att hoppa tillbaka till bunden ränta, så skulle jag säga att om det är så att man är väldigt orolig, då kan man dela upp den i olika delar. Vi har delat upp i tredjedelar. Jag tror att det är en smart grej. Då binder man till exempel en tredjedel rörligt, en tredjedel bundet på tre år och en tredjedel bundet på fem år, till exempel.

Tips: Extra-amortera med rörlig ränta och få bästa av två världar

Jan: Ett annat trick som man kan göra, som jag egentligen gillar jättemycket, det är att man kan välja rörlig ränta. Säg att du får 1,3% i ränta, sedan låtsas att räntan då är 3% eller 4%, vad du nu är rädd att den ska ligga på. Då ska man också titta på vad en historisk genomsnittsränta är. Det är ungefär 4 – 4,5%. Om man skulle hitta ett globalt naturligt jämviktsläge för en ränta så borde den ligga på ungefär 6%, som vi pratade om i avsnittet med Eric Strand. Det betyder att vart tionde lån kan gå åt skogen och du fortfarande får tillbaka dina pengar.

Säg att du väljer rörlig ränta på 1,3%, låtsas att räntan är 3%, och sedan extra amorterar du mellanskillnaden på 1,7%. Det betyder att om räntan skulle öka till 2%, då sänker du din extraamortering. Det betyder att räntan kan gå upp till 3% utan att du märker någon skillnad i din ekonomi. Det är nästan ett bättre sätt än att binda räntan.

Sedan skulle jag också säga så här, att om du får ett lån av en svensk bank, så är kraven ganska hårda i dagsläget. Om du har fått ett lån så är det en kvalitetsstämpel på dig. Så är det så att du kanske inte har ett så stort förtroende för dig, så har banken gett dig ett lån så har de förtroende för dig. Det kan man också känna sig trygg med.

Tips: Begär ut ett amorteringsunderlag

Jan: Ja, precis.

Men om vi ska ta ett super konkret tips, så är det begär ut ett amorteringsunderlag från banken.

Sedan 2016 har vi ett amorteringskrav. Om du har mellan 70-85% belåning så måste du amortera 2% om året. Har du mellan 50-70% belåning så måste du amortera 1% om året. Lånar du mer än 4,5 gång hushållets inkomst så måste du amortera 1% extra. Allt under 50% då är amortering valfritt. Sedan är det också en regel att du får bara värdera om ditt hus vart femte år.

Så till exempel, vårt hus med den värderingen vi köpte på 2016 då har vi 73% belåning. Men om vi skulle värdera det idag då har vi mycket, mycket lägre belåning. Kanske på 60%. Men det får vi inte göra oss till godo, för det var så folk gjorde och det förbjöd man. Och allt det här, som hur ditt hus är, din inkomst, var du ligger i belåningsgrad; allt är sammanfattat i ett så kallat amorteringsunderlag. När du då vill flytta ditt bolån till en annan bank så måste du begära ut det här. Den nya banken vill få detta amorteringsunderlag.

När vi ville flytta från Swedbank till Nordnet så sa Nordnet vi tar gärna emot er som kund, men vi måste titta på ett amorteringsunderlag. Då upptäckte vi det här att vissa banker använder en begäran om ett amorteringsunderlag som en trigger för det som man brukar kalla för ”client recovery process”.

För det är ett tydligt tecken på att jag är beredd att flytta. Det är som när jag ringer till kundtjänst på Telia och så får jag trycka två för privat abonnemang och trycka tre för att säga upp ditt abonnemang. Då hamnar jag på en annan avdelning, som har helt andra möjligheter att gå kunderna till mötes. Det kostar nämligen mycket mer att skaffa en ny kund än att behålla en befintlig.

Caroline: Trevliga norrländskor som pratar snällt med en. Det har jag hört. Trevliga människor med härlig dialekt som vet hur de ska hålla en kvar.

Fånga bankens uppmärksamhet och inled förhandlingen

Jan: Vad som händer här är att då kontaktar de ofta en och säger vi har sett att du har begärt ut ett amorteringsunderlag. Sedan frågar de om man har funderat på att byta. Detta har hänt oss och det var helt surrealistiskt. Vi hade typ 1,3% på Swedbank och så skulle vi byta till Nordnet enligt det här 0,99%-erbjudandet. Så ringer de från Swedbank och då sa vi som det var och då sa de, ”Låt mig få prata med min chef, så återkommer jag.” Sedan ringer hon tillbaka en halvtimme senare och säger, ”Vi kan erbjuda 0,89%”.

Jag höll på att trilla av stolen, allvarligt talat. Jag var inte med på att de skulle erbjuda en sådan grej. Sedan är det vissa som säger att det är bara för att ni är kändisar och så. Jag vet inte, jag ska inte avfärda det, men jag kan säga att vi hade inget samtal om att vi har en blogg och det är inte så att vi är superkända. Vi är kända för de som följer oss, men det är en liten, liten ankdamm. Jag skulle tycka att det vore sjukt förmätet att säga, ”Vet du inte vem jag är?”

Caroline: Åh, gud. Jag får rysningar. Jag hade tänkt på det på min dödsbädd, ”Hur kunde jag göra det?” En liten parentes här är ju att du och jag har rätt olika humor, så det är inte ofta som vi får varandra att skratta supermycket. Men det händer spontant ibland.

Jan: Men då kommer vi tillbaka till varför och det handlar om förtroende. Ett, vi har alltid betalat allting i tid. De gjorde en statistisk värdering på vårt hus högst sannolikt och såg att det har ökat mycket i värde, det ligger i ett bra område, vi tjänar bra, vi har en massa andra engagemang i banken, etc. Så när man tittar på de här punkterna så tycker jag ändå att det motiverar, utan att man behöver räkna in det andra. Det här tipset la vi ut på Patreon för många veckor sedan. Kan inte du läsa hur de skrev?

Caroline: Ja, så här skriver han.

Jämför olika banker för att hitta det bästa erbjudandet

Jan: 700 spänn i månaden det är 8 400 kronor om året, för ett telefonsamtal. Han ringde bara in och begärde ut ett amorteringsunderlag.

Detta borde alla göra. Ring till din bank, begär ut ett amorteringsunderlag och ha det som en initial för att sätta igång förhandlingen. Så detta är ett superkonkret tips.

Vad man kan tänka på när man då förhandlar så är det att lån handlar om förtroende. När man lyssnar på Enklas vd så sa han, ”Vi har 300 datapunkter för vår bedömning. Vi tittar på hur mycket lån man har, betalar man i tid, har man några räkningar som har gått till inkasso – även om man inte har fått betalningsanmärkning så kollar de om det har gått till Inkasso – och de tittar på en massa saker. Det första man kan fundera på är hur insatt man är i sin egen ekonomi.

Sedan kan man hitta anledningen till varför man bör ha en lägre ränta. Du har låg belåning, du har bott där länge, du har skött dig och en massa andra grejer. Man försöker skapa win-win. Jag brukar säga att man ska jämföra med minst tre banker först och sedan berätta för dem att jag är mån om min ekonomi, jag tar detta seriöst och jag vill se till att jag har det bästa möjliga. Jag har fått det här erbjudandet av Avanza, Nordnet eller någon bank.

Men ljug inte. Var transparent. Om man ljuger om att man blivit erbjuden en lägre ränta och så kan inte banken matcha det utan rekommenderar att man flyttar lånet, då blir det konstigt om man stannar kvar. Då har man förlorat förtroendet.

OBS! Det kan vara så att din bank inte kontaktar dig även om du begär ut ett amorteringsunderlag. Särskilt kanske inte om vi nu är många som gör det samtidigt. Kontakta i så fall din bank själv och inled förhandlingen. Börja gärna med att jämföra med 2-3 andra banker vad de erbjuder.

Tips: Teckna inte livförsäkring kopplad till banklånet

Jan: Sedan skulle jag också säga undvik rabatter som är kopplade till försäkringar. Nu tror jag till och med blivit förbjudet att paketera bolån med en livförsäkring, men många banker erbjuder det ändå. En av de bästa livförsäkringarna är grupplivförsäkringar, så det rekommenderar jag att man tar separat. Nu har jag inte gjort någon research på livförsäkringar, men vi kör med Skandia och Allmänna Änke- och pupillkassan. Det är där vi kör själva.

Undvik även situationer där det kommer motprestation om lägre att du ska spara i fonder hos dem. Då förlorar du ofta mer på avgifterna på fonderna än vad du får i ränterabatt.

Så jag gillar inte det. Om man sedan får ett erbjudande från banken, då ska man titta på tidsbegränsningen. Sedan sätt in det i kalendern. Vi fick vår ränterabatt i två år. Sedan är banken skyldig att skicka ut en dokumentation. Det är också bra att spara.

Caroline: Man ska heller inte tycka synd om banken. För länge sedan pratade jag med en tjej som hade ett bolån på sin lägenhet och det var över 2% och jag bara vänta här nu, du måste prata med banken. Men hon hade inte självförtroende att göra det, så då satt hon där med 2,5% eller vad det var.

Jan: Ja. Ring in, begär ett amorteringsunderlag och vänta på telefonsamtalet. Är det en bra bank så kommer de att ringa upp. Men ett sidospår; det sjukaste var att jag träffade en person vid ett tillfälle som hade 11% bolåneränta. Och det var 2015. Han hade verkligen blivit blåst. Så berättade han för mig att han hade ett lån på 2%, ett på 2,3% och ett på 1,9% och lägger jag ihop alla de här sex bolånen så är det 11,1%…..

Caroline: När det kommer till våra barns mattelektioner så ska vi vara supernoga med att man kan räkna procent. För det är viktigt att man kan det.

Tips: överväg att lösa upp bundna lån om du får en bra ränterabatt

Jan: Ja, det finns behov av att öka den finansiella folkbildningen i Sverige. Om vi ska ta de sista två frågorna här och runda av dagens avsnitt, som blev långt igen. Ska man lösa upp bundna lån? Om man kan göra en bra förhandling så kan det vara värt det. När vi fick den stora sänkningen till 0,89% så övervägde ett tag att lösa ut de gamla lånen. Men då får man betala en ränteskillnadsersättning till banken. Ibland kan det vara värt att ta den feta smällen, om man kommer tjäna mer på det i längden. Då kan man återigen använda konsumenternas.se, som har en räknare. Eller man kan fråga banken hur mycket det kostar.

Kostnaden varierar beroende på hur långt lånet är. Om det är bundet på fem år och det har gått en vecka, så är det mycket längre än om det är bundet på fem år men det har gått fyra år. Det är för att banken behöver låna pengar från andra investerare, så om jag lånar på fem år, så har jag banken lånat från någon annan i fem år, och då vill den någon annan ha den förlorade räntan om lånet ska tas bort.

Då behöver banken ta pengar från oss för att betala den investeraren. Då kallas det för ränteskillnadsersättning. Vad hade banken fått i ränta om detta lånet hade löpt till slut. Där kan man verkligen be banken om hjälp att räkna ut hur mycket det skulle kosta att lösa lånet och är det lönsamt att göra det.

Tips: amortera inte mer än nödvändigt om du investerar överskottet

Jan: Om vi ska ta det sista då. Hur kan man tänka kring hur mycket man ska amortera? Där har jag väl kanske en kontroversiell åsikt. Jag ser ingen anledning till att amortera mer än själva amorteringskravet, om alternativet är att man sparar och investerar resten.

Så om frågan är konsumera eller amortera, så är svaret amortera. Om det är investera eller amortera, hellre investera. Vi har varit inne på det att om jag kan låna för 1-2% och över tid har börsen en 7% avkastning, då finns det en poäng i att kanske över tid faktiskt investera istället för att överamortera.

Detta pratar vi om i avsnitt #102, så där kan man se hela resonemanget. Ganska intressant just nu är faktiskt att Danske Bank släppte någonting som de kallar för Bolån Stabil, där man kan låna i 30 år för 2,89% ränta, vilket är jättehögt.

Caroline: Jag måste tänka här nu. Jag fattar inte grejen med det och det är förmodligen för att jag inte kan så mycket om bolån.

Jan: Men tänk så här Caroline, vi lånar pengar idag och jag är 38 och jag vet exakt vad jag kommer betala fram tills jag är 68. Det är en sjukt lång tidsperiod. I 30 år vet jag exakt vad räntan kommer vara. Pratar vi om börsen, ju mer år du lägger på, desto säkrare blir din avkastning. Desto mer kommer den gå till 7%. Det finns ingen 25-årsperiod på svenska börsen som har gått back. Utifrån ett investeringsperspektiv.

Visst, de här 1-2% är mycket mer lönsamt, men jag vet inte hur länge jag kommer ha 1-2%. Jag kan ha det i fem år och sedan går räntan upp till 3-4% kanske. Men här kan jag göra en kalkyl på 30 år. Nu är det inget vi kommer göra, men bara som ett tankesätt. Och där betalar man ingen ränteskillnadsersättning.

Caroline: Jag tror det är viktigt att vi pratar om detta, för till och med jag som sitter här och är gift med dig och vi har denna bloggen ihop, ändå är frågande över hur detta skulle vara något intressant. Men ok, om man inte använder det till att köpa hus eller boende utan tänker åt investeringshållet istället.

Jan: Tänk att du lånar pengar och Freja kommer vara 38 år gammal när det lånet löper ut. Vi kommer ha barnbarn, förhoppningsvis, då. Så det finns ingen anledning att överamortera och som sagt, se avsnitt #102. Det känns som att det hänger ihop med det här avsnittet.

Låt oss bli rika tillsammans – dela med dig av vad du fick!

Jan: Tack för att du har haft tålamod nog att lyssna på oss här. Jag tänker precis som vanligt, gillar du det här, tryck prenumerera. Ser du det på YouTube, tryck prenumerera och den här lilla klockikonen så att du får notiser när det kommer ett nytt avsnitt varje söndag. Det är vid åtta-tiden. Man kan också prenumerera på nyhetsbrevet och följa oss i sociala medier.

Sedan naturligtvis som vi sa i början av avsnittet också, att fundera på det här att bli en del av vårt Patreon-community. Där delar vi extramaterial, har digitala FikaTillsammans och en hel de tips som inte kommer ut på bloggen eller som kommer ut mycket tidigare. Detta med amorteringsunderlaget har vi haft ute på Patreon i flera veckor innan vi pratade om det i detta avsnittet.

Jag tänker också så här att jag gillar ju detta rikatillsammans, så kan vi inte dela i kommentarsfältet? Har du gjort det här att du begärde ut amorteringsunderlaget? Förhandlade du räntan? Vad blev räntesänkningen och hur mycket tjänade du på det? Det hade varit kul att höra och det är extra schysst innan julen att spara lite pengar inför nästa år. Tack för idag.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Vilken ränta fick du?

Som jag skrev i början av artikeln, låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans. Dela gärna med dig av hur det gick för dig. Vad har du lån i kr, belåningsgrad, vilken ränta fick du och hur mycket sparade du på det?

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

121 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Nyexaminerad läkare
    Fick inte så länge sedan ett bolån.
    lön 32 000
    lån 2 200 000
    ränta 1.2% bundet på 3 år

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    anon
  2. Tänkte begära ut amorteringsunderlag, men funderar på om det finns spelar någon roll i mitt fall eller finns någon nackdel.

    Har bolån enligt gamla reglerna, ca 30 % belåningsgrad och amorteringsfritt. Bor strax utanför tullarna i Stockholm i 2-rumslägenhet. Får just nu akassa. Har dock ett mycket investerat på börsen och en, kanske alltför stor, buffert på kreditinstitut.

    Har lånet hos Länsförsäkringar och brukar pruta varje år. Brukar få som snitträntan i alla fall. Som det är nu får jag inte lån hos någon annan bank pga att jag är arbetslös. Genomskådar LF kanske därför eventuellt min begäran. Och är det kanske dumt att dra ögonen till sig i mitt läge`.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Viktor

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök