Jag tror det som är viktigt i den här frågan är: vad tycker skattebetalarna är “rättvist” ? Det kan inte siffrorna svara på, det kan nog inte heller politikerna svara på. Som jag sa, det är ju en helt filosofisk fråga 
Jag tror att jag läste allt ni skrev, jag undviker inte nått med avsikt Jag skrev mer om detta ovan ang. att det alltid kommer upp som kritik av pensionssystemet osv osv. ta inte illa upp om jag avböjer från att svara.
Får man vara lite konkret och rättfram? Nu är jag det iaf.
Jag tror inte “Svensson” har några problem med att det finns garantipension, bostadsbidrag etc till de som haft ett tufft arbetsliv med skador, svårigheter att passa in på arbetsmarknaden etc. Det har alltid funnits och vi har haft system för att stötta dessa individer länge.
Det som nu stjälper den kalkylen lite är att arbetslivet inte börjar vid 20-25 och slutar vid 60-65 för alla längre. Det finns dels de som pluggar länge, reser, förverkligar sig själv, är självlärda, bor utomlands, lever gigekonomi etc och de finns de som kommer till landet i vuxen (ibland gammal) ålder. Att se exakt likadant på dessa båda grupper som vi tidigare gjorde med en utsliten undersköterska eller en sparkad industriarbetare tror jag varken är rätt eller rimligt.
Är det 60-plussarens, som rymt från krigets fasor, fel? Nej, verkligen inte. Är det rimligt att vederbörande flyttar rakt in i ett system som inte designats för detta? Nej, inte det heller. Hur vi löser det? Jag vet inte. Detta är inget partipolitiskt inlägg och jag ser ingen riktigt bra utväg. Men vi kan ju åtminstone prata om att det påverkar både syn på och tilltro till det pensionssystem som finns uppbyggt här.
Jag gillar diskussionsforum, det är ett avspänt sätt att utbyta åsikter och ideer.
Jag skrev att det kan vara en farlig utveckling om man inte har ett tillräckligt respektavstånd, det kan leda till att vissa medborgare föredrar att inte arbeta istället för att arbeta. Det är en tolkning av vad jag hör när jag lyssnar på kritiken på pensionssystemet, jag tror det är en allmän uppfattning. Det går inte att underbygga den här åsikten eller tolkningen med den fakta du efterlyser. Min intention var inte att framlägga ett faktiskt falsifierbart påstående om världen (iaf inte denna gång ).
Vad tycker du om lite mer prestigelösa, utforskande, öppna sätt att diskutera ?
Man har “löst det” genom att man inte kvalificerar för full garantipension om man man kommer till Sverige vid 60 års ålder. För att få full garantipension behöver man ha bott i landet i 40 år mellan 16-64. Kommer man hit vid 60 års ålder får man således 4/40 = en tiondel av garantipensionen.
Jag tror det finns någon skrivning i stil med: Om du kommer från ett land där det inte finns pension, räknas de arbetsåren som kvalificeringsår i garantipensionen också? Stämmer det ? Däremot om du jobbat i ett annat land där du får pension så kan du inte använda dem till att kvalificera dig för garantipensionen.
Det vore orimligt att flyktingar som jobbat i ett krigshärjat land får 0/40 = 0% i garantipension.
Exakt. “löst” är det kanske, men inte löst. Mitt inspel handlar just om det här med hur vi som kollektiv värderar olika sätt att bidraga till systemet som det ser ut idag. Och vad händer om du/jag/hen/vi/de inte kan leva på det du får? Då är det ju fortfarande ett socialt skyddsnät som kickar in.
Allt detta påverkar Svenssons förtroende för systemet, som pensionssystemet är en del av. Så tolkar åtminstone jag debatten.
Det går säkert att ta reda på om man är intresserad. Skulle spontant gissa att de är hänvisade till existensminimun/socialbidrag eftersom jag inte hört något annat. Lite googling visade att de hänvisas till äldreförsörjningsstöd.
Ja, i botten finns såklart socialbidrag (fast när man är över 65 verkar äldreförsörjningsstöd finnas istället). Lite snabbt googlande visade att som ensamstående ligger garantipensionen på 8 779 kronor (+ bostadstillägg som täcker 96% av hyran upp till 5000 kr och 70% av kostnaden mellan 5000-7500 kr). Äldreförsörjningsstöd är 6 181 kr + hyra för ensamstående. Dvs en skillnad på 2398 kr/mån (vid hyra 5000 kr/mån) eller att garantipensionen är 39% högre än äldreförsörjningsstöd, skulle säga att det är respektavstånd.
Verkar överlag som det är ganska enkelt att leta reda på siffrorna om man är orolig för att det är ett problem att människor ev får för mycket/lite pengar så kan man se om det är ett problem eller om oron var obefogad.
Edit: Pensionärer hänvisas till äldreförsörjningsstöd istället för socialbidrag. Uppdaterar siffrona ovan.
Njaee, det tycker jag inte alls stämmer. Jag har vid ett tidigare tillfälle letat efter den där definitionen och inte hittat. Jag har hittat 3 olika ska jag säga. Teoretiskt, Skattad och Faktisk kompensationsgrad hittade jag. Det var helt oklart vad som ingick, ingår tex bostadstillägg andra bidrag?jag var väldigt nyfiken på om någon annan kunde detta bättre, så det bästa är väl att fråga.
Jag tycker inte man ska ta någons okunskap om ord som en förolämpning, jag menar vissa (kanske😀) även jobbar samtidigt. Alla har inte lika mycket tid att läsa rapporter. Att man inte har lika mycket tid betyder väl inte att man inte kan delta.
Just i det här tillfället där det skiljer så jätte mycket i siffrorna känns det full relevant att leta efter saker i definitionerna. Om inte bara för att utesluta skillnader.
Jag är nu halvvägs igenom Just Keep Buying och den här sidan talar verkligen till mig. Jag skulle kunna gå i pension från mitt företag nu, men skulle garanterat gå vidare med en eller två saker som jag klurat på lite vid sidan om hittills.
Den finansiella aspekten av att gå i pension tidigt är på sätt och vis den enklaste - för att ha ett rikt liv krävs mycket mer. För min egen del skulle det inte räcka med promenader i solen med eller utan golfklubba, utan det som får mig att må bra är att jobba med nya idéer och testa hur långt man kan ta dem.
Resten blir äldreförsörjningsstöd samt bostadstillägg. Så det är vi skattebetalare som får punga ut med all kosing.
Hur gör ni med bolåneräntan?
Jag fastnar redan på punkt 1, bestämma utgiftsnivån. Har lyssnat på podavsnittet och skummat igenom alla svar men hittar inget om lämpligt antagande om bolåneräntan. I vårt fall och jag gissar att det gäller för många andra också så får val av bolåneränta i kalkylen stor effekt på utgiftsnivån.
Finns det motsvarande antagande om genomsnittlig nivå på bolåneränta att räkna med så som det finns gällande avkastning på kapital?
Viktig insikt. Jag skulle inte heller fixa den klassiska “piña colada-pensionen” alla föreställer sig. Jag tror det är här de med konstnärliga hobbies (i e musik, målning, keramik, författande, origami etc) har svårare att mötas i samtalet med de som ser företagsutvecklande och processutveckling som roligast.
Det gör det säkert egentligen, men då vi haft ca 15 år med extremt låga räntor så är det nog svårare att utgå ifrån. Men jag tänker att det finns en anledning till att bankerna räknar med att man ska klara en höjning till 6-7% och att de i rimlighetens namn vill ha säkra inkomster som åtminstone avkastar som börsen. Så varför inte räkna med 7% årligen och/eller med 4% efter ränteavdrag och inflation.
Borde inte KALP-räntan om 7% vara en rimlig högstanivå som hushållet ska klara? Om det är så borde en genomsnittlig nivå över en längre tidsperiod t ex 30 år vara betydligt lägre?
Det genomsnittliga bolånet per capita i Sverige är ca 400 tkr. Cirka 2 av tre vuxna bor i ägt boende varför genomsnittet hos de som har bolån borde vara ca 600 tkr. Har säkert gjort något grovt fel i denna bedömning men jag skulle tro att de som har bolån ofta har mycket högre bolån än investerat kapital. Det borde då vara nog så viktigt att välja ränta på bolånet som att välja avkastning på kapitalet. Eller?
Pensionärer har nog lägre belåningsgrad än befolkningen i övrigt, eftersom de har amorterat under än längre tid.
Jo, men över tid har ju KALPen varit högre, det var det jag ville ta höjd för. Därför menar jag också att 4% är rimligt att räkna med efter avdrag etc.
…fast ibland blir jag förvånad när man ser hus på hemnet där det uppenbarligen bott äldre människor och det ändå finns ganska stadiga lån uttagna. Om det är till barns bostadsköp, anläggning av pool eller annat vet jag inte, men även svenska pensionärer kan uppenbarligen dra runt ganska stora lån i mer än enstaka fall.
Har letat vidare om normal bolåneränta men bara hittat gammal info, kanske någon här som har mer uppdaterad kunskap?
Riksbankens långsiktiga prognos 2017 för reporäntan var att den skulle ligga på 2,5-4%. Med 2% påslag från bolåneinstituten skulle bolåneräntan vara 4,5-6% vid normalt konjunkturläge och inflation på 2%. Dagens snitträntor för 3-månaders bindningstid visar dock på ett påslag om 1,0-1,25% vilket ger normal bolåneränta på 3,5-5,25%. Allt före ränteavdrag.
Funderar utifrån detta på att använda en bolåneränta på 4,5% före ränteavdrag i mina kalkyler. Synpunkter?
På lång sikt verkar det vettigt som jag ser det. Alltså när du räknar på pension vilket jag antar är rätt många år bort.
På kort sikt, kan det bli högre (tex KALP nivå) så bara stäm av att du/ni i värsta fall klarar det under en period.
Sen är det ju svårt att se hur svenska hushåll ska klara historiska räntenivåer (6-7% i snitt) med den rätt markanta lånebörda som vi lagt på oss. Såg någonstans (hittar inte referens nu) att Italienare och Svenskar är lika högt belånade per capital om man summerar privata lån och statsskuld/capita (som ju landar på medborgarnas bord förr eller senare). De har hög statsskuld. Vi har hög privatskuld.
Sen kanske du ska ta höjd för att ränteavdraget kan försvinna. En politisk risk på sikt. Eller typ räkna med 15% så ligger du mitt emellan nu och ett worst case.
Så hade jag funderat
Jag har i min personliga kalkyl en maxbolåneränta på 5 procent och är övertygad om (som det numera heter på politikerspråk) att bolånetorsken är to big to fail. Oavsett färgkombo på regeringen.
Tror det är rimligt också. Men kanske inte pga “too big to fail”, mer att räntor i den storleksordningen kommer att uppnå det man vill med högre räntor (pga stora skulder), så det behövs inte högre.
"Hello everyone,
My Swedish writing is not really good, hopefully it’s okay to try English here.
First of all I’d like to thank you for the great work you’ve done to help others like me to understand basics of saving and investing, really appreciate it 
One of my favorite sessions is the discussion on the retirement. Although it was tried to make it simplified by giving Anna’s example, there is still one thing unclear to me that I hope you can help me understand here.
My question is about the proposed formula for estimating the required money: what happens if Anna would want to retire at age 60? Let’s say she would receive as below:
From 60-65: 9000 kr/m before tax
From 65-70: 18900 kr/m before tax
From >70: 13800 kr/m before tax
Her desired living standard required her to have 22000 kr/m after tax. Now my question is how much money would she need to have at age 60 to get retired?
Is it correct to calculate:
For the period of 60-65: (90000.7)12 - 2200012 = -187500 kr/yr * 5 yrs = - 937500 kr
For the period of 65-70: 189000.712 - 2200012 = -105240 kr/yr * 5 yrs = - 526200 kr
For the period of >70: 138000.712 - 22000*12 = -148080 kr/yr * 25 yrs = - 3702000 kr
=> totally she would need: 5165700 kr to get retired at age 60.
I really appreciate it if anyone could help me to understand if my calculations are correct or not.
Best regards,
Farid"
