“Nu bygger jag stugan med utsikt över sjön…”
Nu börjar Jan närma sig “the OG lean-FIRE Thoreau style”
“Nu bygger jag stugan med utsikt över sjön…”
Nu börjar Jan närma sig “the OG lean-FIRE Thoreau style”
Eller skaffa lägenhet och en kolonistuga, de är ofta som små skogsstugor.
Sen är kanske det faktum att Jan ogillar trädgårdspyssel ett litet hinder?
Men om det blir en stuga i en skogsglänta, så finns det alltid får eller getter som kan sköta gräset.
Metaforen med att bygga torn för att se många mil bort är sådär. Går du ner till Ribban @janbolmeson så ligger horisonten ungefär fem kilometer bort. Därefter tar Jordens lutning över. Så vi snackar många hundra meter högt torn för att få till nå’n vettig sikt. Problemet då (jag är fortfarande kvar i liknelsen) är att dis och luftströmmar skapar distortion och förhindrar ditt seende. Alla dessa saker är överförbara till fortliknelsen.
Så, skit i fortet och ge dig ut på vandring. Men ta med en ryggsäck med förnödenheter.
Jag tyckte också det var en bra diskussion. Sådana hör också hemma i podden, speciellt som många uttrycker just oro på forumet i dessa räntetider.
Det där med anmälan till finansinspektionen, vad handlar det om?
Spännande avsnitt!
Tusen tack för livsspekulationen och från era olika vinklar!
När Caroline säger att hon är trött på ditt prat om att din fars plötsliga död är roten till din rädsla så blir jag nyfiken.
Kan det ha varit så att din far, och mor, likt dig var en frånvarande förälder? Oavsett om du arbetar hemma eller inte så är man en frånvarande förälder om man arbetar 12-14 timmar om dagen.
Och du!
Gå för fan och lägg dig i tid. Det är den enskilt största faktorn när det kommer till psykisk och fysisk hälsa att man följer en korrekt dygnsrytm. Och ingen människa är nattvarelser, i synnerhet inte dom som påstår att de är det. Samma sak med alla som säger att de bara behöver 5 timmars sömn.
Sängdags 22.00. Uppstigning 06.00.
Skärpning.
Edit:
“Jo, men jag måste ju hinna med allt på jobbet”.
Ja, det är därför du anställer fler och delegerar arbetet! Som du så ofta är duktig på att påpeka när det gäller andra saker i arbete och privatliv.
Eves!
Det låter klokt, och fantastiskt. Kör hårt, och vila ibland vid vägkanten
Hej!
Kul att du refererar till att vi skulle bott i grottor om vi bara hade nöjt oss och levt i nuet. Jag är sjukligt intresserad av urmänniskan och dess förutsättningar och möjliga liv. Detta är ju en stor parentes här i diskussionen om Jans fort, men jag tror att urmänniskan var precis som vi: de vill utforska och utmana sig själva, och byggde säkert fort mot alla osäkerheter. Men jag tror att de kanske var lyckligare, eftersom de var mer ute i naturen, levde i grupper (såvitt man tror och vet) och inte åt skräp.
Ey! Nu känner jag mig personligt utpekad
Så sant dock…
Det där är individuellt. Jag har kört med c:a 6 timmars sömn så länge jag minns. I praktiken ligger det oftast mellan 5,5 och 6 timmar. Har även slutat att “sova ut” på helgen, mår inte bra av det så jag kör samma alla dagar. Det handlar inte om att hinna med saker, det är bara så jag fungerar.
Tack för ett fint avsnitt och för att ni delar med er! För egen del känner jag igen mig själv i Jans beskrivningar om ekonomisk oro och hur jag hela tiden flyttar nivån för var tryggheten är och att det därför alltid finns en känsla av otrygghet.
Avsnittet gav mig själv en tankeställare och jag tyckte beskrivningarna med vallgravar, murar och katapulter var klockren
Jag tycker det här var ett av de bättre avsnitten i den här mer “flummiga” delarna. Caroline tycker jag funkar bättre än de här gästerna ni brukar ta in. Diseborn är okej men jag har svårt för de andra. Håller med Caroline om att du/Jan väldigt mycket snöar in på det där om din pappa som att det skulle vara en självklar förklaring till allt. Tänk om det inte är så? Tänk om det bara är en del av det? Tänk om det finns fler aspekter eller mer djupare förklaringar? Vissa kan ju också starta med att något händer och att man sedan bygger in sig där. Man fortsätter på samma spår hela tiden. När du byggt länge på det där fortet vill du förbättra det mer och mer samt att gardera dig mot allt som på något sätt kan få det att falla. Ju mer man sliter för en något desto mer rädd blir man att det ska gå sönder och till slut blir man helt fast i det där. Det kanske är något med din pappa i barndomen som triggat något men sen spårar det ur och fortsätter resten av livet. Jag tror mycket på det här med spår i hjärnan som Caroline pratar om. Man trampar gärna vidare på samma stigar eftersom det är lätt att gå där, men ska man ändra något måste man hitta nya vägar och då måste man tvinga sig dit och gå där ett bra tag innan man fått en ny stig. Så jag tror det kan vara bra att tvinga sig trampa nya stigar. Man behöver göra allt på en gång men att alltid ha något projekt med en ny stig tror jag är nyttigt. I ditt fall tror jag du borde vidga dina vyer lite mer och kanske fundera om den där familjen som du bitvis stöter på kanske är ganska trevlig att umgås med och lära känna lite bättre.
För övrigt tycker jag inte alls det är en bra idé att inte svara på mail. Det är en väldigt svinig inställning. Folk vill dig något men du vägrar att svara och sen överlåter man det till dem att tjata på dig som att du är världens centrum. Jag vet att vissa gör detta och det är sjukt irriterande och nonchalant. Har man för mycket mail så har man tagit på sig för mycket arbete och bör i sådana fall dra ned på det istället för att dissa folk som vill en något.
Jan gillar förklaringar och lösningar, därav är det lättare att skylla på en händelse som kanske har förändrat livet.
Så kan det vara men det kan också göra att man fastnar i sin förklaring som kanske är felaktig. Gäller att också kunna ifrågasätta allt och ja… Kanske även inse att man aldrig hitta någon specifik förklaring. Man ser ju dock utfallet och är det något man vill ändra där så är det ju bara att köra på det. Det är väl ändå det viktigaste?
Finns otaliga studier på det där. Och jag tror att alla visar att det är ytterst få som klarar sig bra med 5 timmars sömn.
Försökspersonerna får prova att sova ut, utan att de har tillgång till vare sig klocka eller dagsljus. De sover alltid längre än den tid de tror sig behöva.
Somnar man däremot 22.00 och vaknar 3 på natten av sig själv och är pigg. Ja, då är det en annan sak.
Men somnar man 02.00 och vaknar 07.00 av väckarklockan. Då har man inte 5 timmars sömnbehov. Då har man ett sömnproblem.
Somnar man 22.00 och vaknar av väckarklockan 03.00. Ja, då är man bagare.
Tldr; vaknar du av väckarklockan så har du inte sovit klart. Gå och lägg dig tidigare nästa dag. Upprepa tills du vaknar av dig själv.
Ja, vad säger man?
Generöst, modigt, givande och inspirerande
Måste rekommendera “Yes theory” på youtube som inspiration för @janbolmeson . Dom har många fantastika avsnitt och bland annat flera avsnitt där de blir dumpade ensamma i ett främmande land utan pengar i 24h.
Här är ett exempel: Flying to a New Country w/ No Money & Surviving for 24hrs!! - YouTube
Annars många feel-good videor där de oftast inte trampar över gränsen för att det ska bli tacky.
Instämmer!
Seek discomfort
vilket är kanalens slogan. Kanalen ger mig mycket inspiration att gå utanför min comfort zone. Jag vill själv testa några av Yes Theorys idéer för att växa som människa.
Hej Gabriel! Jag sitter här och ältar fram och tillbaka om jag ska skriva den här kommentaren. Det handlar om Jans förhållningssätt till pappas död. Jag vill inte gå på närmare detaljer- det tog vi i en privat mail. Jan har snöat in ( väljer dina ord) sig i pappas död den 9 maj 1995 - han hamnade i en riktig lavin från vilken han har inte tagit sig på väldigt länge - har en känsla att han fortfarande har ett par centimeter kvar att lämna den helt och hållet. Mer vill jag inte skriva här - det är mer privata saker.
Men tack för den fina kommentaren !
Kris och traumahantering är individuellt, likaså hur man relaterar till det efteråt. Att leta efter objektivitet i ett försök att förtrycka känslor snarare än att validera en upplevelse skulle jag verkligen undvika. Man kan inte be en klimatflykting att sluta prata om hur den saknar sitt hemland eller ett våldtäktsoffer att sluta älta sitt övergrepp. Allt som vi genomgår i livet formar oss och hur vi ser på världen. Skriver detta som lekman, men skulle bli direkt orolig om någon i min närhet lägger stora delar av sig själva och sina upplevelser “bakom sig” utan att leva sitt autentiska jag och uttrycka sina känslor i linje med det.