Mycket bra avsnitt. Nu känner jag mig ännu mindre sugen på att sälja Tsla och amortera ist!
Ett inlägg delades upp till ett nytt ämne: Hjälp med räkneexempel på behålla lån och sätta pengar i räntor
Jag är en av de som funderar. Ska jag betala av på mitt nu bundna avbetalningsfria lån - när det ska läggas om - om ett år?
Först tänkte jag betala av men varför egentligen!?
Jag lutar just nu åt att behålla lånet (och fortsätta spara/investera).
Men sannolikt byta bank för att få lägre ränta. Handelsbanken har inte precis de lägsta ![]()
Jag har ju tid på mig före beslut … ![]()
Intressant att ta del av avsnittet - Tack!
(Så tråkigt att C inte kan känna glädje över ert husköp utan dras med ånger och i 6år!!!)
Jag uppfattar det här resonemanget som för enkelt. Jag har inte lyssnat på avsnittet än men jag ska göra det.
En viktig faktor för om det är vettigt att amortera ner bolån eller inte är i min värld vad man kommer att ha i pension. En del höginkomsttagare får ut väldigt höga pensioner. Även om pensionen är procentuellt mycket lägre än lönen så är den mycket högre än vad många har i lön. Man kan i så fall bära sina bolån hyggligt väl om det behövs, även som pensionär.
En annan viktig faktor är om man har tänkt bo kvar. Det är inte främst en ekonomisk fråga. Ska man bo kvar blir det viktigt att ha en långsiktigt hållbar boendekostnad som pensionär.
En möjlig lösning är att vid någon tidpunkt ge upp det ägda boendet och flytta till en hyresrätt. Det kan vara relevant t.ex. när barnen blir stora eller när man blir fysiskt sämre i kroppen. Det frigör mycket kapital att göra det. Det påverkar samtidigt möjligheten att få bostadstillägg. Det är bra att ha en bild av boendeekonomin som pensionär och det förmodade behovet av bostadstillägg.
En mer normal lösning, åtminstone i Stockholm, är att sälja den större bostaden och istället köpa något mindre när behovet av den större bostaden minskat. Om man är van vid att höra till en viss samhällsklass vill man ofta bo på en plats som är relevant för den samhällsklassen. De platserna domineras normalt av ägda boenden. Att hitta en hyresrätt på en sådan plats är för de flesta en utopi.
Med bolån kvar som äldre kan det bli önskvärt att försöka tajma marknaden när man säljer sitt boende. Eftersom bolånet ger en hävstång blir minskningen av det egna kapitalet i bostaden stor vid en prisnedgång. Detta gäller i synnerhet om man säljer för att flytta till en hyresrätt.
En tredje viktig faktor är hur man tänker kring sin relation och vad som ska hända när en part går bort. Man får räkna med att det händer. Är tanken att den som blir kvar ska bo kvar även då? Om inte, förväntas det egna kapitalet räcka för att kunna köpa en mindre ersättningsbostad kontant?
Scenariot ovan handlar om att en part dör efter pensionsåldern. Det är viktigt att tänka in vad ”den fattigare parten” kan tänkas ha i pension och hur det påverkar situationen. En annan möjlighet är att en part dör före pensionsåldern. För det ändamålet är livförsäkringar bra. Det finns ju ett avsnitt som handlar om det. Samtidigt finns det en risk att livförsäkringen blir väl dyr vid en viss ålder. Frågan när det är dags att avsluta den är viktig.
Kritisk till avsnittet.
Upplever att man besvarade frågan, vad är bäst
procentuell avkastning x % eller x + 2 % (ca) över tid. Här blandar man dock tidsperspektiv man behöver 10 år för att ränta på ränta ska ge effekt men vi saknar övriga ingångsvärden över denna tidsperiod.
Den intressanta frågan i dagens läge är väl om den extrema volatilitetsskillnaden är värt den just nu något mindre än tidigare skillnaden i förväntad avkastning…
Har inte sett hela avsnittet, men hittills är min favorit:
“Sånt shit kan ju happen”
T-shirt? Kaffemugg? Snirkliga ord på väggen? Ta mina pengar!
Hahaha, skulle lätt vilja ha det på en T-shirt eller tavla
.
Men vänta nu om vi svävar ut lite, med en stay-rich på 5+25 med 50/50 skulle det kunna vara 17,5 årsutgifter på banken.
Sedan beror det på relationen mellan årsutgift och årslön.
Säg något mer. Svenska börsen ger förväntat de kommande 10 åren mellan 7.9 och 10.3 realt enligt research affiliates och globalt ger mellan 3.3 och 4.5 realt vill jag minnas. Så svaret beror ju på hur du placerar.
Bra och relevant avsnitt. ![]()
Jag vill bara ifrågasätta det där med att hög risk, hög avkastning är “matematiskt” bättre än lägre risk, lägre avkastning.
Jag får svårt att se att hög aktie risk + adderad risk pga lånet / hävstång är bättre än en garanterad “avkastning” som motsvarar bolåneräntan. Vad är matematiken bakom detta ?
Beroende på vad man vill åstadkomma och beroende på ens situation kan det väl vara väldigt svårt att slå amortering om man tar hänsyn till risken?
Man kanske kan uttrycka sig i termer av aggressiv eller defensiv investering, men matematiskt bättre tycker jag inte passar riktigt.
RT:s nya slogan.
Exakt!! Håller med där.
Eller bara titta på riskjusterad avkastning i båda fallen så att de blir någorlunda jämförbara.
Men är den verkligen lägre i kronor och ören?
Det var väl precis lika riskfyllt att göra detta arbitrage för 2-3 år sedan när förväntad avkastning på aktier borde varit närmare 5-6% nominellt eller så?
Precis. Jag tror dock det upplevdes enklare förut för att räntekostnaden i absoluta kronor var mycket lägre = hade mindre påverkan på vardagen.
Uitfrån kommentarerna så ser jag verkligen att fokus har hamnat på rätt sak. Vi ska nog inte ens visa detta i språkpolishörnan. ![]()
I chatten finns den redan som emojiversion:
![]()
(För det är inte “asså”, utan “men”.)
På det temat @angaudlinn så är ju @Saihtam:s bild från chatten riktigt rolig…
Tack för ännu ett bra och aktuellt avsnitt! ![]()
En, förvisso marginell, aspekt som jag tror jag inte hörde nåt om är möjligheten till ränterabatt som jag tror fungerar på så vis att banken vill gärna låna ut ett större belopp men till en förhållandevis belåningsgrad.
Här tänker jag att den extra amorteringen (alltså en lägre lånesumma) faktiskt kan påverka ränterabatten negativt. Det borde inte vara avgörande, men kanske värt att väga in.
Sen tänker jag lite på det där som du återkommer till Caroline- ”om det går dåligt för Sverige”. Även om kronan ev. kommer studsa tillbaka så känns de där pengarna i globala indexfonder som ”en motvikt” till värdet i huset som kanske har blivit mer överkomligt för den med pengar från exempelvis euro-zonen.
Apropå språkpoliser så bör nog titeln på avsnittet korrigeras. Tack för ett väldigt bra avsnitt!


