Tack för ett väldigt trevligt avsnitt med spännande tema @janbolmeson! Inte menat att låta som en besserwisser men den enkla resultaträkningen kanske kan bytas ut mot en enkel kassaflödesanalys, för det är nog ändå det som avses? Egentligen skitdetalj, men vi får hålla isär äpplena med päronen tycker jag 
1 gillning
Hej! Märker att många är intresserade av att få sin ekonomi analyserad/att få feedback på sin ekonomi. Jag har därför skapat en tråd där man kan svara på lite frågor om sin ekonomi och ta hjälp av andra här i forumet för att få sin ekonomi analyserad. Finns otroligt mycket duktiga och kompetenta personer här i forumet, så vi kan hjälpas åt att analysera våra ekonomiska situationer & skapa en diskussion utifrån det. 
Vi hörs i tråden:
1 gillning
Stort tack för analysen @janbolmeson & @carolinebolmeson . Gillade verkligen när ni bröt ner det i nyckeltal och ni var förvånansvärt spot on på vissa delar där ni “chansade”. Tar med mig mycket bra feedback 
2 gillningar
Vanligast vet jag inget om och rimligt tycker jag inte alls att det är. Antingen delar man 50/50 på allt eller så får man förhandla och köpslå kring det ekonomiska och arbetsuppgifter. Man kan ju inte ha 50/50-fördelning på arbetsuppgifterna och 70/30-fördelning på ekonomin. Det kan ju aldrig vara rättvist.
Det är väl hur tydligt som helst att en bidrar med betydligt mer än den andra till hushållskassan. Om hushållets utgifter är 40 000 ska ju var och en bidra med 20 000 var eftersom det är hälften av hushållets gemensamma utgifter.
Ditt resonemang tycker jag är helt verklighetsfrånvänt och oärligt. Ska man dela 50/50 så innebär det ju så klart att man delar på hälften var på det arbete och de utgifterna som finns. Att en ska stå för 70 procent medan den andra bara står för 30 procent är ju själva definition av orättvisa och ojämlikhet. Jag tror rättvisa och jämlikhet är gynnsamt för alla förhållanden.
Nej, mitt resonemang bygger på exakt vad det ska bygga på nämligen att man betalar hälften var av de kostnader som finns. Det har inget som helst att göra med lönen. Det är kostnaderna för hushållet som ska betalas och ska det ske på ett rättvist sätt så ska båda betala lika mycket av de kostnader som finns.
Ja, det är verkligen tur för det du förespråkar skulle kännas som ett riktigt fult och dåligt försök att blåsa en på pengar. Typ som man skulle äta och dricka exakt samma sak ute på en restaurang och sen när notan kommer så tycker vännen att jag ska betala 70 procent av notan och kör något med något märkligt argument om att det ska utgå ifrån våra löner.
Rättvisa är väl samma sak oavsett vad det är för relation. Att dela 50/50 på något man gemensamt nyttjat lika mycket är rättvisa. 70/30 är orättvisa. Utgångspunkten ska självklart vara att man inte försöker blåsa varandra men om någon kommer med förslaget att denne ska betala mindre än mig för det gemensamma så är det ju ett uppenbart fult och ja snålt försök att blåsa den andre.
Vi får väl hoppas att ingen i @Gabriel’s parrelation blir sjuk eller arbetslös och inte kan jobba… Jag tycker precis som du att en parrelation bygger på kärlek, givande/tagande och ömsesidigt respekt för varandras likheter och olikheter.
2 gillningar
Vi lever som sagt (som jag skrev i en annan tråd) inte i ett u-land där man måste förlita sig på släkt och vänner för att klara sig ekonomiskt ifall något går åt skogen. Blir man sjuk finns sjukpenning. Blir man av med jobbet finns a-kassa. Varje vuxen individ har som uppgift att försörja sig själv och halva hushållet man dragit på sig. Klarar man inte det så klarar man inte det mest grundläggande kravet som vuxen och en sådan oansvarig och omogen vuxen person skulle jag aldrig dela hushåll med.
2 gillningar
Hela den här diskussionen är väl lite OT. Men måste ändå svara på den. Jag kan på ett sätt förstå @Gabriel samtidigt som jag blir sjukt provocerad av dina åsikter. Det är ju helt enkelt så att vi attraheras av olika saker hos våra partners. Jag attraheras av driftighet och handlingskraft. Någon slöfock hade jag inte fallit för. Men en driftig, handlingskraftig person behöver inte nödvändigtvis dra in mycket pengar. En hög inkomst står inte med på listan över egenskaper jag kräver.
Däremot vill jag ha en partner inte en “friends with benefits”. Jag skulle inte välja att bli partner med någon om jag inte kände att denna person vill jag bära “som en bro över mörka vatten” om det behövs. Dvs om min partner blev sjuk, arbetslös, önskade studera eller byta karriär skulle jag inte ha något problem med att jag tog över större delen eller hela den ekonomiska bördan. På samma sätt vet jag att han skulle försörja mig om det skulle krävas.
Om han skulle personlighetsförändras och bli en slöfock (av annan orsak än sjukdom) skulle jag inte vilja vara partner med honom längre. Det skulle dock bero på annat än ekonomiska faktorer.
Och om det nu spelar någon roll: jag gör mest av hushållsarbetet OCH jag drar in mest i hushållet. Men har ändå mest egentid.
On topic:
Fantastiskt kul avsnitt! Jag ser gärna hur många sådana här som helst! Gärna med olika situationer som några nämnt. Kan både vara som denna där man analyserar hela ekonomin hos ett visst par men skulle även kunna vara mer generellt där man utgår från någon sorts medianperson. Tex “den nybakade studenten”, “ny på arbetsmarknaden”, “inför samborelationen”, “inför husköpet”, “inför familjebildandet”, “när barnen flyttar hemifrån”, “separationen”, “närmar sig pensionen” osv. Vad ska man tänka på i dessa situationer? Vilka val har man? Vad ska man fundera på?
Själv skulle jag kunna ställa upp antingen i rollen “familj med 2 barn i mellanstadieålder, boendes i villa i mindre samhälle” eller i rollen som företagare. Både jag och min man är företagare (han i egen konsultlåda + hobbyföretag, jag med 20 anställda) vilket gör vår ekonomi mer komplicerad än många andras. Anonymitet är dock ett krav.
3 gillningar