Jag känner igen mig mycket i det här med att ha för hög aktieandel med tanke på kommande förmodat husköp.
Vad är ett praktiskt bra tillvägagångssätt för att flytta från aktieindexfonder i ISK till räntefonder eller tom sparkonto?
Tänker tex på skatt. Man betalar inte skatt på uttag från ISK, right? Men man gör det på insättningar. Så det är kanske inte svårare än att ta ut pengarna från ISK och sätta på ett bra sparkonto? Vill man ha det i en fondrobot (ISK) så kan man göra en “flytt” för att slippa skatta på överföringen som instättning?
Och om jag inte använder allt jag tog och sen vill sätta tillbaka det på ISK så kommer det kosta några procent av beloppet?
Det är just för att slippa denna diskussion och många andra som jan, jag m.fl. gör som vi gör. Att hålla på och jämföra, fördela, söka ”rättvisa” kommer sällan bli bra. Jag är helt med Jan i detta (och Christer Olsson om ni hört honom och hans tes om livet som ett ”tillsammans projekt”), man tar med sig olika saker in i ett förhållande och har man valt rätt så kompletterar man varandra så att man tillsammans blir mycket bättre än man hade varit var för sig, så är det absolut i vårt fall, jag hade absolut inte varit den man jag är idag eller tjänat de pengar jag gör idag och om jag då inte gynnat min fru ekonomiskt utan hade valt att ”söka rättvisa” så hade jag inte varit rättvis utan jag hade varit för att låna astrids ord ”en liten lort”.
Inkomstförsäkringar borde i min värld höra samman med a-kassa och facket. Att intervjua någon facklig rådgivare om ”poängerna” med att vara med i facket och hur olika ”produkter” som ingår i medlemskapet fungerar mer exakt kunde nog vara ett intressant spår.
Viktigt att tänka på här är att facken, åtminstone inom LO, vill att medlemskapet ska vara ”ideologiskt”. Det innebär inte att man måste gilla eller eller rösta på (S) men att medlemskapet ändå ska vara att ”köpa en idé” snarare än köpa en ”goodiebag” och sedan sitta och resonera kring hur ”relativt fördelaktiga” i ekonomisk mening som sakerna i påsen faktiskt är.
Med produkter menar jag här inte specifikt försäkringar som ju normalt är de separata kollektiva produkter (i konventionell mening) som ingår i medlemskapet. Vissa fackförbund har ju även olika sorters rådgivning som inslag i medlemskapet. Den centrala ”produkten” i det fackliga medlemskapet är ändå att få ökat inflytande på arbetsplatsen, få tillgång till den lokala arbetsplatsorganisationen, kunna få stöd vid omorganisation eller uppsägning och andra sådana saker. Det vore vettigt att förklara i mer schematisk form hur detta fungerar och hur man kan tänka kring olika ”scenarier” på den egna arbetsplatsen. Jag menar då inte bara akuta händelser utan även sådant som ”allmänt dålig stämning”, anslutningsgrad och hur man kan tänka när man söker jobb.
Håller med dig om känslan av att köpa facket på ideologisk grund. Uttryckte mig lite slarvigt men med inkomstförsäkring syftade jag på både den faktiska inkomstförsäkringen (som du säger ofta kommer via fack + a-kassa), men även sjukförsäkring och olycksfallförsäkring.
Jag har resonerat som så att alla dessa försäkringar antingen ger en obetydlig summa vid de skador man vanligen råkar ut för, och skiter det sig på riktigt är ändå ersättningen tillfällig. Jag föreställer mig att en större buffert och fondportfölj ger samma trygghet men större frihet. Skulle dock verkligen behöva analysera detta beslut lite närmare, därav en önskan om kommande pod-avsnitt!
Jag tjänar närmare dubbelt så mycket som min man. Min man däremot har ett fysiskt tungt jobb och har större behov av återhämtning än vad jag har. Jag ser det som självklart att vi delar på hushållssysslorna på ett sådant sätt att vi båda mår bra och får en balans i livet. Vem som tjänar mest är helt irrelevant när vi lever och har barn tillsammans.
Fast man måste ju ha en diskussion rörande fördelning. Det är ju en konstant samhällsdebatt kring det när med hushållssysslor och att det ska delas jämnt vilket inte verkar vara helt självklart i de första hushåll och därmed också en konflikt. Om nu detta arbete ska diskuteras och fördelas borde man även titta på ekonomin om den är ojämnt fördelad och vips är man inne i diskussioner där man viktar saker mot varandra för att det ska bli rättvist. Man kan inte förvänta sig att ha helt rättvist när det gäller hushållssysslor om den andra ska betala mer till hushållet. Därför är det väl rimligt att den som gör mindre hemma “köper” tjänster av sin partner genom att bidra mer till gemensamma potten och då väger man ju prislappen får detta mot vilka extratjänster den andra måste göra.
I er situation skulle jag delat det ekonomiska 50/50 och fördelat hushållssysslorna 50/50 baserat på det du skriver. Dvs du gör mer fysiskt krävande saker medan han gör mer av det som inte är så fysiskt krävande. Med familj och barn skulle jag nog påstå att det mesta av hushållssysslorna inte är särskilt fysiskt krävande. Sen kanske du borde få en några timmar i veckan för fysisk aktivitet då han passar barnen eftersom du ju inte får detta via jobbet så där är ett förslag på hur han kan kompensera för att han gör mindre.
Helt rättvist kommer man aldrig kunna åstadkomma på något område. Vi försöker personligen dela 50-50 på hushållssysslor bara för att de är f-djävligt tråkiga att utföra, men de måste göras, skulle nog aldrig ge mig in att anse att man kan köpa dessa av sin partner.
Hur man sen ska värdera den ena och den andras bidrag till helheten blir en antagligen rätt destruktiv väg att ge sig ner längs. Jag tror stenhårt på att jag har styrkor och svagheter, min fru har andra styrkor och svagheter än vad jag har. Jag har valt en fru som kompletterar mig snarare än någon som har exakt samma styrkor/svagheter. Tillsammans blir vi inte 1+1=2 utan vi blir kanske 1+1=3.75, d.v.s. att vi kompletterar varandra, vilket gör teamet så mycket starkare än endera av oss hade varit på egen hand. (ensam är inte stark) Ska vi då mäta vad den enas styrka är värd för att få “rättvisa” eller ska vi nöja oss med att respektive bidrag är väldigt värdefullt till teamet? Jag anser det senare och har inget som helst intresse av att ge mig in och mäta vems bidrag som är störst eller värt mest inom något område utan vi är bägge viktiga och då får vi också ta del av 50-50 av allt som teamet genererar i inkomster.
Jag är av åsikten att så länge summan av bägges fritid/egentid är lika stor så spelar det ingen större roll vem som jobbar över, vem som tar hushållssysslorna eller vem som byter vinterdäck. Om den ena partnern jobbar mer får den andre jobba mer hemma och tvärt om. Pengarna delas 100% lika och tid med barnen anser jag också ska delas så jämt som möjligt. Det fungerar för oss (än så länge :D).
Jo, men ändå verkar det vara väldigt mycket problem för många kring just hushållssysslorna och att det inte är rättvist 50/50 just där. Att det skulle vara en kvinnofälla som smyger sig på i de flesta förhållanden. Har aldrig hört något om att det skulle vara en mansfälla att betala mer till hushållet. Så, om man ska lägga alla korten på bordet bör även den ekonomiska biten ingå.
Jag tycker som sagt att man har ambitionen att dela hushållssysslorna 50/50 baserat på respektives styrkor och svagheter. Ekonom också 50/50 oavsett vad man tjänar. Om däremot ena parten lägger mer tid på hushållssysslor tycker jag absolut man kan kompensera med att den andre lägger mer i potten, i synnerhet om en person jobbar deltid för att kunna utföra mer hushållssysslor.
Intressant, det här måste jag ta upp med min hustru!
Jag är just nu arbetsbefriad med full lön och hustrun har ingen inkomst alls. Det betyder ju då att hon skall utföra 100% av hushållssysslorna eftersom jag står för 100% av inkomsterna. Och att jag kan sitta framför TV’n hela dagarna och pilla naveln.
Hur skall jag lägga fram det för henne ur ett rättviseperspektiv så att hon förstår?
Ni gör som ni vill men jag hade verkligen inte gått med på att jag skulle försörja hela hushållet själv. En sådan situation borde inte ens uppstå men om det skulle bli så hade hon fått låna pengar tills dess hon har inkomst och kan betala tillbaka. Vårt individuella åtagande är att försörja halva hushållet ekonomiskt samt ta hand om halva markarbetet var.
Hej!
Jag har en lite annorlunda profil.
Mamma till 2 barn, delad vårdnad. Student sedan 5 år tillbaka, tar examen nästa år. Har inget csn utan lever på sparpengar i 6 månader till. Bor i hyresrätt med hög hyra (nyproduktion). Har ett sparande i Lysa med 100% aktiefördelning. Vill spara till barnen som ensamstående samt eventuellt ha råd med ett hus/radhus till dem. Har lite ångest över hur min pension påverkats av studier, har (snart) två olika universitetsexamen.
Ok, vi har varit gifta länge och har hus och barn tillsammans men då skall jag föreslå henne att hon går till banken och försöker få ett lån som arbetslös och 60+. Fast då blir ju problemet att halva hennes skuld oxå blir min skuld om vi skiljer oss eller hela skulden blir min om hon dör.
@janbolmeson Varför exkluderas pensionstillgångar i avsnittetes balansräkning?
Personligen tycker jag det är intressant att följa utvecklingen av ppm, tjp och inkomstpension. Förstår att det kan vara olika fokus för olika personer med olika mål och livssituation.
Sambos, två barn (4 år och 14 månader). En jobbar 87,5 %. Den andre pluggar och är föräldraledig, som ej tar studielån utan går på föräldrapenning. 14 månader börjar förskolan nu och då övergår den som gått på föräldraledig utan någon inkomst tills examen i januari.
Bor i hyresrätt, letar hus. Sålde hus vid toppen 2022, gick med vinst. Var investerar man?
Den som jobbar vill se över ekonomin - göra gemensam mål och fantiserar om att aktie ska betala för omkostnaderna (är det möjligt?) Den som studerar är inte riktigt med på banan och har inte samma driv till ekonomiska mål. Hur gör man?
Det hjälpte inte (jo, Snötass var en fin bonus!), men det beror nog mer på att jag inte var målgruppen. @janbolmeson och @carolinebolmeson gjorde ett toppenjobb och jag tror den här ”serien” med ekonomiexempel är jättebra.
Superbra avsnitt igen. Uppskattar när det är så konkret, då blir enklare att applicera på min egen ekonomi.
När ni söker ett singelhushåll ställer jag gärna upp på det. Som civilingenjör har jag relativt hög inkomst, bor i hyresrätt med enbart studieskulder. Använder dessutom Spirecta, vilket möjligtvis kan förenkla och fördjupa analysen Känner inget behov av att vara anonym!
Känner inget behov av att vara anonym!