Fast rikedomstrappan handlar om mycket mer än om ekonomisk säkerhet.
Diskussioner om t.ex. personlig säkerhet, att kunna köpa vad man vill på ICA, eller att bygga en dynasti är knappast relevant för en med lean-FIRE som knaprar nudlar.
2 gillningar
2 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Rikedomstrappan: finns det en ideal rikedomsnivå?
Jag kollade med ChatGPT angående ett rimligt värde på det som ingår i det svenska systemet jämfört med usa (implicit public wealth). När man räknar med hälsoförsäkring, mediciner, betala själv delar (sk out of pocket), äldre omsorg inkl ålderdomshem och vår normala inkomstpension så blir detta värde lågt räknat 12-16 Msek i värde. Så när du jämför med en amerikan så kan du lugnt lägga på 1-1,5 MUSD utöver din tjänstepension och din vanliga förmögenhet (bil, hus, fonder, sparkonto etc). <
Så när Dave Ramsey säger “Congratulations you are there” när någon har typ 1,5 MUSD i värde och är 60-70 år gammal så har genomsnittssvensken det betydligt bättre!
4 gillningar
@janbolmeson borde lätt kunna fixa kalkylatorn så man kan vikta för antalet i beroendeställning. 10 miljoner på 5 är inte det samma som 10 miljoner på sig själv.
3 gillningar
Hur resoneras det kring lönen i beräkningen? Vad jag förstår bortser man från den trots att den är en tillgång så fort den hamnar på kontot.
Lönen ingår såklart så fort man har pengarna på kontotot. Men om du ligger så nära gränsen mellan två nivåer att lönen påverkar vilken nivå du ligger på bör du nog tänka att du ligger på gränsen mellan nivåerna snarare än att du pendlar mellan nivåerna beroende på om lönen ramlat in eller inte,
Jag tänker att lönen påverkar mycket. ”Restaurangfrihet” kan tolkas på många sätt och har så klart en påverkan om du har en lön på 20000kr/månad kontra 120000kr/mån.
2 gillningar
Har också undrat det där. Vissa av oss har ju väldigt hög lön jämfört med våra besparingar. Ofta rör man väl inte sitt kapital heller utan det man lever på är ju lönen.
Känns som att det krävs en bisarrt stor förmögenhet för att motsvara en övre medelklass hushållslön enligt 4% regeln. Typ 50 mijoner sek i en utdelningsportfölj för att man ska kunna ha det någorlunda gött utan att jobba.
Med amerikanska mått kanske. Eller så är det bara att inse att du har en avvikande definition på medelklass.
3 gillningar
Det är nog just för att se hur frikopplad från sin lön man är som är lite vitsen med trappan. Har du kapitalet på nivå 1-2 är du väldigt beroende av din lön för att avgöra vilka friheter du har gällande mat och resor. Är du på nivå 4 eller högre har lönen försumbar betydelse för vad vilka friheter du har. För avkastningen täcker mer än du behöver ändå.
3 gillningar
Sen beror det på, finns troligen en hel del med miljoner i sina pensionskonton och sparsamt på sitt eget ISK.
Pensionspengar gör ju inget för ens köpkraft idag, om man är under 55.
Så att ha lite sunt förnuft och samtidigt se trappan som ett vägledande verktyg och inte ett regelverk är vettigt.
Lite som BMI, det är ett smidigt verktyg för övergripande forskning, men på individnivå kan det bli missvisande. Finns kraftigt överviktiga och vältränade bodybuilders med samma BMI.
2 gillningar
Åtminstone 20 Mkr för min del som är intresserad av mat och dryck. Att kunna äta en middag ett par gånger i månaden för 10000-30000 kr kräver sitt kapital. Det är väl så att man får se det som en vägledning och inte stirra sig blind på orden.
2 gillningar
Visst, men det är inget medelklassen i Sverige klarar av.
3 gillningar
Nej, men för mig kanske restaurangfrihet betyder något annat än för ”medelklassen”
Nivå 3 är ju väldigt diffus, har du 1 miljon så nej. Har du däremot 10 mkr på ISK och samtidigt ett välbetalt jobb så skulle iaf. jag kunna unna mig det. Iof så kanske nettotillgångarna är betydligt högre då 
2 gillningar
Jag tror man inte ska stirra sig blint på “restaurangfrihet”. Det är nog en passande beskrivning för många, men det stämmer inte för de mer extrema vanorna.
2 gillningar
Jag kan iofs välja valfri korvmeny på Ikea eller Biltema en gång i veckan. 
Om jag velat.
8 gillningar
Jag tar alltid en baconlindad franskmannen special när jag är på Pölsemannen, med extra mycket fransk hotdog dressing. Du ska se blickarna man får på grund av sin starka övre-medelklass-aura. Man går runt på köpcentrat som om man ägde stället.
10 gillningar
Jag tar alltid en kokt korv med bröd och senap på Ikea om jag är hungrig när jag är där. Nära självkostnadspris och gott. 
2 gillningar
Lyssnar just nu på avsnittet och vill bara uppmärksamma en sak. Att återkommande ta sjuksköterskelönen som exempel på låginkomsttagare är missvisande, medianlönen ligger över genomsnittet i Sverige. Skulle tro att polis och förskolepersonal ligger betydligt lägre.
(Hälsn ifrån vårdpersonal)
5 gillningar
Väldigt spännande avsnitt! Helt ny till RT och jag inser att jag är rätt så sen på bollen, men jag tror efter att ha skummat igenom i tråden att jag faktiskt har ett intressant perspektiv som borde lyftas.
Rikedomstrappan är ett spännande verktyg för att förstå var man befinner sig på sin ekonomiska resa. Extra bra blir det i denna community där man lättare kan rikta tips och insikter utefter nivå. Men jag har en ganska grundläggande invändning: modellen går blint på nettoförmögenhet, trots att det ger en missvisande bild för den stora massan svenskar. I förlängningen resulterar det i fel råd bara för att man vill vara trogen mot nettoförmögenheten som måttstock på rikedom.
Problemet: humankapital saknas
Nettoförmögenhet missar humankapital helt. Jag tror att två konkreta justeringar löser en stor del av problemet utan att göra modellen mer komplex. Det är viktigt att säga redan från start: dessa justeringar blir inte trogna någons faktiska förmögenhet. Det är per definition en försämring av modellens ”bokföringsmässiga” korrekthet. Men jag hävdar att det är en förbättring av dess applicerbarhet på en mediansvensson, vilket jag tänker är lite poängen.
Justering 1: Ta bort CSN-lån
Denna tycker jag är en nobrainer men vad jag vet har det inte nämnts. Kanske är helt ute och cyklar…
CSN-lånet är en skuld, men det är en skuld med en motpart: ett ökat humankapital. Till skillnad från andra skulder är CSN en investering i framtida inkomst, vilket också är hur bankerna behandlar det. Ska man ta ett bolån räknas CSN inte mot dig på samma sätt som andra skulder.
Det är ganska många i 20-30 års åldern som har studerat som landar nära noll eller till och med negativt i nettoförmögenhet, trots att man kanske har en buffert, börjat investera, och kanske till och med har en bostad på gång. Framför allt har personen troligen en högre lön som kan täcka kostnaden för lånet. Tror Oliver i något av avsnitten reflexmässigt glömde räkna med sin CSN-skuld, nog kan jag inte vara den enda som kör lite mental accounting och tänker att CSN betalas tillbaka i form av högre lön?
Är det en perfekt approximation? Nej, en lärare har inte samma lönepremie som en civilingenjör. Men modellen ska inte vara perfekt, jag tänker att denna approximation duger och ger en rättvisare bild för många unga som studerat. Det känns spontant mer verklighetstroget än att bara räkna med skulden och strunta i humankapitalet.
Justering 2: Ta bort allmän pension
Pensionen har diskuterats flitigt i tråden, finns en risk att jag upprepar saker som tidigare är sagda. Sorry isåfall 
Väldigt få svenskar har särskilt mycket privat sparat i ISK och liknande, tänker tillbaka till ”Hur rik är Svensken?” avsnitten. Det betyder att för den del av befolkningen som inte äger bostad utgör den allmänna pensionen en dominerande del av nettoförmögenheten, och det snedvrider modellen kraftigt uppåt för en grupp som i praktiken lever lön till lön. En 40-åring med 1 miljon i intjänad allmän pension men i övrigt 0 kr hamnar på nivå 3, trots att råden till den personen är identiska med råden till en 20-åring med 0 kr: bygg buffert, öka inkomst, se över de stora kostnaderna (nivå 1 tips).
Pensionen är dessutom inte en väg till rikedom för de flesta. Många pensionärer lever inte speciellt rikt och blev framför allt inte rikare av sin pension. Levde man lön till lön som yrkesverksam lever man sannolikt pension till pension som pensionär. Eftersom lönen inte räknas in i modellen borde inte dess förlängning göra det heller. Jag fattar att detta sticker i ögonen hos folk: det är klart det är en tillång. Men återigen, det är en modell som ska möjliggöra segmentering och lättare ”targeting” av tips, inte att siffran man räknar ut är ”korrekt”. Allmän pension har dessutom ett tak för pensionsgrundande inkomst som gör att den största faktorn för allmänna pensionens storlek är din ålder (yes, lön spelar såklart roll men inte som med tjänstepension). Att ha med en så här åldersbestämd faktor i Rikedomstrappan gör ju att det är i stort sätt omöjligt att hitta någon 50+ som är på nivå 1-2, trots att det självklart är många som lever lön till lön i denna åldersgrupp också.
@janbolmeson lyfter att vi borde vara stolta över vår pension och att man kan leva ett rikt liv på den. Det håller jag med om, men att ta bort allmänna pensionen från beräkningen tar inte ifrån det, utan flyttar bara på måttstocken. Om Jan tycker man kan vara nöjd på nivå 3 i originalmodellen menar jag att man mycket väl kan leva gott och tryggt på nivå 2 i min anpassning. “Vardagstrygghet” gissar jag är vad de flesta faktiskt eftersträvar och mer är en bonus. Tror RT-communityn har en liten skev syn på vad att vinna det ekonomiska spelet innebär jämfört med resten av befolkningen.
Vad gäller tjänstepensionen? Behåll den i kalkylen. Allmän pension är obligatorisk och speglar mest tid i arbetslivet. Tjänstepension kan vara ett aktivt val med avsättningar, och därtill skiljer den sig kraftigt mellan personer. Således speglar den bättre ”rikedom”.
Uppenbart fungerar dessa justeringar sämre för den som är FIRE. Att inte räkna på hela sin nettoförmögenhet vore rätt korkat. Känns dock som att flera redan kommit fram till att Rikedomstrappan fungerar sådär för FIRE från början. Känns dumt att anpassa modellen efter en liten grupp människor i sammanhanget.
För att avsluta min lite för långa text (sorry) så vill jag säga att denna ändring egentligen inte kastar så mycket skit på Nick Maggiulli. CSN och allmän pension är bland de större strukturella skillnaderna mellan Sverige och USA. I USA är det t.ex. rimligt att inkludera student loans då dessa kan vara sjukt stora. De justeringar jag föreslår är på vissa sätt en ”Sverige-anpassning” av the wealth ladder.
Tankar och invändingar? Nån som kan komma på en ”persona” vars output blir missvisande på grund av dessa förändringar? Om du tänker skriva ”men du kan ju inte bara ta bort x miljoner tillgångar” eller ”jag ska precis gå i pension så dessa pengar är definitivt en tillgång” så missar du min poäng. Jag menar att nettoförmögenhet inte är det bästa sättet att segmentera rikedomstrappstegen. Jag fattar att det inte är ”korrekt”, men jag tycker detta ger en mer rättvis bild av ens relativa rikedom.
4 gillningar