Bra avsnitt. Monica bra, som vanligt. Men jag har några kommentarer till pensionssystemet.
Vi sätter av 18,5 % på lönen till den allmänna pensionen. Men den placeras inte utan betalas till de som redan är i pension. Så i bästa fall ökar pensionen med den allmänna löneutvecklingen ca 2-3 % per år. Re4sutlatet är att pensionen blir ganska låg. Speciellt när man de sista 50 åren fört en tillväxtfientlig politik.
Vi får 4,5-6% på lönen insatt i våra tjänstepensioner. Men de placeras och finns på individnivå. Därför kan det i många fall bli 30-50% av pensionen som kommer från tjänstepensionerna.
Av flera skäl borde vi fasa ut det allmänna pensionssystemet. Vi borde betala in till liknande tjänstepensionerna och det är alldeles för riskabelt att låta politikerna vara inblandade i pensionerna. Det ser vi inte minst nu i valtider då politikern är ute och lovar grupper högre pensioner oavsett vad de jobbat och betalat in.
Även om man placerade dessa säkrare än dagens tjänstepensioner skulle man nog kunna räkna med kanske 4% per år?
Dessutom skulle man komma runt det demografiska problem som vi ser torna upp sig.
Sedan har jag räknat (mha AI) på vad en avskaffad avkastningsskatt på tjänstepensionerna skulle innebära. Pensionerna skulle bli mycket högre om inte staten nallade lite varje år på beloppet. Och förlusten för staten skulle bli ringa då man sedan får betala inkomstskatt på det man tar ut (som vuxit och blivit mycket högre)!
Lyssnade på hela den här när jag var och handlade idag. Jag tänker en del på pensionen, men den är så avlägsen., särskilt när min riktålder är en så hög siffra som ingen någonsin räknat till. Det är en bra bit mer än en dubbling av min livstid kvar bara tills fransmännens oförändrade riktålder på 62. Ungdomar!… som mormor sa när farmor fyllde 90.
Man undrar ju om vi ens kommer ha allmänpension om över 40 år. Någonting måste ju motivera en att spara ihjäl sig
Extremt värt att veta att man minst ska ta ut ~25000 per år, eller uppdaterade skattefria beloppet, om man slutar jobba lite tidigare.
Bra avsnitt, även för oss som ännu är grodyngel.
(Btw att grodyngel heter “rumpetroll” på norska har övertygat mig att hela språket finns för att trolla Sverige)
Det har ju redan retts ut att E.D syftade på depåsparande, men för fallet att man sparat i KF kan det vara värt att notera att inte alla periodiseringsfonder behöver försvinna efter 6 år utan verksamhet, om man inte är redo att ta ut lön inom den perioden.
När man tvingas återföra en periodiseringsfond efter 6 år kan man samtidigt göra avsättning till en ny periodiseringsfond på 25% av vinsten (vinst som skapats av återföringen av periodiseringsfonden) och den nya periodiseringsfonden får då även den leva i 6 år.
Så visst, beloppet i fonden minskar efter 6 år, men behöver inte gå till 0.
Jag måste säga att jag tycker det är lite synd att ni i podden, och många på forumet, anser att man inte behöver ha ett specifikt pensionssparande privat.
Jag anser absolut att man ska göra räkneövningen som innefattar: vid vilken ålder kan jag tänka mig gå i pension (för många är det ett antal år före riktålder), vad uppskattar jag att mina kostnader bör vara (uppdateras vartefter), vilket gap behöver ett privat sparande fylla för att nå detta.
Jag och min fru har gjort detta (vi är i 30-års åldern) och kommit fram till att det inte handlar om många tusenlappar som behöver investeras. Dessa konton ”får” sedan inte röras för att finansiera annat i livet.
Utöver detta kan man absolut ha annat långsiktigt sparande, men för oss blir det en enorm frihetskänsla, där man tillåter sig själv spendera andra pengar under livets gång.
Nu vet jag ju förvisso inte vad som menas här, men jag har förstått att när en del pratar om “pensionsspara privat” så syftar de på IPS eller motsvarande låst sparande. Jag gissar på att du snarare syftar på ett ISK eller motsvarande som är mentalt öronmärkt för pensionen. Frågan är om det är detta som är skillnaden även i detta fall?
Min uppfattning var att de (Jan och Monica) tyckte inte att man ska spara öronmärkt till pensionen via ISK. Istället ska man ha ett mer ”generellt” framtidsspar.
Detta har jag hört en hel del även på forumet, och jag håller tyvärr inte med.
Du har givetvis rätt rent sakligt. Beteendemässigt tror jag dock det kan skapa problem.
Om jag har ett enda fondsparande blir det svårt att veta: hur mycket får jag ta till boende, hur mycket för att hjälpa barnen, hur mycket för att köpa bil, etc. Det väcker även frågor kring risk, vilken risknivå ska jag ta när jag blandar långsiktiga pengar, vet inte pengar och målsparande?
Om jag har ett dedikerat pensionssparande så kan jag räkna ut hur mycket jag behöver avsätta, lägre risk att jag ”översparar”, samt en frihetskänsla att kunna spara mer kortsiktigt, eller spendera som man vill!
Tack, avsättningen är dock 18,5 på den pensionsgrundande inkomsten, inte lönen. Så man kan antingen säga att avsättningen är 18,5% på PGIn eller 17,21% på lönen (dvs lön minus pensionsavgift). Avsättningen till inkomstpensionen är helt skuld som räknas upp varje år med inkomstindex, medan premiepensionen är faktiskt avsatta pengar. Det gör att vi har en totalt sett högre värdetillväxt än bara 2-3%.
Statistiskt så brukar man räkna med 10-20% i tjänstepension, men för höginkomsttagare är det helt klart betydligt mer. Misstänker att det kan öka från 10-20% när det blir mer och mer vanligt med premiebestämda pensioner.
Tack för ett bra avsnitt. Dock blev jag fundersam när Jan sa något i stil med, om man går i pension vid 60 år. Ska man bara täcka 60-65 år med privat sparande.
Jag tänker att man får sämre allmän pension och tjänstepension om man går då än vid 65 och privat sparande ska också täcka det ”glappet”.
Minns inte ordagrant vad som sägs i podden, tänker mig att det finns ett underförstått eller påtalat ”och räkna på det” i slutet av ett sådant förslag att gå runt 60, eller tidigare. Ta med ett förkortat arbetsliv i pensionsprognosen, och så länge pengahögen räcker, kör på.
Att det kan handla om stora belopp som man kan få ut i högre pension beroende på hur man tar ut sina pensioner och hos vilken aktör de ligger på upptäckte jag under senaste veckan.
Jag har en stor IPS sedan gammalt som det stoppades in pengar i på nittiotalet när det var skattegynnat. Den är idag värd en handfull miljoner. Den ligger idag hos en av nätbankerna. Problemet med deras uttagsregler är att man bara väljer en uttagslängd och sedan startar man utbetalningen under valt antal år. Uttaget belopp varje år är innestående värde i januari dividerat med antal kvarvarande år på utbetalningstiden. Sen kan man inte ändra utbetalningslängden eller pausa utbetalningen under pågående utbetalning. Det är som en nyårsraket som man riktar in och sedan fyrar man av den, det blir som det blir och går inte att påverka längre sedan man tänt stubinen.
Sedan konstaterade jag att min gammelbank sedan 80-talet har väsentligt friare uttagsregler under pågående utbetalning. Där det går både att ändra utbetalningstid och pausa/starta utan några begränsningar
Gjorde en uttagsmodell där även mina andra pensioner finns med, inkomstpension, premiepension och tjänstepensioner. tar hänsyn till att skatten förändras under perioden, lite rimlig värdeökning samt att jag kan ta ut inkomstpensionen från 65 år, i planen är att jag ska gå i pension mellan 58-60 år.
Resultatet är att min gammelbank slår nätbanken med mellan 1,2 och 1,8 MSEK i lägre skatt då jag kan optimera både kassaflöde och skatt genom att justera IPS.en över tid. Kan jag inte optimera över tid får jag ut för lågt belopp i början och för stort belopp på slutet…
@Monica Har du observerat den stora skillnaden mellan olika banker vilket regelverk som gäller under uttag. I mitt fall måste jag flytta IPS:en till annan bank innan uttag börjar.
Varför tycker du att det behöver göra det?
Vad man skulle ha haft i pension om man jobbade fem år till spelar ingen större roll. Det viktiga här är att man kan täcka sina kostnader från 60 och livet ut. Här är den stora moroten att man “får” fem års extra ledighet, det är inte ett kompensationsspel.
Nej, jag har tittat på uttagsregler för tjänstepensioner men inte fokuserat på IPSen. Men det låter ju som att du har en galet stor IPS och ett lätt val framför dig om inte nätmäklaren ändrar sitt regelverk.
Sant, bra feedback. Sedan tycker jag att det är lite att hårddra det, tycker ju inte att räntor är så svårt och tråkigt som du får det att låta. Jag tycker räntor är ganska kul eftersom det är mer matte, men för gemene man tror jag att det är så.
Dvs. att jag får välja vilken kulle man vill dö på, det är ju t.ex. en anledning att jag hellre säger “välj fondrobot” men utelämnar “för då får du durationsanpassade räntor” för att slippa förklara vad durationsanpassning är.
Lite samma sak kring pensioner. Men pensioner är ett ämne jag tänker förtjänar mer kärlek, absolut. Sedan känns det ju inte mest bang for the buck eftersom jag upplever att @monica gör det skitbra.
Tänker att det nog är bra om det framgår i avsnitt där räntor kommer upp. Det har låtit som det är svårt när du pratat om det i rätt många år. Eller så har jag uppfattat det åtminstone
Du fattar det, det fattar jag såklart så mer om budskapet du skickar. Nästa gång det kommer upp säg tex ”räntor är inte så svårt, bara fungerar lite annorlunda än börsen. Det finns en tråd på forumet som täcker allt man behöver veta (.. hänvisa till @Zino tråd)”. så tänker jag.
Jo, absolut men jag tänker att du blir en bättre facilitator / intervjuare av tex @Monica eller andra som medverkar i framtida avsnitt om du är mer påläst. En påläst journalist gör ofta bättre intervjuer typ.
Ville bara göra dig uppmärksam på att det är galet stor skillnad mellan olika bankers regler under uttagsfasen som man måste ha koll på innan start av uttag. Har inte nämnts vad jag vet på dina kurser, som jag gått.
Min IPS är större än inkomstpensionen och PPM tillsammans. Jag tror att jag i princip var med från början 1994 till slutet på den avdragsgilla tiden 2014, utnyttjade nog fullt avdragsutrymme. Ovanpå det så tror jag att jag satte in lite ytterligare pengar under något år då jag körde enskild firma för drygt 20 år sedan.
Jag gillar svaret “Det beror på”. För mig visar det att personen kan tänka från flera perspektiv och ser mer av helhetsbilden. I alla fall så länge som personen som säger det kan motivera varför det beror på.
Om man är under 55 (35) men har väldigt mkt pengar i traditionell då? Alltså att man känner att det skulle vara onödigt att ta risk med ett så stort kapital som man vet att man lever gott på utan att ta högre risk genom att byta till fondförsäkring?
När det gäller att byta till traditionell förvaltning så kändes det som om Jan tyckte att skandia var sämre än Alecta. Om jag vill byta från fondförsäkring till trad förvaltning ( är 61 ) . Vad ska jag tänka på då ? Är de olika bankerna väldigt olika i avgifter o så ?
