Jag gissar att de flesta inte bygger sin ekonomi för att hantera de långa svansarna i utfallsrymden, och för majoriteten av dessa går det bra – för de sämsta utfallen drabbar väldigt få. Men många fler än de som faktiskt drabbas riskerar det.
Man kan kritisera det, men är det verkligen rätt att kritisera de som faktiskt drabbades mer än den stora massa som riskerar att drabbas men inte gjorde det?
Min mamma fick skuldsanering för 5-6 år sedan och hon har haft skulder sedan 80-talet. Hon har alltså levt i över 40 år med skulder innan hon fick skuldsanering. Jag har varit tvungen att stå på hennes internetabonnemang för att hon inte kunde ha det på hennes namn.
Var det bara för mig som Lenas mic var typ avstängd en minut i början? Hörde Jan klockrent men Lena extremt långt bort/inte alls.
Sett till ämnet så var nog detta det avsnittet där jag upplevt Jan var längst ifrån mina personliga tankar.
Att bara skylla på otur är lite väl enkelt tycker jag.
Självklart kan det uppstå situationer som ställer till det men då har du tagit för mycket risk om du inte klarar av den störningen.
Som det gamla citatet ”Överraskningar tyder på dåliga förberedelser!”
Eller från trafikskolan ”Du skall hålla en fart så att du kan stanna på den vägen du ser framför dig”
Att bara tuta på och tro att inget kommer hända är relativt dumt.
Själv har säkrat min inkomst vid sjukdom/a-kassa genom försäkringar som jag betalar varje månad.
Både jag och sambon står i den lokala bostadskön sen över 15 år tillbaka. Skulle det hända något så kan vi snabbt få tag i en hyresrätt.
Jag har märkt att vissa ämnen är känsliga att prata om i Sverige, särskilt när det gäller orsaker. Det är synd att det blir så.
Sant! Detta verkar vara en mycket känslig fråga som skapar irritation hos många.
Läser inläggen och det indianska ordspråket ”Döm ingen förrän du gått en mil i dennes mockasiner” dyker upp i huvudet.
Världens mest skuldsatta folk. Inga problem att få snabba lån när man är djupt skuldsatt. Det känns som ett mkt snabbt sätt att få folk att hamna i denna situation. Är det rimligt att få låna när man inte har ekonomin för det?
Samtliga här på forumet har ju upptäckt ränta-på-ränta-effekten. Här har vi ju exakt denna effekt fast åt andra hållet. Och med ockerräntor som vi i stort sett aldrig ser åt andra hållet.
Det är fullständigt galet i min värld att man FÅR låna pengar när man inte har en suck att betala vare sig ränta eller lånet. Maffiafasoner.
Grymt avsnitt! Mycket intressant perspektiv på hur sjukt något som vårt samhälle skrivit av som normalt (och som ni säger i avsnittet ”deras fel”) är.
Grymma frågor & research, och att ni lät Lena prata till punkt. Bästa avsnittet 2026, hatten av @janbolmeson
Väldigt bra och oerhört viktigt avsnitt.
Det är intressant att en hel sektion av finansbranschen är uppbyggd på att fånga upp personer som hamnat i ekonomiskt trångmål. Att de tillåts mjölka sönder deras privatekonomi och liv utan några som helst negativa konsekvenser är sjukt.
Individer med otur, dålig impulskontroll och tragiska livsöden kommer alltid finnas, det måste finnas ett grundskydd även för dom. Att överskuldsatta punktmarkeras och får fortsätta ta kassa lån är 
.
Är själv fullt medveten om vilken tur i oturen jag ändå haft genom alla mina osannolika livshändelser som borde slagit min ekonomi helt i spillror, men inte gjort det.
Hade jag inte haft ett mindre arv och en ekonomisk personlighet, så hade jag hamnat i ett svart hål som 23 åring när jag första gången var med om en olycka som påverkade min arbetsförmåga.
Frågan är hur många 23 åringar som har en buffert stor nog att parera funktionshinder, operationer, utförsäkringar, sjukskrivningar, arbetslöshet och sjukersättning resterande tiden av sitt arbetsliv?
Det finns ofantligt många sätt att ha otur. Att låta företag sko sig på människor i utsatta situationer utan konsekvenser är skamligt.
Jag borde absolut inte få låna, men även jag får sms-reklam om smidiga lån varje vecka. Trots att jag aldrig tagit ett konsumtionslån. Men de förväntar sig troligen att en dag så kanske jag tackar ja.
Det lär aldrig hända, jag rapporterar dom för spam.
Är inte “smidiga” lån snarare samhällsförstörande? Begravde min morbror I våras. Blandmissbrukare som haft skuldsanering 2 ggr, skuldsatt sig igen efter. De där “smidiga” lånen hjälpte honom finansiera sitt missbruk. Grundproblemet var ngt annat så klart men det var en del. Hade gärna pratat klarspråk med de “VD-ar” som på detta sätt lever på blodspengar. Moraliskt förkastligt. Även samtliga politiker som håller dem om ryggen.
Alla vill ha frihet. Många vill slippa ansvar. Man kan inte ha det ena utan det andra.
Kan man inte se verkligheten kan man heller inte förändra den.
Jag gissar att många över huvudtaget inte bygger sin ekonomi.
Fler och fler har svårt att kommunicera med varandra.
Alla skriver anonyma lappar till sina grannar, kritiserar sina kollegor genom chefer eller klagar på andra på gymmet via supportmejl i stället för att lösa problemen direkt.
Vilken konstig värld.
Intressant avsnitt, på flera sätt och lika intressant efterföljande diskussion.
Det som för mig är solklart är att den här snabblåneindustrin måste regleras extremt mycket hårdare och det som specifikt talade till mig var hennes avslut där hon oroade sig speciellt för de mycket unga människorna. De som inte har fått med sig hemifrån att pengar aldrig kommer ramlandes från himlen, de som utan livserfarenhet, kunskap (inklusive basal kunskap om vad skuldränta innebär) och konsekvenstänk väljer den enklaste vägen till att kunna konsumera det som de tror att alla andra kan. Det är tveklöst oroande.
Sedan är iaf jag helt övertygad om att det ligger mycket mer bakom majoriteten av dessa människoöden än de tre nämnda… dvs mer än skilsmässa, sjukskrivning och arbetslöshet.
De här snabb-låneföretagen (inkl onlinecasinon och liknande) bör regleras extremt hårt och hur krasst det än låter så är förmodligen ett skrämmande antal svenska människor inte kapabla att hantera en fri och oreglerad lånemarknad. Precis som vi kan anförtros att köpa alkohol i mataffären, lika lite kan vi anförtros en oreglerad möjlighet att skuldsätta oss hals över huvud.
Alternativet är ju att man anammar den amerikanska modellen hon talade om med skuldavskrivning för privatpersoner direkt som låntagaren inte kan fullfölja återbetalningen, då bör snabblånemarknaden bli självsanerande inom kort.
Jag är inte förvånad över att “bara” 22% själva angav överkonsumtion som orsak till sina skulder.
Jag är förvånad att så många angav det.
Det är lätt att se att det finns skäl till varför folk inte skulle vilja vara ärliga på den punkten. Eller ens själva förstod.
Min knarkande morbror hade för övrigt aldrig kommit på tanken att “höra av sig till en journalist”. Varken för att be om tips eller berätta om sin situation. Det är nog generellt arbetarklass/medelklass som gör sånt. Selection bias.
En till fråga kring att skuldsatta har högre dödlighet, som att skulden I sig vore orsaken likt en sjukdom. Det verkar svårt att veta vad som är hönan och ägget. Jag kan tänka mig många riskfaktorer som leder till kortare förväntad livslängd och högre risk för skuld, utan att det för den sakens skull är skulden som är orsaken? “Det är en bokstavligen farlig plats att befinna sig”. Onekligen men correlation is not causation.
Allt kan missbrukas, men i grunden är det riktigt bra. Kredit betyder förtroende och är skillnaden på högt och lågt välstånd i världen.
Det finns något sorgligt i att samhället blir konsekvenslöst och helt idiotsäkert också. Hoppas åtgärderna blir välriktade och balanserade så inte alla får ta dyra konsekvenser av att några få missköter sig.
Lån till konsumtion är i mitt tycke dåligt, eftersom jag vet att samhället via skattesedeln får plocka upp spillrorna.
Varför får någon som tagit skuldsanering efteråt ta nya snabblån? Ngn som lånar ut till dem borde inte ha rätt att kräva in lånen.
Svensk flathet när den är som allra sämst.
Jag tror att det är just här som grunden och kryphålet finns. Jag känner till två fall där personer direkt efter avslutad skuldsanering – efter bara tre år på existensminimum – tog nya lån. Den ena tog ett billån för att köpa en ny bil och den andra ett konsumtionslån. Båda är pensionärer.
Det är i praktiken obefintliga risk som låntagare har i Sverige. Jag anser att både utlåningssystemet och reglerna för skuldsanering i Sverige behöver reformeras i grunden.
Ett argument till stöd för det nuvarande systemet är dock att vår ekonomiska modell bygger på att folk konsumerar. Om folk slutar konsumera kommer fler verksamheter att tvingas stänga, arbetslösheten att nå extremt höga nivåer och staten att behöva höja alla skatterna allt mer för att finansiera utgifterna.