Varför är tillväxt viktigt för en privatekonomi och inte bara en abstrakt siffra i nyheterna? Det är frågan jag tar med mig in i veckans allmänbildande samtal om Sveriges ekonomi med chefsekonomen på Svenskt Näringsliv Sven-Olov Daunfeldt.
Det korta svaret är att samma ränta-på-ränta-effekt som bygger ditt eget sparande också bygger ett helt lands ekonomi. Om Sverige höjer tillväxttakten med 0,7 procentenheter blir varje hushåll omkring 100 000 kronor rikare på tio år. Det hjälper oss dessutom att lösa många av de utmaningar vi har och göra de satsningar vi behöver göra som land.
Några av ämnena vi tar upp i veckans avsnitt är:
Hur 0,7 procentenheters högre tillväxt ger 100 000 kronor mer per hushåll
Varför Sverige har fallit från plats fyra till plats tretton i välståndsligan
Paradoxen: hög arbetslöshet samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft
Varför en yrkesutbildning ofta är en bättre investering än universitetsstudier
Vad en kortare arbetsvecka faktiskt skulle kosta välfärden
Försörjningsbördan som vi sällan pratar om
Hur ISK har gjort Sverige till Europas starkaste kapitalmarknad
Varför tillväxt inte är ett nollsummespel
Vi hoppas att du gillar avsnittet.
Jan och Sven-Olov Daunfeldt
Tittlyssna eller läs hela avsnittet
Som vanligt får du både en sammanfattning, artikel och hela transkriberingen (numer förfinad med innehållsförteckning och allt) på hemsidan:
Håller inte att säga att människor i kontaktyrken har valt sina jobb och därför ska acceptera vad som helst. Det var väl bra att det fanns sjukvårdspersonal på plats under covid 19 trots att de riskerade sina liv? Hemmajobbarna får kompensera dessa för sina lyxliv.
Ps. Ni visste väl att era jobb skulle passera brytis? Sluta då klaga på högre skatt.
Jag har gått två olika IT-utbildningar på yrkeshögskola, men trots det har jag fortfarande svårt att få ett jobb. Jag gick utbildningarna för att det behövdes kompetens och nu när jag är klar är det precis tvärtom, det är falsk marknadsföring som yrkeshögskolorna håller på med, de skriver att 8 av 10 får jobb inom några månader.
Det finns för få lediga tjänster. Ofta söker flera hundra personer samma jobb, vilket gör konkurrensen väldigt hård.
Många företag vill inte anställa nyexaminerade utan söker i stället personer som redan har flera års arbetslivserfarenhet.
Det är flera andra som jag känner som är i samma situation och det känns som vi har blivit lurade av yrkshögskolan.
Jag kommer aldrig gå en utbildning igen för det har bara varit slöseri av min tid som inte har lett till någonting.
Ser också fram emot att lyssna på avsnittet. Supersnabb reflektion från att ha lyssnat på introt: kanske en liknande röst från vänsterhållet nästa gång, så att vi får två olika partsinlagor att ta del av?
Låter lite som “crab in the bucket” beteende med argumenten,istället för att fokusera på att dem som har bättre jobb förhållande ha sämre så borde man fokusera på att förbättra förhållande för sämre jobb som sjukskötare.
Jag tycker att klagomål om högre skatt för höginkomstagare är mer giltig än sämre arbetsförhållande för låginkomst trots att man visste om det är mer giltig,då man blir straffad för ens produktivtet om man blir beskattad mer av det vid en subjektiv nivå.
Om man gör bra ifrån sig så bör man bli mer belönad inte tvärtom med statliga inkomstskatter
Helt klart intressant ämne att prata runt såhär efteråt i tråden, och jag tycker att du gjorde vad du rimligtvis kunde för att nyansera diskussionen, Jan. Det blir ju som det blir med en mediatränad gäst från en intresseorganisation
Mina tankar:
Arbetstidsförkortning
Diskussionen kring att kortare arbetsdagar skulle producera mindre BNP och välstånd är helt enkelt för onyanserat. Åtminstone när det gäller kunskapsjobb i kontorsmiljö som en betydande del av svenska jobb idag består av.
Det är välkänt och intuitivt att värdeskapandet på tjänstemannajobb produceras sporadiskt, ojämnt och oförutsägbart till stor del. Alla sitter inte fokuserat 8h/dagen och producerar vad de än jobbar med. Åtminstone ytterst få. Arbetsgivarna vet såklart också det här och det är därför (sunda) arbetsgivare inte häxjagar folk för snack vid kaffeautomaten. Snarare så uppmuntrar ju många till det som en del av varför de vill ha tillbaks folk till kontoren!
Vi vet också att folk har varierande produktivitet och energi under en arbetsdag på 8 timmar. Det är under några få timmar som majoriteten av värdet produceras. Skulle inte förvåna mig om Pareto-principen gäller som vanligt, men jag har ingen akademisk referens på fötterna. Att 80% av värdeskapandet produceras på 20% av tiden.
Dessutom skulle förkortade arbetsdagar kunna leda till en betydande reducering av stress och andra åkommor på kort och lång sikt som helt enkelt är ett plus för samhällsekonomin som är svåra att räkna på. Det subjektiva värdet går inte att mäta i kronor.
Så det är självklart så att en arbetstidsförkortning med bibehållna löner skulle kosta i någon mån. Men knappast linjärt.
Med det sagt är det såklart helt annorlunda för många yrkeskategorier utanför de bekväma kontorslandskapen som många av oss är bekanta med här på forumet Som också nämns i avsnittet. Men en arbetstidsförkortning vore rimlig över hela brädet om du frågar mig.
Genomsnitt VS median
Det som sägs kring Irlands ekonomiska mirakel och servettskissen på de där härliga 100 000 kronorna extra som snittsvensken skulle kunna tjäna på en ökad tillväxt låter ju bra, men det finns ju en anledning till att man ofta pratar genomsnitt. För det är alltid mer tacksamt att diskutera genomsnitt snarare än median. Dvs hur den “vanliga människan” i mitten tar del av en utveckling.
I Sverige har vi till exempel fortfarande samma eller något högre inhemsk köpkraft sett till medellönen än Irland. Och vår medellön är dessutom mycket närmare vår medianlön än vad medellönen är i Irland.
Jag säger inte att du har fel men det finns forskning på varför det uppfattas så.
Människan har ett filter som ställer in sig själv.
Om du tex skall åka eller har varit på en resa som du tänker mycket på så kommer dina intryck filtreras så att du fokuserar på all information i media som handlar om det resmålet eller flygresor om du tänker mycket på flygresan.
Det är inget konstigt och inget fel. Det är så vi människor fungerar.
Min upplevelse är att det finns så mycket mer nyanser än jobba mindre=lägre livsstandard. Jag ser många som medvetet arbetar mindre och upplever en rejäl förhöjning av livsstandarden istället.
Ser fram emot att lyssna på det, främst på grund av denna paradox. För mig är detta nyckelproblemet som Sverige måste lösa för att tillväxten ska bli ännu högre.
Konstigt inlägg. Sverige har byggts upp och växt till ett av de bästa västländerna att leva och bo i genom hårt arbete av tiotals miljoner människor över decennier och generationer.
Alltså detta var det bästa avsnitt jag hört faktiskt. Vilken sympatisk, vältalig, lättillgänglig och lättbegriplig person denne Sven-Olof Daunfeldt var… snacka om att kunna konsten att kalla en spade för en spade utan att det någonsin blev vare sig plumpt eller kränkande, bara logiskt och lättbegripligt klarspråk
I synnerhet mittsektionen på avsnittet var ju extremt intressant att lyssna på och jag måste säga, (efter att många ggr ha talat för döva öron även här) att hans beskrivning, förklaring och analys av begreppet arbetsnorm (eller samhällskontraktet, om man vill och vågar) och dess successiva avveckling in i nutid var en riktig ahaa-upplevelse. Föredömligt bra beskrivet.
Jag håller också med om i princip allt han sa och det är ju en människa som han som skulle behöva leda detta landet så att vi skulle få till någon verkligt stabil verkstad i politiken, inte bara en massa mer eller mindre tomma ord åtföljda av diverse ping-pongstrategier vart fjärde-åttonde år på hart när alla politiska områden.
Så blir det lätt när något betraktas som lätt politiskt, som jag tror Svenskt Näringsliv kan uppfattas. Trots att de inte ger stöd till något parti (jämfört med tex LO som ju stödjer S).
Det är olyckligt om vi inte kan driva sakfrågor och opinionsbildning både för företagens villkor och arbetares/anställdas villkor.
Det är just balansen mellan villkoren för både företag och anställda som IMO gjort Sverige och svensk industri så framgångsrik.
Det är inget motsatsförhållande. Företag behöver anställda som trivs för att lyckas. Anställda behöver framgångsrika företag för att lyckas med sina privatliv. IMHO
Det säger jag efter att ha arbetat och jämfört med hur det går till i flera andra länder.
Nä jag vet inte, kanske var det att det blev lite onyanserat och “gubbdunkigt” av det hela, jag saknade följdfrågor. Tror det hade varit givande att haft med Caroline i avsnittet också.
Sen fastnade jag i tanken på hur många gånger man kunde uttala orden “jobb” och “tillväxt” under ett och samma avsnitt.
Som också nämns i avsnittet. Men en arbetstidsförkortning vore rimlig över hela brädet om du frågar mig.
