Nästa vecka spelar @janbolmeson in podd med Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv och tidigare forskningschef på Handelns forskningsinstitut. Han är en av de röster som varit tydligast med att Sverige fastnat i en utdragen lågkonjunktur med svag tillväxt bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag över många kvartal.
Han driver frågor om sänkta arbetsgivaravgifter för unga, lägre marginalskatt, effektivisering av kommunerna, friare hyressättning och varför vi behöver ett tillväxtmål på 2,5 procent fram till 2035.
Om du har en fråga du vill att Jan ställer till Sven-Olov om konjunkturen, reformerna, arbetsmarknaden, kommunernas ekonomi, eller något annat får du gärna kommentera.
Jag skulle vilja att ni frågar hur mycket av lågkonjunkturen som är Sveriges ansvar och hur mycket som beror av att Europa har lågkonjunktur sedan typ år 2020?
Har rikatillsammans en politisk ståndpunkt eller kommer vi få se även andra perspektiv fram till valet?
Min fråga till gästen är: Bedriver svenskt Näringsliv sitt lobbyarbete även andra år eller endast valår? Och på vilket sätt är det relevant att han tidigare jobbat på Handels?
För att vi ska bli rika tillsammans krävs nog att en mångfald av perspektiv släpps fram.
Jag vore ytterst nyfiken på att höra lite funderingar kring varför man inte bör (eller bör) tänka på en nations ekonomi på liknande sätt som sin egna. Dvs att ha högre utgifter än inkomster = dåligt. låna till onödig konsumption = dåligt.
Mitt sunda förnuft säger mig att Sveriges (och många andra länders) regeringar därmed är oansvariga och överkonsumerar för pengar de/vi inte har. Har jag fel?
En annan; sätter köttberget de yngre generationerna i skiten nu med dyrare bostäder etc eller är det överdrivet? Är de yngre generationerna fattigare eller är det medias narrativ?
Är det inte så enkelt som att den ökade konsumtionen skapar fler arbetstillfällen och aktivitet i ekonomin? Tillväxt.
Det är egentligen inget som säger att lån för en enskild privatperson är kategoriskt dåligt.
T.ex. bolån och kanske framförallt CSN som är en investering i sig själv och sin framtid.
Samma sak om staten lånar. Om man t.ex. tar rimliga lån för att investera i infrastruktur eller annat som avkastar senare och kan leda till ännu större problem än skuldränta om det inte görs.
Men är det kassa lån till kassa ändamål med för låg avkastning är det såklart inte bra för varken privatperson, företag eller det offentliga.
Vad är det viktigaste att uppnå om vi får en S-ledd regering efter valet? Vilka saker vore viktigaste att inkludera i en blocköverskridande skattereform? Skulle det vara bra med en neutral beskattning av alla inkomster, utan undantag för fåmansbolag etc.?
Fråga 1: I början av 2030 talet kommer var fjärde person vara över 65. Hur jobbar de med att öppna upp för ökad arbetskraftsinvandring för att klara det ökade vårdbehov vi står inför?
Fråga 2: Hur jobbar svensk näringsliv med att skapa bättre företagsklimat hos kommunerna? I min medelstora kommun tycker jag man(SN) bara skickar ut en årlig enkät till de fåtal betalande medlemmar och ber om åsikter, och sen i lokalmedia klagar och pekar på att allt är kommunernas fel utan att komma med några konstruktiva dialoger/förslag. Och ajabaja till den som vågar ifrågasätta deras ”vetenskapliga” undersökning. Känns inte hållbart….
Det här låter allvarligt, men hur påverkar tillväxt vanligt folk? Och hur kan jag som enskild bidra till högre tillväxt? Bör jag ens oroa mig över det till vardags?
Sedan undrar jag vad han ser som orsakerna bakom bättre/sämre tillväxt. Jag har läst flera perspektiv som kretsar kring kultur på sistone. Max Weber som lyfter protestantismen, Why Nations Fail institutionerna och the WEIRDest people on earth kärnfamiljen, individualismen och läskunnigheten.
Sedan såklart; är tillväxt ett självändamål överordnat allt annat? Om nej, vad är viktigare, om ja, varför inte t.ex överlevnad, klimat, miljö, hem och härd, eller upplevelser och innehåll i livet o.dyl. Lite det klassiska citatet; du kan inte tjäna två herrar. Vilket står högst, verkligheten eller representationen av den i form av pengar eller BNP och andra mått.
Och en viktig följdfråga på det; vem ska ta hand om arbetskraftsinvandrarna när de fyllt 65? Vuxna som tar lång tid att integrera kanske bara bidrar några år innan de själva behöver hjälp.
Då blir inte försörjningsbördan mycket bättre på totalen.
En sak till; när det gäller Sverige och EUs tillväxt - hur ser han på vår modell att tillverkande företag ska bevisa sin oskuld på förhand? I ständigt växande områden för produktsäkerhet, miljö- och arbetsrättsliga frågor. Jan och Ricard Nylund beskrev ju i avsnitt 464 hur svårt det är att serva den breda marknaden pga alla regler man ska uppfylla påvägen. Kundbasen krymper och de flestas efterfrågan kan inte tillfredsställas. Men de ser heller inte vad de missar. Är inte det ett generellt problem; enklare och billigare produkter blir olönsamma att tillverka i EU och kvar blir bara nischade specialprodukter i små, extremt dyra serier.
Är det en faktor som bromsar tillväxt eller är det gynnsamt? Jag misstänker att gamla stora företag trivs rätt bra med det, medan konkurrensen från mindre uppstickare blir mer sällsynt. Sammantaget kanske det bromsar tillväxten. Man kan vara lat och ändå tjäna hyffsat. Men det gynnar ju inte direkt kunderna i breda lager eller tillväxten i vår världsdel.
I USA och anglosaxisk rätt har man vad jag förstår mer stämningar i efterhand om det går fel, vilket kanske har egna problem. Men man behöver inte bevisa att man är oskyldig som om man hängde i en fängelsehåla på medeltiden. Kanske i vissa moment, typ redovisning, men vi kör ju rätt hårt på den typen av regler där man ska dokumentera allt nästan innan man vet vad man ska tillverka och om kunderna är intresserade vilket måste bromsa väldigt mycket aktivitet. Utom i det mest extrema high-end segmentet, som sagt, där man kanske kan ta betalt för den juridiska risken.
Ok den här då; vilken nu aktiv politiker tycker du har bäst resp. sämst förståelse för nationalekonomi och varför. Frågan kan göras generell om ni inte vill nämna namn.
Vilka specifika regler eller lagar är idag i högst grad hämmande för tillväxten? Vilka länder har bra regleringar av motsvarande frågor? Är målet att helt ta bort dessa regler eller vad skulle vara målet, om de skulle ändras?
Eftersom Svenskt Näringsliv säger kategoriskt nej till arbetstidsförkortning; finns det några andra ändringar i arbetslivet de vill göra för att minska arbetstagarnas belastning och följdproblemen utbrändhet och sjukskrivningar, som måste kosta medlemsföretagen massvis med pengar? Eller är 40 timmars arbetsvecka det optimala för en civilisation?
Svenskar har en tendens att svartmåla Sverige. Hur står sig Svensk ekonomi och svenska regeringens politik internationellt?
Fox News hade ett inslag förra veckan om hur socialistiska Sverige de senaste 20 åren styrt om och blivit ytterst kapitalistiskt. Mest för att ge en känga till övriga EU iom vår för tillfället lägre inflation kan man gissa, men i vilken utsträckning har de rätt?
Hur stor skada gör så kallade skatteparadis på vårt skatteunderlag? Är det underskattat eller överskattat? Borde man agera hårdare internationellt mot t ex Irland?
och en personlig favorit; återkommande verkar ekonomer när det passar dem prata om ekonomi och marknadskrafterna ytterst förenklat. “ökar vi utbudet sjunker priserna” etc. Som om människor agerar rationellt, har full insyn och förståelse, inte behöver vissa varor för sin överlevnad, och att ex kartellbildning inte finns. Det gör att jag ofta behöver en hel del salt med när man smälter vad som sägs.
Generella tankar på det?
Och specifikt; när det pratas om friare regler för uthyrning. Rimligen kommer det leda till högre priser eftersom människor behöver ett hem. Ändå hymlar så många med detta och påstår det motsatta, att om uthyrare blir friare att hyra ut så kommer hyrorna sänkas. Varför, när det underliggande behovet är så mkt större?
Bonusfråga; tips på bra poddar i ekonomi? Känner du till Econtalk med Russ Roberts? Om ja, vad tycker du om honom?
Hur ställer sig Svenskt Näribgsliv kring ”ideologin” kring att gå i pension tidigt? Borde lägsta pensionsåldern höjas för att sätta stopp för den sortens beteende?
Historiskt har stora ekonomiska värden härstammat från förädling av råvaror (malm, skog, torv etc). Idag vet vi att dessa värden kommer med en ekologisk prislapp som inte avspeglas i ekonomin. Hur vill Svenskt Näringsliv säkerställa att kortsiktig ekonomisk tillväxt inte sker på bekostnad av långsiktig ekologisk hållbarhet?
