Idag publicerar SvD:s ledarskribent John Norell en artikel om förslaget att förkorta den generella arbetstiden på 40 timmar.
Enligt artikeln är Sverige redan ett av de länder inom OECD vars invånare arbetar minst antal timmar per levnadsår, ca 7-10% (!).
Den tillväxt vi haft under lång tid har parterna valt att framför allt omvandlat till högre levnadsstandard snarare än specifikt kortare arbetstid per vecka. Att stifta lagar om kortare arbetstid bakbinder effektivt parterna från att själva prioritera på vilket sätt framtida tillväxt ska fördelas.
Det här typen av argumentation tyckte jag är en frisk fläkt i den pågående debatten där något förenklat Strandhäll pratar om hur dåligt vi har det och Svenskt näringsliv undrar vem som ska betala.
Nåja, först och främst är det en ledare och ingen artikel. Finns inga krav på saklighet eller ens att tala sanning, egentligen. Vill även poängtera att det inte är 7 resp 10 procent per år, utan per livstid. Vilket bör ställas i relation till att typ 30% är sömn.
Jag är också nyfiken på var den här “högre levnadsstandarden” finns att se, för de flesta verkar gnälla dagligdags på sämre sjukvård, sämre skola, sämre rättsväsende och att det bara blir dyrare att leva. Att medellivslängden ökat och att mäns livsarbetstid minskat sedan 1970 (kvinnors säger han bekvämt nog inget om) är de enda måtten på saker som blivit bättre, tydligen.
Jag tar gärna arbetstidsförkortning hellre än högre medellivslängd, om det är de två valen jag har.
Vore intressant att se hur detta står sig om man ser till hushåll i stället för till individ. Det är ju helt klart så att det är vanligare med två heltidsarbetande nu än vad det var för 30-40 år sedan. Tänker mig därför att det är mycket möjligt att vi i Sverige jobbar mer totalt sett än andra befolkningar.
Ja, det var lite slarvigt. Ledartext ska det vara, men den fakta som presenteras länkas till OECD:s hemsida.
Den ökade levnadsstandarden gäller ju generellt reallöneökningar och förändringar i olika socialförsäkringssystem. Typ längre betald föräldraledighet nu jämfört med på 70-talet.
Poängen är ju att som systemet är uppbyggt nu så fördelas tillväxten efter förhandling mellan parterna. Om man istället lagstadgar om hur tillväxten ska fördelas så minskar parternas inflytande.
För dom som är timanställda eller konsulter måste timersättningen höjas om man jobbar mindre.
Tycker det borde vara individen själv som bestämmer, vill du bara jobba 4 timmar i veckan? Inga problem, då sänker vi din lön och tar bort 1 dag. Vill du jobba 6 dagar? Inga problem det heller, högre lön och en extra dag. Vill du jobba mindre blir det lite mindre semesterdagar och vill du jobba mer får du fler dagar.
Det är nog bra vara källkritisk. Sedan lever man nog på medeltiden om man tror att antalet arbetade timmar ger mer ekonomisk output. Världen funkar inte så längre.
Oaktat om arbetstiden sänks eller ej så tycker jag att grundidéen om att lönen ska vara oförändrad är en typisk vänsterförhoppning att vi kan få det mycket bättre helt gratis.
Det är de politiken vill du ska göra, bli manipulerad i olika vänster/höger frågor. Bättre tänka själv och vad som blir bäst i sakfrågor än att hamna i vänster höger och avfärda idéer.
Jag har inte lagt tillräckligt mycket tid på frågan för att avgöra om jag tror det är möjligt eller ej. Men är övertygad om att samma argument som används emot kortare arbetsdagar idag användes när vi införde 8 timmars dagen, 5 dagars veckan och betald semester.
Det går uppenbarligen alldeles utmärkt att förkorta arbetstiden och behålla lön och att få det bättre för alla.
Var gränsen går när det inte längre är möjligt vet jag inte, kansle här kanske inte. Men människans har tidigare löst svårare problem än så.
Det där tycks vara antalet timmar delat på antalet personer i anställning, vilket gör att länder med många hemmafruar kan ha goda siffror.
Jag tänker att det skulle se annorlunda ut om man räknade antalet arbetade timmar fördelat på personer i arbetsför ålder. Möjligen dras det ner av att vi har långa semestrar, lång föräldraledighet och högutbildad befolkning. Men vi är väl många som upplever att vi jobbar betydligt mer än vad man gjorde tex på 80-talet, framför allt eftersom det går att vara tillgänglig jämt. Det går att vara mycket mer produktiv nu i vissa typer av jobb.
Jag tänker att Sveriges tillväxt är summan av alla arbetade timmar med finfint stöd av teknisk utveckling. Sen kan man förstås diskutera effektiviteten i varje enskild arbetad timme.
Parterna har ju möjlighet att efter förhandling omvandla ev liten del av tillväxten till mer tid eller pengar åt arbetstagaren.
Om man med politiska beslut tvingar parterna att välja tid framför pengar så kommer det passa vissa men inte alla. Under vissa perioder i livet behöver man mer pengar medan man föredrar mer tid i andra.
Dessutom gäller ju i princip att man kan köpa tid för pengar. En möjlighet som begränsas om man tvångsväljer tid.
Förvisso, men om valet står mellan att jobba mindre eller få högre reallön skulle olika personer göra olika val vid olika tillfällen i livet.
Om “jobba mindre” blir lagstadgat så försvinner delvis den valmöjligjeten som parterna har idag att välja vad som passas bäst inom respektive avtalsområde.
Den Svenska Modellen i all ära, men om arbetsgivarorganisationerna sätter sig på tvären i arbetstidsfrågan precis som de gjorde när sjuksköterskorna ville förhandla om det i våras, då bör politiken absolut gå in och bestämma.
Om man frågar arbetsgivarorganisationerna vad de har råd med, så svarar de ju alltid “Ingenting”.
Det har alltid funnits personer på den högra planhalvan av politiken och arbetsgivarorganisationer som skrikit sig blå när handlar om arbetstidsförkortning och utökning av antal semesterveckor/semesterdagar. Exempelvis så var det extremt impopulärt hos Sveriges höger och arbetsgivarna när Sverige fick 8 timmars arbetsdag och Riksdagen röstade igenom 2, 3, 4 och 5 veckors lagstadgad rätt till semester.
Med högerns devis om att oändlig ekonomisk tillväxt överträffar alla andra värden så är jag inte förvånad över att dom lägger förslag om 10 timmars arbetsdag och 2 veckors semester. Allt i sann Amerika-anda.
Jag ser arbetstidsförkortning som givet - särskilt inför den omdaning av samhället vi har framför oss med teknik och AI.
Exempel på skäl på makronivå:
fler personer kan dela på behov av arbetade timmar
lägre sjukskrivningstal och sjuklön för arbetsgivarna (alla studier kring detta pekar på detta så finns evidens för detta)
studier visar på ökad produktivitet på arbetsplatsen
ökar attraktion av duktig arbetskraft och konkurranskraft globalt då det är attraktivt att för arbetsgivarna att kunna erbjuda kortare arbetsveckor. Sverige kan inte konkurrera med Bangladesh i antal arbetare arbetstimmar per arbetstagare (så till vida att arbetsgivarorganisationerna och svenska högern nu inte föreslår att vi ska tjäna 12 kr timmen, inte ha någon semester och arbeta 12 timmar per/dag inklusive helg)
skulle arbetstidsförkortning ske på samhällsnivå så tror jag att det kan påverka samhällets “sociala kapital” i positiv riktning. Något som Sverige varit bra på förut åtminstone.
ökad tid för konsumtion
Exempel på skäl på mikronivå:
jag vet inte med resten av er men jag har själv barn, och det skulle va något så jäkulskt skönt att slippa jobba till 5 - hämta barnen - laga mat - lägga dom - sen är dagen i princip slut. Man hinner inte mer och man hade gärna haft mer tid med barnen. Livspusslet skulle bli lättare och den tiden som blir till övers med barn och fritid är mer värt än alla fantasisiffror som nu Svenskt näringsliv skulle orka spotta ut per tv-framträdande.
oavsett barn eller ej så finns det mängder med saker man kan lägga ner sin extra “fritid” på genom arbetstidsförkortning
Tror inte vi hade självkörande lastbilar på medeltiden, eller idag.
Kommer åkeriet tjäna lika mycket pengar på transporter de inte kan utföra för chauffören numera bara jobbar 3 dagar i veckan?
Hur resonerar man när överläkaren som ska operera inte länge kan utföra 5 operationer i veckan? Antar det heller inte har någon som helst ekonomisk koppling?
För att kunna gå ner i arbetstid måste man alltså anställa fler och det har en negativ ekonomisk output.
Jag har inget problem med att vi jobbar mindre, snart kommer ingen i så fall jobba och det gör ju inget för det har ingen som helst påverkar på vår ekonomi.
