jag körde med veckobudget ett tag. t.ex. 1000kr per vecka och det som blev över går till nästa vecka osv. Och i slutet av månaden så kan man antingen spendera det som är kvar eller spara. Gjorde så i början när jag började spara.
1 gillning
Oj jag har samma regel med magickort, fast 30 dagar. Jag dödade min konsumption hårt när jag införde regeln att varje krona som lades på kort måste matchas i valfri present till tjejen. Örhängen, skor, etc. Att varje kort är dubbelt så dyrt gör att man tänker en extra gång innan varukorgen checkas ut.
Om jag får splurga på min hobby hon inte får något utav så borde väl hon få lika mycket?
3 gillningar
Men köper inte hon saker själv då, undrar jag nyfiket. 
p.s. Hur går det i värmen förresten? Har magkapitalet lösts in mot en liten nyemission än?
1 gillning
Jo, klart hon gör, men jag behövde en uttalad regel för lite mer friktion. Nu köper jag nästan aldrig kort, men när hon var student unnade hon sig typ ingenting. Då var det mer relevant. Det blev aldrig några stora pengar av det, men ändå!
Idag är det 10 dagar försenat. Vi åker in i em så blir hon igångsatt 
Tur att han inte behöver köpa några kort framöver… Hans samling är redan ganska komplett XD
3 gillningar
Nästan allt jag köper tar mer än en vecka att bestämma mig exakt vad jag ska ha och tills jag kommer till skott att få iväg en beställning, så för mig gör en 7-dagars regel varken från eller till
Men grundtanken att avvakta lite innan man köper hem nått är klok, det håller jag med om
2 gillningar
Vad fint och bra att 7-dagars regeln rädda dig. Man blir glad. Vi närmar oss Tao Tzu mer och mer för varje dag som passerar i revy. Då vi är livets turister 
VSOMM
1 gillning
Pryl-zen.
Det är sällan man måste ha en glassmaskin och ofta kan man även jämföra den med tex bakmaskinen man köpt tidigare. Har man inte bakat 50 limpor så lär man inte göra 50 liter glass heller.
I min tillfälliga fattigdom balanserar jag ekonomin med att reparera och bygga själv. Har tex lagat bilarna till ett värde av runt 50000 på ett år till en kostnad av max 10000 i delar. Det har gett mig perspektiv på tid och pengar. Ibland blir det billigare att hyra in folk att göra komplicerade saker som kräver erfarenhet för snabbhet.
Nu hägras ny ekonomi nån månad framåt och jag vet att jag kommer ”behöva” en massa saker då. Köpsuget blir starkt efter en längre tid av snålande och jag tar ditt inlägg med mig inför nästa lön.
Kvalitet och nödvändighet blir ledorden.
1 gillning
Detta är helt klart en effektiv metod, ju längre man väntar desto bättre, ofta(nästan alltid) glömmer man bort att man ville ha prylen från början, man kan ha blivit triggad av en tv-serie, reklam, en person i ens närhet som har sagd pryl eller vad som helst, “en sån borde jag ha” början man direkt tänka. Sanningen är dock att om man inte redan innan hade ett problem som kanske skulle kunna lösas med den prylen så behöver man egentligen inte ha den.
För min egen del så har jag börjat inse att min 5 år gamla smartphone behöver bytas ut, det tar emot, men jag kommer säkerligen göra en research i flera månader och när det väl kommer en deal så slår jag till direkt. Däremot tvekar jag inte om det är rea på min favoritchoklad (lindt 90%), då bunkrar jag istället för jag vet att det kommer gå åt, men om det kommer ett nysläpp på en ny systemkamera så behöver jag förklara tydligt för mig själv att jag inte kommer börja fotografera mer eller bättre om jag köper en ny 3:e kamera… 
Det är alldeles för lätt att köpa prylar man inte behöver, men tillslut så tröttnat man också, jag själv är där nu, är trött på att köpa, jag har redan allt jag behöver och mer därtill för alla mina intressen.
2 gillningar
Otroligt bra påminnelse!
Alla sådana praktiska ”prylar” borde man kunna beställa hem från en ”prylbank”, använda så länge man behöver dem och sedan skicka tillbaka till banken/lagret. Problemet är nog att sakerna är för billiga att köpa själv. Hade de varit tilltäckligt beskattade hade det funnits en marknad för att bedriva sådan uthyrningsverksamhet av prylar. Samtidigt som var och en på så sätt sparat pengar hade naturen ju belastats mindre av överdriven produktion och folk skulle må psykiskt bättre av att lättare kunna hålla ordning i sina källare och garderober! De flesta har ju mer prylar än de behöver! Smidigt med en app där man beställer exakta storlekar på rundstickor och strumpstickor till sitt senaste tröjprojekt t ex utan att behöva söka runt och köpa själv för att bara använda en gång och sen sldrig mer…! Många flugor skulle slås i en smäll med högre skatt på ”icke livsnödvändiga praktiska hjälpmedel”!
2 gillningar
Allow me to disagree.
Högre skatt är lösningen på extremt få saker.
1 gillning
Jag tänker att om man inte tycker det är kul att meka ska man lämna det till någon annan att göra. Själv tycker jag det är kul att lära mig nya saker så har gjort lite försök. Problemet är att det finns en risk att det går helt åt pipsvängen när man gör det själv och att det både blir dyrare, mer tidskrävande och psykiskt påfrestande.
Inspirerad av denna tråd har jag nu börjat använda en liknande sjudagarsregel för andra områden i livet och tycker det verkar funka bra.
Exempel:
“Jag äter inte snacks eller godis till vardags”.
En regel för mig själv som jag tycker vore ganska vettig att följa, men som jag instinktivt slår ifrån mig om jag tänker att den ska gälla för evigt. Och om jag ändå vet att jag kommer bryta den förr eller senare, biir det lätt en rationalisering när snackssuget slår till med full kraft på en tisdagkväll.
Om däremot dealen med mig själv är “den här regeln gäller sju dagar framåt, jag kan avveckla den precis när jag vill men med en veckas förskjutning” så blir regeln mycket mindre kvävande och mer realistisk att hålla, och därmed också mer motståndskraftig mot att rationaliseras bort när anden är svag.
Så, tack för tipset!
5 gillningar
Gillar när principer vidareutvecklas! Mycket bra tankesätt!
Jag körde tidigare24-timmar. Det brukade räcka för att “villhöver”-går över.
Men med bättre ekonomi och att bra erbjudanden försvinner snabbt så köper jag numera om jag jag vill ha det.
Annars var en klassiker: åh, jag vill ha den där resan, men den är lite dyr. Väntar några dagar och då är den 5 tusen dyrare eller slutsåld.
Eller kudden på Mio som jag tyckte var lite dyr, jag inväntar deras rabattcheck de skickar ut några ggr om året. När de väl gjorde det så glömde jag bort att köpa.
Jag har tusen varianter av det och det är bara så ovärt.
Fast nja, bolagen vill att vi skall tro att erbjudandet försvinner snart.
I verkligheten är det sällan så.
Vem minns inte nedräkningen på tv-shop? ”Ringer du inom 10 minuter så skickar vi med den här super duper swosh dammsugarmunstycket”
Sen rullade samma slinga i 3 timmar….
Det sista nån som sitter i den sitsen jag satt i då är att få rådet ”Skynda köp annars försvinner erbjudandet”
Som att bjuda en alkolist på ett glas vin.
Ytterst få saker i livet är bråttom att köpa.
Då har vi olika erfarenhet. Mina resebokningar är ett klassiskt exempel (uppfattar det som att de har dynamisk prissättning). När jag har mina lanseringar av kurser så försvinner faktiskt erbjudandet när tiden går ut. Så är inte alltid att man “bara tror att det försvinner”, men jag håller med om TV-shopsgrejen - den hade jag helt glömt bort! 
Du har rätt om den dynamiska prissättningen på resor, den hade jag å min sida glömt bort. 
Titta på mellandagsrean tex, där är inte sällan varan dyrare än normalt.
Om du inte upplever att dina prylinköp är ett problem så behöver inte principen tillämpas.
Allt gott!