Jag och min partner, båda 57 år, äger en lägenhet i attraktivt läge i Stockholms innerstad, har en belåningsgrad på ca 30% till rörlig bolåneränta fn 2,87%. Vi amorterar inte utan sparar 20.000 kr per månad fördelat på 3 olika fonder (hållbar energi, teknik, global). Så här långt har vi tänkt att vi ska behålla lånet och inte amortera för att ha mer spelrum att förverkliga våra planer när det blir dags för pensionering. Just nu känns det inte jättekul när tusenlapparna seglar iväg i ökade bolåneräntor, samtidigt är vi lyckosamma att ha en större buffert än många andra.
Fråga; Om man har råd att ta smällen av kortsiktigt högre bolåneräntor, ska man fortsätta betala räntor as-is eller ska man snarare amortera mer? Ser forumet att vi bolånetagare kan få våra lån bortinflaterade, såsom det skedde på 70-talet?
Det vore intressant att få dela er syn kring marknadsutvecklingen i det här avseendet. Det är väldigt många som är dystopiska just nu när det rasar krig, energipriserna ökar och vi har en antågande recession. Samtidigt har jag levt tillräckligt länge för att ha gått igenom många kriser och fastighetspriserna i Stockholm har kommit ut starkare varje gång. Min egen tro är att vi är så räntekänsliga i Sverige nu pga att gemene man sitter på stor andel rörliga lån och pga av detta kommer inte Riksbanken att behöva höja så gånger, givet att politikerna samtidigt hanterar energipriserna på “rätt” sätt.
Det är bra fråga ni ställer som säkert många andra undrar över också. I er situation hade jag funderat på följande:
Om ni inom en snar framtid kommer att behöva de pengarna som ni skulle amorterat med kanske det är bättre att inte amortera eftersom det kan vara svårt att låna upp på lägenheten i framtiden.
Istället för att satsa pengarna på börsen finns ju alterrnativet att lägga dem på ett sparkonto med insättningsränta. Om man vet med sig att man inte kommer att röra pengarna kan man även välja att låsa dem under x månader/år för en högre ränta.
Personligen valde jag sedan ett par år tillbaka att amortera av mitt bolån. Nu i efterhand är jag nöjd att jag gjorde det men är fullt medveten om att det kommer att vara ytterst svårt för mig att låna på lägenheten i framtiden. Dock känner jag mig trygg med det eftersom jag tror att jag trots det kommer att kunna spara ihop till en bra pension. Jag är förvisso yngre än er, 46 år, men kan föreställa mig att ni kan resonera på liknande sätt.
Edit: kan tillägga att min strategi har varit att amortera runt 60 - 80 000 åt gången. Alltså spara undan i några månader och sedan välja om jag vill amortera eller investera de pengarna. Och sedan återupprepa det.
Teori om fonders risk bör kunna användas privatekonomiskt.
Fonders risk mäts ibland i Sharp-kvot som visar förhållandet mellan positiv avkastning och fondens svängningar, man vill inte ha stora negativa svängningar. Hög positiv avkastning med få och små negativa dippar är bäst.
Hur ser du och din sambo till att er privata ekonmomi får så få negativa dippar som möjligt och så bra värdeökning som möjligt?
Era lån med ränta ökar er privatekonomiska volatilitet, nu när räntorna stiger och när ni kan hålla större aktieinnehav (som faller) än utan belåning. Lån ökar volatiliteten, och kan vara dyra.
Att låna, ha lån, för att köpa in sig på mer andelar i aktiemarknaden ger högre volatilitet och risk, men ibland i högre avkastning.
Är ni friska och kan arbeta och hålla fast vid er strategi i 3 år till, tills stormen är över med inflation, räntor, lågkonjunktur? Till dess aktierna börjar stiga?
Har ni is i magen?
Känns det för jobbigt att hålla fast vid en strategi att vara belånade och handla väldigt mycket aktiefonder, då är ett rimligt alternativ att minska risken genom att minska belåningen.
Bestäm först och främst vilken utgiftsnivå ni önskar ha i framtiden.
Gör sedan en kapitalflödesplan från nu fram till döden.
Då ni har passerat 55 kan ni laborera med uttagsplaneraren på minpension.se och få fram olika uttagsplaner och vad de ger efter skatt med olika datum när ni slutar arbeta.
Ovanpå detta lägger ni önskat uttag från sparandet, t.ex. baserat på 4%-regeln.