Min ålder < 30år
Värde lgh (brf): ~1.7 miljoner
Bolån: ~1.4 miljoner
Ränta: 2-3%
Sparkonto: 160000kr (160k)
ISK: 4500kr
Funderar på ifall det är klokt att göra en extra amortering på 160k för att få ner belåningsgraden? Det finns utrymme i ekonomin så även ifall räntan går upp över 5% är det inga problem.
För mig känns ISK mer som ett långsiktigt alternativ. Tänkte därför slänga in 500kr där varje månad så länge som möjligt, och glömma att dessa pengar finns (global indexfond, LF). Eller är det smartare att slänga in 160k på ISK:t och låta de ligga där?
Eller (tredje alternativet): ska jag hålla kvar pengarna och låta de växa ifall det är så att jag behöver de för renovering, bilköp eller annat? Har inga sådana planer i dagsläget men vem vet hur framtiden ser ut? I det fallet blir det på ett konto med 0,5 till 1% ränta.
I dessa tider känns det mest lämpligt att amortera ner lånet, få lägre belåningsgrad och således mindre ränta att betala var månad?
Om du amorterar allt så har du ingen buffert alls kvar?
Kanske att jag skulle minska bufferten till 100k och placera 60k på ISK istället. Om du har råd med högre ränta så skulle jag hålla mig till 2-3% amortering.
Men är det verkligen smart att inte amortera extra då? Eller tänker man att på sikt så lönar det sig mer att investera pengarna? Sen är frågan om man verkligen behöver 100k i buffert? Kanske 25k räcker som buffert?
Om du är högt belånad (över 50 procent)
Om du har en hög belåningsgrad, det vill säga över 50 procent, kan det vara en god idé att amortera mer eftersom du blir mer känslig för prisrörelser i marknaden. Säg att bostadsmarknaden skulle falla och din lägenhet blir mindre värd, då bär du som har hög belåningsgrad en större risk än någon som har en lägre belåningsgrad. Du blir också känslig för framtida räntehöjningar. Om räntan skulle gå upp ett par procentenheter får du en exponentiellt högre räntekostnad om du har mycket i lån (det vill säga en hög belåningsgrad). Det gör att du får en högre boendekostnad per månad. Slutsatsen är att det kan vara värt att amortera i större utsträckning om man har en hög belåningsgrad jämfört med någon som har mindre i lån.
Är ju en smaksak. Historiskt har det lönat sig att investera istället för att amortera.
Skulle dock räntorna gå upp så pass mycket som till 5-6% så skulle jag amortera extra eftersom det ger riskfri avkastning på 5-6%.
Personligen tycker jag att 25k är ingenting i buffert. Räcker att kylen går sönder och en reperation på bilen samtidigt så är bufferten borta. Eller om man blir sjuk under längre tid och inte kan jobba. A-kassa t.ex kan ta ett par månader innan den kickar in.
Jag förespråkar för det mesta en rejälare buffert. Just nu bor jag i hyresrätt men har ändå 6 månadsutgifter i buffert för en familj på 2 vuxna och 1 barn.
Men allt är ju hur man personligen värderar saker och ting.
När man investerar en “större” summa t.ex. 60k i en global indexfond, bör man då göra det på en gång eller dela upp det? Förstår att det är omöjligt att förutspå men vad är “best practice”?
Det matematiskt korrekta svaret är att investera allt på en gång för att du kan maximera avkastningen, men det kanske känns bättre att ta lite i taget under en period för att se hur det går. Vad som är bäst för dig kan bara du avgöra och då är det det som är rätt.
Är du en person som styrs av statistik så investera allt på en gång, är du däremot en person som styrs av känslor och en magkänsla så investera in summan under en längre period istället. T.ex 3000-6000kr i månaden under 10-20 månader.