Ångest över att "slösa" pengar på något som kunnat köpas billigare

Hej. Har som rubriken återkommande ångest över köp där jag i efterhand ser att jag kunnat få någonting jag köpt, ibland avsevärt, billigare. Det är som en FOMO där jag alltid tvekar om det priset jag ser, både online och i butik, är det bästa priset. Jag har därför väldigt svårt att fatta snabba beslut ekonomiskt och behöver ibland en avsevärd betänketid. Det är självklart ingen dålig egenskap men det skapar även mycket mentala påfrestningar. Det handlar främst om produkter där man inte kan nyttja ångerrätt, tex tjänster, kosmetika, hygienartiklar, osv.
Senaste mentala gupplet;
Var utomlands tidigare i höstas och fick i all hast (pga av prokrastinering som jag gör med allt) planera för vaccinering. Dessa behövde man ta en viss tid innan avfärd för att få effekt. Det gav mig bristfälligt med tid att kolla runt och jämföra priser för att veta att jag inte bara tar första bästa och slänger potentiella pengar i sjön. Tyvärr blev detta fallet. Jag inser nu (efter 3 doser av ett vaccin, 530kr/st samt 1 dos av ett annat, 580kr/st) att jag kunnat få samma vaccin för ca 170kr billigare per dos. Totalt har jag än så länge alltså slängt närmare 700kr i sjön för samma sak. Jag blir både irriterad på mig själv, irriterad på familjemedlemmar som stressat upp mig inför vaccination och ångestfylld över att ha slösat pengar som kunnat läggas på annat. Jag kunde även köpt ett kombinationsvaccin från början som gjort att jag slösat mindre från början, så hade det endast rört sig om ca 200kr i förlust. Lever definitivt inte på kronan och har ett organiserat sparande och budget men får verkligen sån jävla ångest när man “slösar” pengar helt i onödan. Har stor respekt för pengar i allmänhet och har inga problem att lägga pengar på något jag verkligen vill ha eller vet “vad” jag betalar för. Någon som känner igen tänket som har erfarenhet av att motarbeta dessa känslor?

3 gillningar

Att spendera mer än man behöver är ju aldrig roligt, särskilt inte på sådana ”tråkigheter” som vaccination.

Nu är jag ingen hjärnskrynklare, men jag tänker att ångest av det här slaget inte sällan har sin orsak i något annat. Min upplevelse är att vi människor ofta behöver något sorts utlopp – en ventil – där vi tillåts kanalisera själens oro. Kort sagt: Vi hänger upp ångesten på något. Det kan vara ätande, träning, arbetsprestationen eller varför inte slösade kronor.

Jag har inga egna erfarenheter av just det du beskriver, men kan ändå relatera. Till syvende och sist skulle jag vilja få det till att vad du beskriver egentligen är en sorts självspäkelse där du klankar ner på dig själv och dina ”dåliga” beslut. Det är ju vare sig särskilt konstruktivt eller snällt.

Du verkar ju vara fullt införstådd med att det inte är de slösade pengarna du har ångest över. Inte egentligen. Din ekonomi står inte och faller med 700kr. Onödiga pengar? Absolut. Men livet är ju kantat av onödiga utgifter. Gula lappar på vindrutor pga. man tydligen parkerat 30 cm för nära den korsande körbanans närmaste ytterkant, o.s.v…

Lång historia kort: Jag vill tro att ångesten du upplever har sin kärna i något annat. Att reflektera kring, och kanske landa i, det brukar vara ett bra första steg för att sålla i tankarna (och känslorna!).

Att ständigt jaga bästa priset kan kanske rentav vara ett sätt att fly från något annat?

1 gillning

Rekommenderar varmt att du utbildar dig om dina tankar och känslor med hjälp av psykolog, kognetiv beteendeterapi.

Videosamtal med en psykolog online finns till en liten peng. Ingår i högkostnadsskyddet dessutom.

3 gillningar

Det jämnar ut sig. Man kan väl se det som en erfarenhet? Stress påverkar beslutsförmågan. Efter ett tag så börjar man identifiera stress och skjuter på beslut tills man är i rätt känsloläge så man kan ta rationella beslut

Jag går igenom det där just nu med diverse offerter. Vissa försöker hetsa fram beslut och då gäller det att stå på sig. Det har lönat sig rejält hittills. Det finns även en management-triangel som innefattar faktorerna tid, pengar, kvalitet och omfattning. Om tid är en avgörande faktor som i ditt fall kan man tvingas kompromissa på något av de andra områdena. Priset t.ex.

Ibland orkar man inte eller hinner inte optimera för pris. Då är det svårt att undvika att det kostar mer. Bäst är såklart att undvika sådana situationer, men ibland får man bara erkänna att det måste kosta nu för att man ska komma vidare. Det bästa får inte bli det godas fiende. Glöm och gå vidare.

3 gillningar

Ibland planerar man lite obra och får tidsbrist etc. Det får man ta och planera bättre nästa gång. Ditt Vaccinationsstrul säger jag därför gäsp om…
Jag har lite samma inställning som du. Jag får tvinga mig att inte spendera för mycket tid på “optimering” av olika slag .
Personligen kan jag ta lite för dyrt hellre än att jag inser att jag skulle köpt annan bättre vald pryl. DET blir jag riktigt upprörd över.
Jag köper även hellre aning dyrare från ställe där jag vet av erfarenhet att garanti eller annat strul hanteras snabbt och bra.
Ofta lönar det sig att optimera en hel del.
Haft en bil nu jag fick leta länge efter som jag kört till vardags i 10 år som typ aldrig strular och som kostade <30.000 i inköp och som idag är värd klart mer pengar än jag gav för den .

1 gillning

Jadu, du säger så mycket korrekt och klokt så jag inte vet var jag ska börja någonstans. Ångesten är nog en kombination både av mina föräldrars uppfostring och beteende kring pengar i kombination med ett extremt påfrestat och stressat psyke senaste 15 åren som än hemsöker mig idag. Allt är tyvärr en jävla röra och har sen många år varit mentalt utmattad vilket inte gör saker och ting bättre. Det är definitivt en form av självskadebeteende som ska hitta småfel i allt man gör som sedan ska ältas, litet som stort. Man ger sig aldrig chansen att vara genuint lycklig, inte ens för en kort stund. Någonstans så tycker man inte att man är värd det antar jag? Tack för din feedback, uppskattar verkligen att du tagit dig tiden att reflektera över mitt inlägg.

1 gillning

Jo, så är det väl. Har däremot väldigt lätt att falla in i en ond cirkel där tid tar över allt annat och inget agerande sker. T.ex. surfar och söker fram grejer i timtals som jag vill köpa, till min hobby, för att sen vela och aldrig komma till skott någonsin. Finns liksom ingen balans utan det ska vara det bästa eller inget. Köp allt på en gång istället för styckvis. Sedan i efterhand när allt landat så börjar tankarna flöda och ältande inleds återigen. Bra sagt ändå att “det bästa får inte bli de godas fiende”. Tack för din feedback!

1 gillning

Varför? Du gör både dig själv och dina medmänniskor en tjänst genom att upprätthålla sund konkurrens. Det du behöver arbeta på är dels att sluta prokrastinera, dels att hitta en systematik du kan använda dig av när du prisjämför. Ett första steg kan vara att sätta en tidsgräns, det bästa alternativ du hittar inom ex. 20 min är ”good enough”.

Jag kan bli lite lätt imponerad av personer som ex. med hjälp av matbutikernas erbjudanden kan komponera ihop en fungerande matsedel för veckan som kostar betydligt mindre än vad gemene man lägger på livsmedel. Väldigt bra egenskap om man hamnar i en tråkig situation ekonomiskt.

För mig har det varit hjälpsamt att upptäcka begreppet ”good enough”. Att inte sträva efter det bästa, utan efter det som är tillräckligt bra.

3 gillningar

Jag tycker det är positivt att du både identifierar och resonerar kring ångestens bakomliggande orsaker. Här tror jag absolut att du är något på spåren.

Man ska verkligen inte underskatta en utmattad hjärnas förmåga att hitta negativa saker att fokusera på. Eller bara få för sig alla möjliga saker.

Om jag går till mig själv kan jag t.ex. tydligt se att under längre perioder av hög stress blir jag ofta lätt neurotisk kring om jag låst dörren, stängt av kokplattan, kaffebryggaren, vattenkranen, om nycklarna ligger i väskan, o.s.v. Det är nog hjärnans sätt att försöka hitta ett område där den har absolut kontroll, när saker i övrigt är rätt kaosartade.

Något som brukar fungera för mig när man hamnar i den typen av negativa spiraler är att (i) adressera situationen genom att t.ex. berätta för min sambo att ”nu är jag sådär igen pga. X” och (ii) sätta upp regler för hur ”neurotisk” jag faktiskt tillåts vara. Genom att säga det högt blir det konkret och reglerna kan t.ex. vara att det är okej att dubbelkolla att bildörren är låst men sen är det bra. Inget jäkla trippelkollande!

Som någon annan varit inne på kanske det kan vara värdefullt att ha något typ av eget regelverk kring hur mycket tid och tankemöda du faktiskt får lägga på att hitta det bästa priset. Och när pengarna sedan är spenderade så är det inte mer med det. Det finns ju ingen anledning att lägga energi på att älta något som ändå inte går att göra ogjort.